Inlägg

Visar inlägg från januari, 2017

Se på fan

Det blev ännu en gång en ny dag. Känns lite som om dagarna är rätt bortkastade på mig men det kanske finns något syfte med allt som jag inte förstår.

Vill inte spy

Det var väl en trevlig rubrik? Det är i alla fall så jag känner för jag avskyr att spy. Roar mig nämligen med att ha migrän på väg så jag kan bara hålla tummarna för att medicinen fungerar snart. Finns mycket som jag anser är roligare än att ha ont i huvudet och må illa. Det mest irriterande är att jag inte ätit något som kan ge mig migrän så i värsta fall är det något nytt som triggar migrän. Vad det skulle kunna vara vet jag inte

Logik???

Det känns som om jag borde ta itu med min vikt med tanke på att jag ska till läkaren om några veckor. Jag räknar med att de kommer att väga mig för det har jag alltid fått utstå hos specialistläkaren och då borde det vara logiskt att även bli vägd på vårdcentralen. Egentligen vet jag inte vad min vikt har med något att göra men det finns säkert något syfte med det. Varför vägningen oroar mig är ännu mer ologiskt. Det är inte direkt så att någon läkare någonsin har sagt något om att jag är överviktig. Det enda jag hört läkare säga om min vikt är att jag är normal och då brukar jag hävda att det inte är så och då tittar de i min journal och inser att jag har rätt. Varför jag känner obehag inför att bli vägd är bara ologiskt. Det är inte direkt som att jag blir förvånad över hur mycket jag väger för det vet jag redan. Det är inte heller så att någon som ser mig borde bli förvånad över vad vågen visar. Varför tycker jag att det är så otrevligt att bli vägd? Jag har aldrig känt det som om j

Februari blir nog roligt...

Bild
Kallelse till tandläkaren fick jag förra veckan och idag kom en kallelse till någon läkare på vårdcentralen. Båda tiderna är i februari och jag planerar chockerande nog att besöka bägge. Tandläkaren skulle jag varit till förra året så att skjuta på det mer är inte ett alternativ och läkartiden är ca 2v innan mitt frikort går ut. Misstänker att jag kommer lyckas skrämma läkaren för det lyckas jag alltid med fast det inte är min avsikt. Är de dumma nog att ställa frågor så får de allt tåla svaren. Kanske någon som funderar på vad som hänt med mina självmordsplaner och svaret är att de finns kvar. Att jag inte gjort något åt det beror på att sambon inte mått bra och det är inte rättvist mot honom om jag tar livet av mig nu. Dör jag nu blir han utsatt för en massa stress både för att jag är död och för att han måste fixa med djuren. Därför får jag helt enkelt vänta på lämplig tidpunkt

Jäkla sätt att väcka mig

Bild
Efter en promenad sjönk jag ner i soffan för att läsa lite. Inte helt otippat så slocknade jag och sov gott till jag blev väckt. Att bli väckt av en traktor utanför trädgården känns inte helt godkänt. Nu var det inte någon som körde runt för att jäklas, det hade bara varit underligt. Utan det var så att de skulle hämta hem höbalar

*^^^^^^^^

Bild

Mängder med gnäll

Sambon blev sämre igen och det resulterade i ett besök på akuten igår. Det verkar som om det bara är bök med hans medicin. Han fick recept igår på en medicin och givetvis fanns inte den medicinen inne på något apotek i närheten. Lösningen blev att beställa den på nätet så nu är det bara att hoppas att den kommer fort. Som det är nu ligger ansvaret för djuren på mig för han kan inte promenera alls. (Han får yrselattacker. )Det gör att energin jag har går till djuren och sedan finns det ingen ork kvar. Därför lär jag inte blogga så mycket eller läsa bloggar

Sova

Bild
Idag fanns det inte någon ork i kroppen för en ordentlig promenad så sambon tog ut hundarna och jag lade mig att sova. Fruktansvärt värdelöst sätt att tillbringa några timmar men jag behövde vila. Jag kommer nog aldrig vänja mig vid att inte orka allt jag vill

Lördag igen

Bild
Dagarna kommer och går utan någon större mening.

