Runt en månad

är tiden jag har på mig att mentalt förbereda mig på besök av mina föräldrar. Nu har jag inte bjudit hit dem utan de har bjudit in sig själva. Det känns helt okej att de gör så för de tänker ändå inte sova här.

Det kan säkert verka som om jag inte tycker om mina föräldrar men riktigt så är det inte. Jag har inget emot dem men det blir däremot alltid så jobbigt uppstressat när de ska komma hit. Istället för att bara kunna ta det lugnt så anstränger sig särskilt min mor för att allt ska vara perfekt och det enda det leder till är en sjukt stressad stämning. Eftersom jag inte har så mycket energi nuförtiden så suger det beteendet all energi från mig och när jag blir för trött blir jag irriterad. Och när jag blir irriterad tar mina föräldrar det personligt.

Kommentarer

  1. Skönt att de åtminstone inte tänker sova hos er, det kanske blir lite mindre stress då. Finns det någon chans att du skulle kunna sätta dig ner med din mor och bara säga hur du känner, eller känner du inte att det är värt energin det tar? Hon kanske skulle ta det personligt på fel sätt också, det är ju alltid en risk. :-| Hoppas att det går relativt smärtfritt ändå.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har försökt förklara flera gånger men det går inte riktigt in. Min mor har en förmåga att vinkla allt så att det handlar om henne. Så när jag blir trött/irriterad är det bara ett tecken på att jag inte tycker att min mor gör något rätt. Jag har gett upp hoppet om att hon ska förstå utan anstränger mig bara så mycket som möjligt för att vara trevlig. Hon menar inget illa med sitt sätt att vara utan hon förstår bara inte. När det bara gäller några timmar brukar det gå hyfsat, värre om jag umgås med mina föräldrar något dygn för då går det inte

      Radera

Skicka en kommentar

Trevligt att du vill lämna en kommentar! Din kommentar kommer att synas så fort som jag har godkänt den