Allt oviktigt och viktigt

Jag säger som jag brukar och det är att det nya året inte kan bli värre än det vi lämnar bakom oss. Att det oftast inte är sant spelar mindre roll. Visdomsorden för i kväll är att det är okej att lämna året med en flaska i handen men det är inte okej att starta det nya året med huvudet i toan. GOTT NYTT ÅR PÅ ER OCH DRICK LAGOM

Eftersom folk är lediga nu så är en hel del av semesterhus ägarna och deras gäster här. En del klassade jag som mindre vettiga fort så jag satsar på att undvika dem i möjligaste mån. Det går oftast rätt bra men ibland går det inte att undvika att träffa på dem.

Och satan vad det var jobbigt. I år har det varit dåligt med skoterspår och då är det bara att pulsa. Nu är det inte lång tid kvar på det här året.

Nu har jag i och för sig sett alla filmer om Narnia många gånger och även läst böckerna men det är inget hinder. Jag håller fast vid att det är lata dagar ett tag till för vardagen kommer alltid och då är det dags att ta itu med allt igen.

Jag träffade på en person ute och fick höra av den att jag såg pigg ut. Min första tanke var att personen måste ha fel på synen men givetvis tackade jag för komplimangen. Tittar jag mig i spegeln så ser jag verkligen inte pigg ut.

Har synts till hela dagen utanför fönstret. En del har åkt skidor och andra har pulsat i snö. Jag däremot har gjort ytterst lite och inte rört mig många meter. Lite synd att det inte är möjligt att någon annan kan förbränna mitt fett.

Det blir många promenader och en del är behagliga och andra inte. I dag träffade jag på en okänd man i skogen. Okänt folk är ovanligt men ibland dyker någon upp. Han hade tänkt jaga fågel men tyckte att det var för jobbigt att pulsa så han gav upp den planen.

Både i går och i dag lyckas jag somna gång på gång. Nu har jag känt mig trött under några dagar så det är inte så konstigt att jag slocknar.

Jag har nog stirrat på för många käcka julfilmer och ändå sitter jag och glor på ännu en. Jag borde egentligen vara ute och röra på mig för vädret är okej men det blir nog ännu en slödag. Så mycket mer onyttigt lär jag inte äta för min gräns är nådd och det trodde jag inte skulle ske.

Jag känner mig avslagen och glor på tv. Det låter inte så spännande och det är det inte heller men i dag är det allt som jag vill göra

Lika oväntad känns det varje år men plötsligt är det julafton. Jag har inga planer för dagen och kommer inte att fira vilket känns skönt. För mig så har julen mest varit en stressande högtider med förväntningar som aldrig faller in.

Illa nog så är det nog det mest spännande som jag har gjort i dag. Varje år tänker jag att jag bara ska lata mig runt jul och glo på tv. Problemet är att tanken på det är mer lockande än det visar sig vara. Jag blir mest bara rastlös efter någon dag. Nu behövde kaffebryggaren bli avkalkad så sett ur den synvinkeln är det bra med min rastlöshet.

I går låg det ett kuvert i brevlådan från min tandläkare. Jag hade en svag förhoppning om att det var ett julkort från dem men så bra var det inte. Istället var det en bokad tid hos tandhygienisten den andra januari.

På fm ringde det på min mobil och jag svarade. Personen som ringde sa sitt förnamn och jag ägnade några sekunder åt att fundera på vem sjutton det kunde vara. Den som ringde noterade antagligen min underliga tystnad och verkade tycka att den skulle presentera sig bättre.

Det kan jag tacka vädret för. Dagen startade med promenad med djuren i vanlig ordning och efter det var det bara att börja skotta.

Eftersom jag inte är vettig och inte heller skicka några julkort så följer jag min tradition med att publicera ett julkort här.

Jag läste ett inlägg av en person som menade att det var konstgjord andning som organisationer/frivilliga som ordnar med julklappar/mat åt fattiga ägnar sig åt.

För snart två veckor sedan så skulle öppenpsyk ta upp mig på ännu en av deras eviga konferenser. Som jag uppfattade det skulle de då ta beslut på om jag skulle bli uppsatt i kölista för utredning. Efter det har jag inte fått veta något och det finns inte heller någon anteckning på 1177.

Jag kände att det var dags att ta itu med att pulsa upp en runda i skogen i dag. Av erfarenhet så vet jag att det aldrig är någon annan i byn som får för sig att göra det så jag blev inte ett dugg förvånad av att se att ingen gått där.