Ätbar eller inte?

Bild
Det är en fråga jag ställer ibland när jag ändrar om ett recept. Den här gången blev det ätbart. Jag har mer vettiga funderingar i mitt huvud men det är saker det är svårare att hitta ett svar på. Enligt originalreceptet heter kakan Min goda kaffekaka Den här gången använde jag hallonsylt istället för kakao och kaffe. Den är väldigt god utan ändringar i receptet så det är absolut en kaka att baka och njuta av

Rensat huvudet

Bild
Och det har jag gjort genom att ta en plågsamt rask promenad. Det var så där apa drygt underlag, mjuk snö som gjorde att fötterna för varje steg gled bakåt eller åt sidorna. När det är lite extra drygt att gå blir mitt huvud rensat så nu är jag nollställd ett tag. Skulle också kunna säga att jag är så trött att jag inte ens skulle orka bry mig om ett ufo landade här utanför

En bild

Bild
Lite oroväckande är det kanske att jag genom att titta ut på fågelmatarna på eftermiddagen får veta om det blir en kall natt eller inte. Fåglarna har nämligen aldrig fel, är det många fåglar blir det en kall natt. Lite osäker på om det är vettigt att ha koll på sådant

Känsligare eller gnälligare?

Bild
Svaret är kanske att det är båda. Minus 17 kändes riktigt kallt idag och tidigare år har jag tyckt att så länge det är varmare än .-20 så är det okej. Det blir i alla fall vackra dekorationer på fönsterna på altanen

Den vanliga starten

Rullar upp ur sängen. Spanar ut efter rådjur, skrämmer iväg rådjuren om de är i trädgården. Släpper ut det antal hundar som vill gå ut. Går ett varv i trädgården med djuren. Kommer in, sätter på kaffe och brer smörgåsar i väntan på kaffet. Äter frukost och läser en bok eller slår på datorn samtidigt som jag lyssnar på en hund som ligger och drömmer. Tar min mugg kaffe och går ut och röker. Kommer in igen och gör i ordning frukost till djuren. Lite otäckt hur lätt det är att fastna i samma rutiner utan att ens reflektera över att jag gör samma saker varje morgon och i samma ordning. Nu skulle det vara svårt att ändra på något för allt är lika nödvändigt.

Så var det kväll

Bild
Funderar lite över den närmaste framtiden och hur jag ska göra

Snö

Bild

Tvångsvård för att man är för fet?

Jag kom att tänka på att det inte verkar så ovanligt att kraftigt underviktiga åker på att få LPT för att rädda deras liv. Nu menar jag inte att det är något fel på det för svälter man sig själv är det givetvis så att allt inte står rätt till i huvudet. Jag har däremot aldrig någonsin hört talas om att någon med kraftig övervikt får LPT. Risken att dö av kraftig övervikt känns inte lika stor som att dö av kraftig undervikt men risken för skador på hjärtat borde ändå vara stor. Både kraftig undervikt och kraftig övervikt borde ändå bero på någon form av ätstörning så varför behandlas patienterna inte lika? Kraftig undervikt verkar behandlas med terapi och försök att motivera patienten att äta vilket känns rimligt. Kraftig övervikt däremot verkar mest behandlas genom operation som ändå inte löser det störda/sjuka ätmönstret. Skulle man tvångsmata en kraftigt underviktig till den kommer upp i normalvikt och sedan låta den sköta sig själv är jag rätt säker på att den kommer att svälta sig

