söndag 31 augusti 2014

Nä jag har inte kommit på något nytt sätt att ta livet av mig på

Man skulle nästan kunna tro det när man tittar på bilden men det är som sagt inte så. Ibland dyker det upp sådana där givande diskussioner på nätet om det är egoistiskt eller inte att ta livet av sig. Jag har inte helt otippat en åsikt om det och det är att det inte är egoistiskt att ta livet av sig. Anledningen till den åsikten är att självmord är den sista utvägen och jag tror att de flesta som väljer självmord har övervägt det under en längre tid. Däremot är jag av åsikten att det finns egoistiska sätt att ta livet av sig på och dit räknar jag alla sätt som går ut på att det är någon annan som gör själva dödandet. Jag lider med alla som kör tåg,pendel och andra fordon som folk väljer att kasta sig framför

Varför äter du inte bara en banan?

Det finns väl inget som är roligare än intelligenta kommentarer? För ett tag sedan fick jag frågan varför jag inte bara äter någon banan varje dag så jag slipper ta tabletter. I det läget visste jag inte ens vad jag skulle svara. De flesta verkar veta att det finns kalium i bananer så det är kanske inte helt fel att föreslå att någon med kaliumbrist ska äta bananer. Om det nu hade varit så enkelt att jag bara skulle behöva äta 1-2 bananer per dag så skulle jag givetvis göra det. Jag kollade upp hur mycket kalium det finns i bananer och i 100g banan så finns det ca 400mg kalium. Så rent teoretiskt skulle jag slippa ta tabletter om jag trycker i mig 13-14 bananer per dag. Nu tycker jag inte att det känns så lockande så jag fortsätter med tabletter istället

Onödigt tidigt

Jaha att vara vaken nu känns väldigt onödigt men har man djur blir man väckt ibland. Det känns lite för tidigt för att kliva upp ur sängen och jag börjar bli hungrig så jag tvivlar på att jag kommer att somna om. Bara elände som vanligt med andra ord. Ibland funderar jag på om jag är udda som kan skratta åt saker och inte tar allt så allvarligt. Det verkar inte riltigt stämma in på hur man ska vara när man mår som jag gör. Har man sådana tankar som jag har verkar det som om de flesta anser att man ska ägna dagarna åt att gråta och bara vara.Nu vet jag att det finns flera som är som jag men den allmänna uppfattnimgen hur man ska vara när man mår dåligt gör nog att en del aldrig tas på allvar. Det är dock inget som jag kan klaga på. Överlag så tycker jag att vården har gjort mycket för mig, undantaget är givetvis öppenvården här. Den är helt klart lite av ett skämt,två läkare och båda är lika värdelösa. Sen fick jag även erbjudande om samtalskontakt men varför jag skulle gå och prata ca 1 gång i veckan med en person som helt saknar utbildning förstår jag inte. Personen kan säkert vara trevlig men en samtalskontakt utan utbildning ser jag inte syftet med.

lördag 30 augusti 2014

Vackra men farliga

Det har blivit onödigt många bilder på flugsvampar men det är svårt att låta bli att fota dem. De står där och lyser upp med sin röda färg.

fredag 29 augusti 2014

Börjar förstå varför rävarna inte längre går runt i byn och skriker

Det finns lite olika djur i olika storlekar som jag inte gillar att träffa på i skogen. Möss,sorkar,älgar,älgflugor och björnar är djur som jag gärna undviker. Smågnagare är jag inte direkt rädd för men jag ryser alltid av obehag när de springer runt fötterna på mig eller när man hör dem springa runt i torrt gräs. I år är det då ett riktigt sorkår och jag tycker att det är vidrigt. På en sträcka av ca 10m idag hann jag se 3-4 st som sprang runt och det fanns garanterat många fler som gömde sig bland stenar och fallna träd. Nu kan man fråga sig vad min rubrik har med det här att göra och det är väldigt logiskt. Rävarna måste ha ätit fruktansvärda mängder sork vilket har gjort att de bara ligger och vilar nuförtiden och då finns det ingen energi kvar till att gå runt i byn och skrika.

Deprimerande att läsa bloggar

Det händer att jag slösurfar lite efter bloggar om psykisk ohälsa, kan vara intressant att läsa om hur andra har det. En del bloggare varnar för att deras inlägg kan vara triggande och det är för mig ett mysterium. Bara för att någon skriver om hur de mår eller vad de har gjort så inverkar det inte på något sätt på mitt mående. En del tycker jag lite synd om och andra klassar jag som drama queens. Att det för en del kan vara triggande kommer jag aldrig förstå. Skrämmande ofta hamnar jag dock på någon blogg som skrivs av en person runt 20 år som oftast har ett dåligt språkbruk. Det i sig är inte så deprimerande men det är det däremot att inse att i min ålder så ska man ha ordning på sitt liv och det har jag inte och inte heller tänker jag längre försöka få någon ordning

torsdag 28 augusti 2014

Varför inte lite musik?