De senaste månaderna så har det blivit många besök på vårdcentralen och framförallt för blodprovstagning. På vårdcentralen som jag tillhör så tas blodprov i vad som bäst kan beskrivas som bås eller små rum och det är draperi för öppningen in i båset.

Jag överlevde besöket i vanlig ordning och blev av med lite blod. Nu är jag rätt säker på att mina värden fortfarande är bra så det är inget jag oroar mig för. I dag har det varit en vykorts dag och med det menar jag att det mesta som jag har sett under dagen skulle bli bra julkort.

Förefaller som om det blir ännu en dag som jag inte gör något vettigt. Vaknade med huvudvärk och den ger inte med sig fast jag har tagit tabletter. Snart kommer mitt aktivitetsarmband säga att jag är lat och det vet jag inte om jag orkar bry mig om.

Nu känns det som om jag kan ge upp hoppet om att det blir varmare i dag än i går. Klockan är nästan nio så jag vågar förutspå att det blir ännu en kall dag

Jag behöver verkligen mina promenader för att få ro i kroppen och i dag har det blivit dåligt med det.Temperaturen är inte på en sådan nivå att det fungerar att vara ute och promenera i en timme eller mer.

När kylan kommer envisas möss med att ta sig upp på altanen och jag gillar inte möss/råttor/sorkar eller andra skadedjur. Jag kan tolerera att möss rör sig i trädgården eftersom det innebär att ugglor flyger över trädgården och spanar. Att mössen håller till på altanen tolereras däremot inte av mig.

Jag känner mig innesluten av kyla precis som grenen på bild

Och inte har jag lyckats bli piggare än. Nu lär jag garanterat vakna till liv lite mer när det är dags för promenad om en stund. -10 har en förmåga att väcka mig ur min dvala och det behövs i dag. Lite sur är jag för mitt mobilfodral som jag beställde förra veckan har inte dykt upp än.

Det har som sagt blivit många satta diagnoser på mig genom åren och den mest komiska måste vara en diagnos som sattes 2013. Efter ett självmordsförsök när enda anledningen att jag hittades i tid var en polishund hamnade jag på akuten.

Det är mitt sätt att hantera allt jobbigt nu. Inte ett överdrivet bra sätt eftersom det inte ändrar på något men jag hade inte kunnat ändra något som vaken heller. Det enda som skrämmer mig är om det på sikt kommer att göra att jag rasar ner i en mörk grop igen.

Igår roade jag mig med att titta i min journal på 1177 och titta på alla olika diagnoser som läkare satt genom åren. Första diagnosen som jag kunde se var från 2009 och vad sjutton den diagnosen innebär förstår jag inte.

Det är något som jag funderar på då och då. Den frågan är väldigt rimlig att ställa när det gäller ett par här i byn. När jag fick höra att de skulle skaffa valp var min första tanke varför? Att frågan varför dök upp i mitt huvud har att göra med att de passat ena personens föräldrars hund och den fick mest vara i deras trädgård.

Att vara ute i dag är som att se genom ett gråfilter. Det skulle lika gärna kunna vara em som fm och snön faller. Jag hoppas att en i byn inte hör av sig i dag och ber om hjälp för det känner jag inte för. Om hon hör av sig så kommer jag att ställa upp för sådan är jag men jag känner inte för det.

Ibland är det nog bra att naturen inte tar någon hänsyn. Det har blivit många timmar med flyttning av snö i dag. Mer än en dm har det kommit och det snöar än. Jag är inte munter eller glad men att slita med snö gör att det inte finns tid att tänka och det är nog bra.

Konstigt att jag aldrig lär mig att det i stort sett alltid är onödigt att oro sig. Det som sker sker oavsett. Jag blev uppringd av läkaren för en liten stund sedan och hon började med att konstatera att hon inte visste varför en telefontid till mig blivit inbokad.

Nu blev jag inte förvånad över att jag inte fick vinna något på lotto den här veckan heller men jag har en ny chans om en vecka. Lite hopp i vardagen kan inte skada. Jag är inte stressad utan mer oroad över läkarsamtalet i morgon. Jag vill få göra en ny utredning men hur jag ska nå det målet har jag fortfarande inte klurat ut.

