Allt oviktigt och viktigt

 Det är nog en passande beskrivning av mig. Under påsken hade vi besök av släktingar till min sambo och de hade med sig ett barn på 8 år. Jag ser verkligen inget nöje i att umgås med barn. Det var ett evigt pladdrande och skuttande och jag längtade bara efter lugn och ro. Nu tror jag inte att det här barnet är värre än andra barn utan det är bara jag som inte har tålamod med barn. För mig är det inget nöje att umgås med barn och jag är nöjd så länge som jag slipper. Någon timme går an men dygnet runt är för mycket för mig. Nu njuter jag av lugnet här

 Veckan började med att jag en morgon fick en glad överraskning när jag öppnade kylen. En 2 liters cola hade läckt så jag fick ägna mig åt att torka upp runt 1 liter cola och sedan torka ur kylen. Sen kom det snö en dag och den senaste misären blev beskedet att släktingar till sambon kommer hit till påsk. Det innebär att jag kommer få slita med städning och sedan ägna några dagar åt att serva folk som inte ens är trevliga. Det är inte riktigt vad jag vill slösa energin jag har på. Måste även sätta fart och tvätta en massa så det inte hänger kläder på tork överallt när de kommer. Jag vill inte slita ut mig på saker som inte ger mig något