Jag gillar den här låten vilket kanske är lite otippat med tanke på vad jag brukar lyssna på. Nu köper jag inte allt med Di Leva. Det här med kaftaner och älska allt och alla är för flummigt för mig men jag behöver inte älska en musiker för att kunna gilla någon låt som den har gjort

Efter två timmars sömn

På dagen alltså, på natten sover jag som en klubbad säl och har alltid gjort. Ändå är jag trött och det irriterar mig. Datumet när det är tänkt att jag ska befinna mig i Uppsala närmar sig och jag tror fortfarande inte att jag kommer att åka. Tanken på mer tester och bök lockar mig inte överhuvudtaget. Jag har nått gränsen när jag inte längre bryr mig om att bli pigg igen. Det kan nog låta konstigt men nu har jag varit apatrött i mer än 6 mån och det finns ingen energi kvar för att genomgå vad de nu tycker att jag ska genomgå. Det enda jag funderar på är om jag kan få LPT på mig om jag vägrar mer undersökningar. Jag har googlat och läst om lite fall men då verkar det mest handla om livsnödvändig vård och det här kan nog inte klassas som det. Jag kommer inte att dö utan vård förutsatt att inte tumören växer lavinartat eller att min blodtryck blir ännu högre och riskerar att ge mig en stroke eller hjärtinfarkt.

onsdag 27 augusti 2014

Jag brukar vägra listor men va fan

Så här kommer en lista.



Been arrested? Ja
Kissed someone you didn’t like? Svår fråga. Jag har kysst okända människor men kan inte på rak arm komma ihåg att jag kysst någon som jag inte gillat.
Slept in until 5 PM? Ja, rätt säker på det. Festade mycket och väldigt sent/tidigt en gång i tiden
Ran a red light? Nej
Been suspended from school? Ja. Blev avstängd när jag gick i nian och utslängd i tvåan på gymnasiet.
Experienced love at first sight? Ja
Totalled your car in an accident? Nej
Been fired from a job? Nej, underligt nog inte
Fired somebody? Nej inte riktigt. Jag såg däremot till att en jag skulle jobba med omplacerades. Chefen fick valet att omplacera den eller att jag skulle gå hem
Sang karaoke? Nej, fullständigt tondöv
Pointed a gun at someone? Ja, av misstag dock och vapnet var ej laddat
Done something you told yourself you wouldn’t? Ja massor av gånger
Caught a snowflake on your tongue? Ja
Kissed in the rain? Ja
Had a close brush with death? Ja
Seen someone die? Ja, ingen människa dock
Played spin-the-bottle? Ja
Smoked a cigar? Ja flera gånger fast jag tycker att det är äckligt
Sat on a rooftop? Ja
Smuggled something into another country? Ja om det nu kan kallas att smuggla. Har haft med mig för mycket cigg och sprit
Been pushed into a pool with all your clothes? Nej, tror faktiskt inte att någon skulle våga göra det mot mig
Broken a bone? Ja
Skipped school? Ja, på högstadiet gjorde jag eget schema. Alla lektioner jag tyckte var värdelösa struntade jag i.
Eaten a bug? Nej
Sleepwalked? Nej
Walked a moonlit beach? Ja
Rode a motorcycle? Nej
Dumped someone? Ja
Lied to avoid a ticket? Ja
Ridden in a helicopter? Ja
Shaved your head? Nja, rakade en gång i tiden bort allt underhår
Made your boyfriend/girlfriend cry? Ja
Eaten snake? Nej, tror inte det i alla fall
Marched/Protested? Ja många gånger
Had Mexican jumping beans for pets? Ja av någon outgrundlig anledning
Puked on amusement ride? Nej
Seriously & intentionally boycotted something? Nej
Been in a band? Nej
Been on TV? Ja tyvärr. Gjorde mitt bästa för att inte bli filmad men det gick inte riktigt att springa iväg eftersom jag jobbade
Shot a gun? Ja och det är roligt
Skinny-dipped? Nej
Gave someone stitches? Nej
Ridden a surfboard? Nej
Drank straight from a liquor bottle? Ja
Had surgery? Ja
Streaked? Nej
Taken by ambulance to hospital? Ja för många gånger
Passed out when not drinking? Nej, tror inte det i alla fall
Peed behind a bush? Ja, finns det någon som inte har gjort det?
Donated Blood? Nej
Grabbed electric fence? Ja, jag har gjort mycket som nu verkar ologiskt
Eaten alligator meat? Nej
Killed an animal when not hunting? Ja
Peed your pants in public? Nej
Snuck into a movie without paying? Nej
Written graffiti? Ja, inte begåvat
Still love someone you shouldn’t? Nej
Been in handcuffs? Ja många gånger
Believe in love? Ja
Sleep on a certain side of the bed?Ja