Så kom det ett brev från läkaren på vårdcentralen och inte helt oväntat så är mitt blodtryck för högt. Efter att de hade rådfrågat endokrinologen blev beslutet att jag ska öka på min befintliga medicin och det passar mig utmärkt.

Blev resultatet av promenaden på lunchen och de lär inte vara torra när det är dags att dra på dem igen. Nu har jag andra skor men kängorna är de enda med dubbar.

Den här vintern känner jag att jag inte har råd att lägga lika mycket pengar som tidigare år på fågelmat så nu blir det ransonering. Jag beställde 40 kg fågelmat i morse och det får allt räcka ett bra tag. I källaren är det bara 6kg kvar av 24 kg som jag beställde i slutet av oktober.

Så känns det idag fast det i verkligheten inte är riktigt så illa. Ett par skor som jag har använt ca 4 gånger har gått sönder. Jag kommer att reklamera dem men det är det enda par skor jag äger som är vattentäta så det är mindre kul. De är inte vattentäta längre eftersom de är trasiga.

Så var det lite renare inne igen och det kommer det att vara en kort tid och sedan är det hundpäls och tassavtryck på golven igen. Nu värderar jag att ha hund högre än att ha ett rent hem så jag tar det med jämnmod.

Lite färg i allt det gråa behövs nu. Med tanke på det gråa tråkiga vädret så är det skönt med advent och lite mer som lyser upp inne. Jag biter huvudet av skumtomtar för att muntra upp mig men det fungerar inte så bra.

startar jag december. Jag blir så jäkla frustrerad på att vara trött och inte fysiskt orka göra allt jag vill. Om jag inte hade velat göra något hade det varit lättare för då går det att bara sitta och stirra. Jag hade tänkt få en del gjort i dag och av det lyckades jag fixa en tredjedel.

Typiskt skitväder har det varit hela dagen. Regn som har förvandlat snön till packad knölig is överallt och varje gång jag har kommit hem har jag varit glad för det. Nu har jag dubbskor men det är halt ändå när isen är knölig efter bilar och annat.

Jag kan inte påstå att jag har sovit så bra. Någon gång vaknade jag av att jag hade lyckats få slangen till blodtrycksmätaren runt halsen, en annan gång vaknade jag av att mätaren pep för den var klämd och så vaknade jag några gånger av att den tog trycket.

I dag dök det upp en försäljare vid huset igen. Om jag minns rätt så var det samma person som dök upp här för runt ett år sedan.

Min 24 timmars blodtrycksmätning är igång. Förra gången jag gjorde den här mätningen tyckte jag att det var rätt drygt med mätning 2 gånger i timmen på dagen och en gång i timmen på natten. Jag hade räknat med samma intervaller på mätning den här gången men så är det inte.

Efter en behaglig promenad i naturen när jag rensade huvudet så var det dags att ta vägen hem. När jag hade tiotal meter kvar hem så ringde min mobil. Jag fick av mig vanten, tog hundkoppel i ena handen och grävde med den andra handen i innerfickan för att få upp mobilen.

Det är slutsatsen som jag har kommit fram till helt själv. Att jag har dragit den slutsatsen kommer sig av att jag har perfekt blodtryck nu och hur sjutton det kommer sig förstår jag inte. Jag slutade med amlodipin i tor förra veckan.

Nu plågar jag mig genom att sitta kvar vid teven när sambon glor på Vikings. Jag har inte följt serien och av det jag har sett så handlar den om några få saker

Nu får det klassas som okej efter en promenad i naturen. Det är riktigt vackert ute nu med frost på alla träd men det är även kallt.

Vilket är logiskt med tanke på att det snart är december. Jag har börjat bäva för att byta till julgardiner och fixa till advent. För mig känns det enklast att byta gardiner när jag plockar fram adventsljusstakarna, orkar inte pyssla med det två gånger innan jul.

Jag fick ett brev från öppenpsyk i dag med det här budskapet. Helt logiskt så döljer jag mitt namn,adress och läkarens namn. Läs noga vad som står och upptäck vad som fattas.

Jag har börjat fundera på hur jag ska uttrycka mig för att ha en så stor chans som möjligt att bli beviljad en ny utredning. På ett sätt känns det som slöseri med tid för jag är hyfsat säker på att jag kommer att bli nekad oavsett vad jag säger.

Så var det dag två utan amlodipin och det verkar som om det kommer dröja innan den är ute ur kroppen. Det är en sak att bli irriterad över vettiga saker och det är en helt annan sak att bli irriterad av allt.

