Allt oviktigt och viktigt

  En person som jag tycker bra om här i byn fick en hjärnblödning för ca en vecka sedan. Hon transporterades till akademiska och blev opererad. Om hon kommer att klara sig är fortfarande osäkert och jag hoppas verkligen att hon gör det.

 Det är inte roligt att vara ute nu. Regn och värme har gjort att det finns galna mängder mygg och knott. Att ta promenader i skogen är inte att tänka på om jag inte skulle drapera mig i myggnät och då blir det svårt att gå. Att ha moln av knott runt sig är inte trevligt och jag blir galen av det. Promenaderna består av att jag viftar frenetiskt runt mig men det hjälper föga. Svalorna äter nog så många som det går och utan dem hade det antagligen varit ännu värre

  Finns inte direkt något att rapportera. Jag sliter på med allt som måste göras och sedan sover jag. Det är precis så spännande som det låter. I år har jag fotat extremt lite och det verkar inte bli någon ändring på det

  Jag försöker telepatiskt skicka budskapet att jag vill ha mat till min sambo men det går inte så bra. Det bästa hade varit om jag skulle lyckas plantera tanken att det är dags att börja med middagen men det verkar inte fungera heller. Då återstår det bara att säga att jag tycker att han ska börja med middagen eller att jag tar och förflyttar mig till köket och fixar mat.

 Det är tiden jag har kvar av min tågresa. Blir tåget försenat lär jag bli tvingad att springa till bussen och det skulle inte roa mig. Väldigt skönt att vara på väg hem igen till lugnet. Slippa bli väckt av skällande hund eller basdunket från musik. Nu finns risken att jag blir väckt av skällande hund hemma men det har inte hänt många gånger och då får jag skylla mig själv som bor med hund. Skillnad på egen hund och grannars hund. Hade önskat att resvägen skulle vara kortare eller gå fortare men det är inget som jag kan påverka.