Allt oviktigt och viktigt

 Och svaret är det vette fan. Jag är rätt onykter och det lär jag ångra imorgon. Just nu bryr jag mig inte och jag förtjänar en stund utan att behöva bry mig. Att bo i ett hus som inte är mitt och bry mig om det och en trädgård att ta hand om är lite underligt. Jag vet att min sambos släktingar vill ha ut mig på sikt så de kan sälja. Hur jag kommer agera när/om det går så långt vet jag inte än. I grunden är jag rätt snäll så om jag kommer ta strid för det jag har rätt till återstår att se

 Jag förstår inte riktigt hur det blev så här men plötsligt har jag förvandlats till någon form av stöd för lite folk i byn. Inget jag direkt önskade eller egentligen orkar med men jag vet inte vad jag ska göra åt det. Jag har ganska länge misstänkt att en person lurpassar på mig när jag är ute med hunden. Och igår var det en annan i byn som berättade att hon hade lagt märke till att personen i fråga lurpassar på mig. Jag hade med andra ord inte inbillat mig. Personen är ensam och vill ha någon att prata med och tycker antagligen att jag är trevlig. Inget fel med det men jag skulle önska att han kanske hade ett filter när det gäller vad som är lämpligt att dela med sig av.  Av naturliga anledningar så skrämmer inte självmord/självmordsförsök mig men jag vet att det är läskigt för en del andra. För en tid sedan inträffade det en händelse i byn och dagen efter var jag förbi en drabbad person av händelsen. Det är inte en person som stått mig nära utan bara en person jag pratat me...