I brist på något bättre att göra och det faktum att min koncentration är på minus 10 så har jag slösurfat en del i dag. Jag har läst en del bloggar som inte har uppdaterats på några år men ändå fastnade jag en stund i ett par.

Efter att jag hade varit i kontakt med psykiatrin med mina önskemål så sa jag till min sambo att de garanterat inte kan fatta ett beslut utan att ha en konferens. I dag loggade jag in på 1177 och kunde läsa att de skulle ta upp mina önskemål under en behandlingskonferens.

När temperaturen visar på minus femton på morgonen genomgår jag en förvandling. Jag går från att se hyfsat normal ut till att mest påminna om en michelingubbe. I går kväll tror jag nästan att jag slog alla rekord.

I dag har jag ett besök på vårdcentralen på schemat. Besöket är bara för att kolla mitt blodtryck men jag får nog allt lov att ta upp att jag borde byta medicin. Blodtrycket är bättre men biverkningarna gör att det inte riktigt fungerar enligt mig.

Min plan var att hinna med en promenad med hundarna innan jag skulle bli uppringd av öppenpsyk. Nu var det mobilnumret som jag hade lämnat så det skulle inte göra så mycket om jag inte hann hem men jag föredrar att ta sådana samtal när ingen annan kan höra vad som avhandlas.

Efter att ha byggt upp orken som krävs för att tala med dem och försöka få dem att fatta mitt budskap ringde jag. För en stund sedan blev jag uppringd och det gick som jag trodde.

Irritationen mot öppenpsyk kvarstår men eftersom det inte är så produktivt att bara gå runt och vara irriterad så tänkte jag göra något åt det. Min plan var att skicka ett meddelande till mottagningen genom 1177 och helt enkelt be dem höra med läkaren om det inte går att ta mötet på telefon istället eller om jag bara kan skriva ihop en motivering till varför det skulle vara bra med en ny utredning.

Nu lutar jag åt svaret ja, i alla fall när det gäller puckona som fattar beslut om mig. Jag börjar verkligen ångra mitt misstag att ta kontakt med öppenpsyk.

Promenader på några km känns mest som ett maratonlopp nu och det är inte bra. Det finns ingen kraft i musklerna och kroppen är bara trött hela tiden. Nu misstänker jag vad anledningen till min misär är och det är den nya blodtrycksmedicinen.

En hyfsat hurtig promenad på 5,5 km är avklarad. Det innebär att jag får lata mig en stund och sedan är det dags att ta itu med dagens tråkiga sysslor

Spam kommentarer trillar in lite då och då och de brukar inte vara roliga. Ibland förstå jag inte ens vad det står så i de fallen kan jag inte bedöma om det är kul eller inte. Att skriva spam kommentarer på japanska på en svensk blogg måste vara osedvanligt korkat.

På kvällen nu är det mörkt och belysning i byn är det lite sisådär med. Det finns vägbelysning men det har nog aldrig hänt att alla lampor har fungerat. Jag vet inte vem det är som sköter belysningen men de är rätt duktiga på att byta trasiga lampor.

En sak som jag är tacksam för är att jag bor på ett ställe var det finns många trevliga platser att promenera på. Att kunna lulla runt i naturen med minimal risk att träffa på några människor är bra för min själ.

Jag började mata fåglarna när kylan kom för några veckor sedan och sedan dess har det blivit varmt igen. Eftersom jag inte är gjord av pengar så får fåglarna inte så mycket mat nu.

är inte ett imponerande tempo att promenera i. Nu var det inte så att jag satte mig på en stubbe och vilade var tionde meter utan terrängen var jobbig.

Det var lite kul att se en liten liten blomma som blommar i trädgården. Små glädjeämnen behövs ibland.

Och det som det var dags för igen var att bli trött på mig själv. Jag har mycket kläder men merparten är fulkläder som fungerar att ha hemma men inte visa sig i bland folk. Igår slängde jag in en massa tvätt i tvättmaskinen och för en stund sedan hängde jag upp tvätten.

Jag vet inte riktigt varför men ändå har jag varit med på några veckoutmaningar med aktivitetsarmbandet. Det går ut på att man blir placerad i en grupp med tio deltagare och sedan ska man försöka gå flest steg under en vecka.

Bristen på dagsljus börjar kännas riktigt tråkigt. Grått och blött är en bra beskrivning av i dag och igår och en bunt ytterligare dagar.