Älgpass

Bild på ett älgpass så mycket mer om bilden finns det nog inte att skriva

Ytterligare en slant

Jag blir lika glad varje gång jag får någon gammal kursbok såld och idag var det dags för det igen. Det hade varit trevligt om jag hade fått igen pengarna som jag har lagt på kurslitteratur men så bra är det inte. Nu bryr jag mig inte så mycket om att jag får tillbaka ca hälften av vad jag betalade en gång i tiden. Pengar på kontot är bättre än böcker som samlar damm. Pengarna hamnar oftast på mitt sparkonto eftersom mitt mål fortfarande är att ha 10 000kr så att det skulle täcka en begravning av mig. Det är en bit kvar till det målet, väldigt svårt att spara när man har så pass låg inkomst som jag har. Men jag ska inte klaga för om jag hade bott i något annat land så är det inte säkert att jag hade haft någon inkomst överhuvudtaget.

tisdag 26 augusti 2014

Brister i karaktären

I det här fallet syftar jag inte på något annat än min vikt. Jag borde verkligen ta itu med den innan jag blir ännu fetare. Jag har varit riktigt fet och har verkligen ingen lust att bli det igen
Tidigare var det lätt att lösa problemet när jag hade lagt på mig några kg.
Det var bara att ta lite fler långa och raska promenader. Den lösningen fungerar inte nu. Jag har inte energi till det och det kan jag inte göra något åt det. Sen blir man inte fet av att promenera mindre utan det är såklart ett resultat av vad jag stoppar i mig. En del dagar tänker jag på att äta vettigt och andra dagar tänker jag bara att det är skitsamma eftersom jag ändå ska dö. Nu tror jag inte att man får någon medalj om man är smal när man dör möjligtvis så uppskattar nog personerna som gör iordning avlidna om det inte är en stor person. Ska man vara ärlig så är det nog inte så roligt eller lätt att ordna med en avliden som väger 100+kg. Kanske man ska ta hänsyn till det också? Mycket att tänka på när det gäller döden.
Jag tänker fortfarande på vad två trevliga poliser sa till mig när de skjutsade mig till dårhuset. De var båda garanterat de första och sista poliser som jag någonsin kommer att krama. Att ta sig härifrån till dårhuset tar en stund så man hinner prata om rätt mycket. Nu förutsätter det naturligtvis att poliserna är vettiga annars pratar jag inte. Och nej jag tänker faktiskt inte skriva vad de sa till mig

Så fick jag något att läsa igen

Äntligen får jag nu läsa ut boken.
Det enda som känns lite tragiskt är att det här är en nyare översättning. Jag har en förkärlek för den lite äldre svenskan som är högtravande och mysigt. Den moderna svenskan kan jag tycka är lite mer stel och har mindre personlighet. Lite skumt också att den äldre boken heter Lysande förhoppningar medan den här heter Lysande utsikter. Tycker nog allt att titeln Lysande förhoppningar är strået vassare

Fortfarande ingen bok

Så därför får jag ägna en stund åt att sprida min "visdom" här. Enda problemet med det är nog att jag inte har så mycket visdom det är mer fullständigt onödiga saker som fastnar i mitt huvud. Dit räknar jag latinska namn på djur och delar av det periodiska systemet. Något som dock är ännu mer skrämmande är att jag tog med mig ett pussel från mitt föräldrahem när jag hälsade på. Pussel i sig är inte så skrämmande och det här var ett pussel som jag hade lagt många gånger. För ett par dagar sedan fick jag för mig att lägga det och då hade jag inte lagt det pusslet på ca 10år. Det skrämmande i det hela var att jag fortfarande kände igen varje bit och hade inga problem att placera ut bitarna och då handlar det ändå om ett pussel med 750 bitar. Hur kan jag under en period på ca 10 år komma ihåg 750 bitar när jag glömmer bort att duscha en del dagar?

måndag 25 augusti 2014

När man öppnar ytterdörren och känner för att rygga tillbaka in och stänga dörren

Jag har inte utvecklat någon fobi mot att lämna huset, det hade känts lite för onödigt. Istället är det så att närmaste grannarna eldar. De bränner alltså inte trädgårdsavfall ute vid den här tiden utan de eldar inne i sin vedspis/kamin. Vi brukar också elda när det är kallt så det är inget konstigt med det.
Däremot funderar jag på om:
  1. De eldar väldigt blöta döda sorkar, det är väldigt många döda sorkar i skogen nu så det skulle vara ekonomiskt.
  2. En bunt fågelbon i deras skorsten har tagit fyr.
  3. De eldar ved som har legat ute i regnet i några veckor


Att jag ens funderar på det beror på att det är som en dimma ute av deras rök och det stinker ordentligt. Spontant känns alternativ 3 som mest troligt men man känner nog aldrig helt sina grannar

