Som en jävla fars

Och jag gillar inte ens farser. När sambon började bli bättre i benet fick han istället ont i magen. Idag var han till läkaren och diagnosen blev gallsten. Han fick en spruta och om inte det hjälper ska han äta någon medicin och om inte det hjälper blir det operation. Givetvis är det synd om sambon men jag börjar ändå bli lite irriterad över att det hela tiden dyker upp något nytt som gör att jag inte kan ta livet av mig. Jag började nämligen äntligen se att slutet närmade sig. Min plan var bara att vänta till mina föräldrar varit hit på besök och sedan låta det gå någon vecka eller något. Hade varit lite galet att ta livet av mig dagen efter deras besök för då hade de garanterat funderat över om de gjort något fel