Jag tyckte att jag hade sovit mycket mindre den här veckan än jag normalt gör men det var fel. När jag loggade data från mitt aktivitetsarmband kunde jag se att jag sovit mer än vad jag brukar. Jag har sovit i stort sett mer än 8h per natt och det sker aldrig.

Och fördelen är att man är van vid jobbiga biverkningar så alla andra mediciner känns snälla. När jag fick min nya blodtrycksmedicin utskriven så blev jag i vanlig ordning varnad för biverkningar. Tydligen var risken stor att jag skulle få värre biverkningar än vad som är vanligt.

I helgen så tröttnade lampan i badrummet på att leva. Badrummet är riktigt litet och enda ljuskällan är en lampa på badrumsskåpet. Lysrören i skåpet brukar tröttna på livet lite då och då så vi köpte nya lysrör bara för att inse att det inte var lysrören som det var fel på utan armaturen.

Det tråkiga vädret fortsätter och någon fågel envisas med att sitta och picka på väggen utanför vardagsrummet. Efter att ha lyssnat på det i någon timme känner jag för att gå ut och vrida huvudet av talgoxen.

En av dem är Ice Age filmerna. På fm satt jag och kollade på vad det finns för filmer att låna på biblioteket och det visade sig att det hade en del Ice Age filmer. Till min glädje hade de den femte filmen och den har jag inte sett.

promenad i skogen. Jag borde egentligen ha tvättat håret men det fungerar med skitigt hår en dag till.

Lite så känns det nu men jag vet att det kommer att gå över. En del känslor trillar över en när det känns som om allt är emot en. Jag är nu bara så trött på att vara trött och att det finns en del saker som jag behöver köpa och annat som jag vill ha som jag inte kan se att jag någonsin kommer att ha råd med.

Jag är självfallet inget undantag men jag överlåter åt andra att bedöma hur konstig jag är. Här i byn råder det ingen brist på hundar och de har ägare och en del är riktigt konstiga. En hund tycker jag synd om för att den har ägaren som den har.

Nu har jag tagit itu med att beställa min nya medicin och rubriken syftar på en del av biverkningarna. Att bli fet och deprimerad låter inte så kul.

På fm begav jag mig till vårdcentralen. Efter mitt besök på öppenpsyk skickade läkaren en remiss till vc angående mitt blodtryck, det var på tok för högt på öppenpsyk. Det tog vc runt en månad för att kalla mig för att kolla mitt blodtryck igen och dagen för besöket var i dag.

Det finns böcker som verkar riktigt bra och spännande och så visar det sig vara skit. Jag började läsa Vit syren av Cecilia Sahlström i går. Nu har jag kämpat mig igenom ca 100 sidor och det räcker för mig.

När jag lämnade huset för en promenad regnade det lite smått men inte så pass att det var någon mening med regnkläder. Sedan ändrade det på sig. Regnet började ösa ner och iskallt jäkla regn rann in innanför min jacka. Mina vantar blev så pass blöta att jag kunde vrida ur dem.

De hotade med att det skulle kunna komma några dm snö under natten. Så blev det inte och så brukar det heller aldrig bli när de hotar med det. Några cm har kommit och det snöar än så lite mer lär det bli.

En dag när det mest lockande känns att krypa upp i soffan och glo på en film. Givetvis får man och även jag göra det men har man hundar ska deras behov först tillgodoses.

Jag kör på det som ursäkt för att jag visar en ekorre ännu en gång. Jag försöker minnas vad jag egentligen hade på mobilen men det går dåligt. Eftersom jag inte minns så kan det inte ha varit mycket viktigt så inget är förlorat om jag ska se det så.

Anledningen till det är att besluten aldrig någonsin är vettiga. I går ville inte bankid appen fungera som den ska vilket irriterade mig något fruktansvärt. Den logiska lösningen är när det blir så att avinstallera appen och sedan installera den på nytt.

Andra är koko. Den här hamnar i kategori två.

Ett tunt vitt lager har lagt sig och vintern har börjat göra sitt intåg. Nu lär den här snön försvinna lika fort som den kom men det dröjer inte länge till det är dags att pulsa sig fram.

Det blev en jobbig men nyttig promenad. Jag hade en förhoppning att få se någon uggla eller något annat spännande men nej. När det blir så får man fota djuren som visar sig.