Funderat klart

Och det jag kommit fram till är att jag inte kommer kontakta öppenvården. Jag skulle önska att anledningen var att jag beslutat mig för att skita i att jag har en diagnos på papper som jag inte anser mig ha i det verkliga livet. Nu är det inte så utan jag har insett att jag inte orkar ta strid för mig själv. För mig är det alltid en varningssignal när jag inte orkar strida för mig själv men så är det. Det skulle helt enkelt ta för mycket på krafterna att kontakta öppenvården och försöka få dem att inse att det skulle vara bra för mig att få en ny utredning eller något liknande. Av dem jag träffat på öppenvården har ingen känts äkta eller ens vettig. Så jag misstänker att det inte skulle leda till något bra och fler underliga noteringar i min journal behöver jag inte

Vinterlandskap

Bild

Snön vinner

Jag gav upp för ett bra tag sedan, det finns inte en chans att jag orkar skotta bort all snö. Den fortsätter ändå bara att falla så vinsten går till snön. Så länge det går att pulsa ut till vägen så får det vara bra. Håller en tumme för att någon av de trevliga traktorägarna i byn kör förbi och tar bort det värsta på vår uppfart.

Så tungt

Nu har jag utan tvekan förbränt några kalorier. Sanslöst tungt att skotta när det är ca en dm blötsnö, en timme orkade jag men nu är jag trött. Inte skottade jag klart heller men när orken är slut finns det inte så mycket att göra. Det snöar för fullt och är 0 grader nu så jag blir nog så illa tvungen att försöka hitta lite energi om en stund och försöka fortsätta för annars kommer det bli omänskligt tungt. Det finns tillfällen när jag verkligen saknar orken jag hade en gång i tiden.

Jag är löjlig

Sitter fortfarande och funderar på om jag ska kontakta öppenvården eller inte. Tanken på att behöva tala med ännu en människa som ska låta så sympatisk och medkännande får det att krypa i min kropp. Om de tidigare hade tilltalat mig som en normalbegåvad vuxen människa skulle jag nog inte känna så mycket obehag. Min gräns för tanter som vinklar huvudet och låter tillgjorda passerades för länge sedan. Tant har inget med ålder att göra utan med sättet de för sig. Så jäkla svårt. Jag borde verkligen göra ett försök att få bort diagnosen men jag avskyr verkligen öppenvården. Frågan jag borde ställa mig är om jag vill bli bemött som en person jag inte är eller om jag vill bli bemött för den jag är. Bevisligen bryr jag mig om det för annars skulle jag inte ens överväga att ta kontakt med öppenvården. Det finns inte någon som bara känner för att hacka sig in i min journal och ändra lite=) Den lösningen skulle passa mig bäst

Inga älgar i sikte

Bild
Velar fortfarande när det kommer till att kontakta öppenvården i ett försök att få bort diagnosen. Egentligen spelar det ingen roll vad jag har för diagnos om jag är död, samtidigt känner jag att det för min del skulle bli en liten upprättelse att få bort felaktig diagnos. Jag vet att jag blir bemött utifrån diagnosen oavsett om jag besöker sjukvården för något fysiskt eller psykiskt och det är värdelöst. Funderar och funderar lite mer

Göra en sista sak för min egen skull?

Jag har börjat fundera på om jag ska ta itu med att försöka få min borderline diagnos borttagen. Jag anser inte att den är korrekt, inte heller min sambo anser att den stämmer. Med tanke på att han i stort sett har umgåtts med mig varje dag de senaste10 åren så tror jag att han vet hur jag är. Att jag fick diagnosen tror jag beror mycket på hur jag var för 15+år sedan och hur jag var när jag gick på mängder av medicin. När utredningen gjordes gick jag på medicin och hade inte återhämtat mig efter ett självmordsförsök, min hjärna fungerade inte så bra då. Jag anser att jag enbart uppfyller ett kriterium och det är självmordstankar. Häftiga humörväxlingar/utbrott kan jag inte se att jag har. Senast jag blev riktigt förbannad var för ca ett år sedan och det berodde på att jag upptäckte att en av idiotläkarna på dårhuset hade hittat på saker som hon skrev i min journal. Kärringen tyckte garanterat att jag blev orimligt upprörd men när man vet vad rena felaktigheter i journalen kan leda til

Sol

Bild
Om en liten liten stund kommer min dator berätta att den vill ha ström. Givetvis har jag inte än ansett mig ha råd med att köpa ett nytt batteri till datorn och känner jag mig rätt kommer jag aldrig anse att jag har råd med det. Så antingen får jag köpa ett batteri ändå eller leva med en dator som bara vill vara vaken korta stunder

Helg

Bild
och helt logiskt blir det en bild på något stickigt.

När man inte vill kliva upp

Kände redan när jag låg kvar i sängen att det var kallt inne och då vet jag att det är ännu kallare ute. Temperaturen inne har stigit till 18 nu tack vare att vi eldar i kaminen. Temperaturen ute kan jag dock inte göra något åt så det blir till att klä sig varmt för att stå ut i -24. Någon längre promenad med djuren kommer det helt klart inte att bli, när det är så här kallt fryser djuren för mycket om tassarna. Att köpa skor till dem skulle vara meningslöst för jag vet att en av dem aldrig skulle acceptera det så när det är kallt blir det kortare promenader.

Allt är fryst

Bild
Kylan ha nog tagit sig in i mitt huvud också för det känns bra kallt och dött därinne. Jag känner att jag har tappat lite av mitt bildseende och det stör mig. Å andra sidan vet jag att det alltid blir så när jag är för less på allt. Jag ser inte då längre vad som är en bra/intressant vinkel utan knäpper bara en bild och då blir det inte så bra

Började fundera

Vet inte om det är kylan ute som fick mig att börja fundera men något var det. Det jag funderade över är rädslor eller mer specifikt mina. Vad jag tycker om dårhuset vet nog de flesta som har läst här. En av mina rädslor är utan tvekan att bli inlåst på nytt. Det fick mig att börja fundera över mina känslor för sjukvården. Jag började fundera över vad jag skulle känna om jag skulle behöva uppsöka ett sjukhus på grund av något fysiskt. Jag kunde fort konstatera att det inte skulle störa mig så mycket. Skulle jag behöva akutvård för att jag brutit en arm eller något liknande så skulle det inte bekomma mig. Jag skulle inte tycka att det var kul men jag skulle inte känna mig fysiskt illamående för att jag behövde uppsöka läkare. Att däremot ens tänka på att sitta i väntrummet på dårhuset får mig att bli illamående. Det handlar inte på något sätt om att det är fulare att vara psykiskt sjuk utan det handlar om att den upplevelsen är hemsk. Kommer man med en bruten arm så vet man att det blir

Så otränad

Att promenera är en sak att skotta är något helt annat. Ägnade ca 1h på fm åt att skotta och nu känner jag av det i ryggen. Är inte riktigt van vid den typen av motion vilket är rätt logiskt eftersom det inte finns så mycket att skotta när det inte är vinter. Nu snöar det igen så jag misstänker att det kommer bli mer av den typen av motion. Annars så är jag lika less som igår. Upptäckte att min ekonomi ökar med svindlande 70kr/mån. Nu känns det inte direkt som om det gör någon större skillnad men mer är bättre än mindre

Rörigt

Mycket som snurrar runt i huvudet och mest verkar trassla in sig ännu mer. Skulle nog behöva en tovskärare i huvudet. Lite tveksam om det skulle bli bättre men så mycket värre borde det inte kunna bli.

Riktig slött

Bild
Promenad avklarad och jag latar mig på nytt. Orkar inte ta itu med något idag så inget blir gjort. Funderar lite på livet och valen man gör medvetet och omedvetet

Känner mig lite bakfull

Bild
Nu beror det inte på intag av alkohol utan på att jag ätit för mycket choklad. Tidigare kunde jag inte äta något alls med kakao utan att få migrän. Nu kan jag äta lite utan att lida av det men äter jag lite för mycket känner jag mig bakfull och blir det för mycket får jag migrän. Balansgången mellan lite och lite för mycket är svår och det får jag lida för idag. Nu lär jag inte vara ensam om att vara seg idag