Lite lätt komiskt

Med jämna mellanrum får jag förfrågningar om att skriva blogginlägg som gör reklam för något, inte den här bloggen. Jag har aldrig gjort det och kommer aldrig att göra det eller jo det skulle jag om jag får en Pentax k-3. Det har jag aldrig fått erbjudande om att få utan det brukar rätt logiskt vara hundmat och hundsaker som de erbjuder i ersättning. Gratis är givetvis bra men skriver jag något positivt om ett företag så beror det på att jag har handlat där och blivit nöjd. Att skriva något positivt om ett företag jag aldrig haft att göra med skulle bara kännas fel. Idag var det då dags att få ett erbjudande om samarbete igen. den här gången började jag dock nästan skratta för de vill att jag ska skriva ett inlägg om hur jag motionerar min hund/hundar. Med tanke på att jag inte ens orkar promenera varje dag så känns det rätt komiskt. Hunden/hundarna blir givetvis promenerade och får motion men inte av mig varje promenad.
Jag vet inte riktigt hur jag ska slippa få erbjudanden om samarbete. Jag svarar aldrig på förfrågningar och har som sagt aldrig skrivit ett blogginlägg mot ersättning

söndag 24 augusti 2014

Skulle kunna snubbla över en älg

Det går nog inte längre att förneka att hösten är här
Nu är det så mörkt på kvällarna att jag skulle kunna snubbla över en älg i trädgården. Att det kommer hända känns inte så troligt för älgarna brukar flytta på sig
Jag har inget emot mörkret eller att det blir kallare.
För varmt gillar jag inte och inte heller när det är närmare minus 30. Nu påverkas mitt mående inte alls av årstiderna utan det är konstant på samma nivå. Hade nästan varit lite lyxigt att bara må dåligt på hösten. Givetvis förstår jag att människor som mår dåligt på hösten inte resonerar så. Men vi resonerar alla utefter våra egna erfarenheter. Det som är jobbigt för mig kan vara en skitsak för en annan person och naturligtvis även tvärtom


Jodå den finns kvar

Det finns ett föremål som har varit med i den här bloggen någon gång och den var även med i en av mina tidigare bloggar rätt många gånger. En del föremål funderar man över varför de har hamnat på stället man ser dem och vem som ägde dem. Igår promenerade jag på stället var föremålet har befunnit sig i några år och i vanlig ordning höll jag utkik efter föremålet. Fast åren har gått så har den inte bleknat och det var lätt att se den.
Den rosa kannan finns kvar och jag tvivlar på att den någonsin kommer att återförenas med sin ägare

Är inte vattnet slut snart?

Det eviga regnandet börjar bli lite lätt tröttsamt. Att göra något ute i det här vädret lockar mig inte alls utan jag sitter där jag sitter. Nu strålar jag inte direkt av lycka när solen lyser heller men det är lite roligare att sitta ute och röka i sol än i regn.

lördag 23 augusti 2014

Kanske borde reagera någon gång

Det finns ljud som man reagerar på i en stad medan om man hör samma ljud på landet så höjer man inte på ögonbrynen. Jag satt och latade mig i godan ro och plötsligt började det smälla. Det var ca 20 skott som brann av under en rätt kort tidsperiod. Jag utgick från att någon jagade men sen funderade jag ett varv till. Skjuter man så pass många skott kan det inte bli något ätbart kvar på djuret man skjuter på. Så jag antar att det var någon som ägnade sig åt att övningsskjuta på en rätt konstig plats. Rent logiskt så hade det lika gärna kunnat vara någon i byn som blivit galen och bara sköt vilt runt sig. Men nu är det tyst så det var nog inte så. Nästa gång jag har skott ska jag kanske resa på mig och titta ut genom fönstret i alla fall

fredag 22 augusti 2014

Anhöriga hör det de vill höra

Största nackdelen med att ha ett fysiskt fel utöver att jag är galen är att det för anhöriga (i det här fallet min sambo) blir så mycket lättare att fokusera på det fysiska. Jag förstår det och klandrar inte på något sätt min sambo, jag hade säkert gjort det samma. I längden blir det dock väldigt frustrerande att försöka förklara att jag inte magiskt kommer att bli vettig i huvudet om det fysiska fixas. Jag kommer att ha precis samma tankar som jag har idag. Den enda skillnaden kommer att vara att jag har mer ork och energi. Min sambo är däremot övertygad att om jag bara får mer energi så kommer jag att psykiskt må bättre. Verkligheten är att jag var galen innan jag fick ett fysiskt fel och jag kommer att fortsätta att vara galen oavsett fysisk status. Vid det här laget börjar det kännas rätt tröstlöst att få min sambo att förstå det

Fortfarande inte normalt


I början av veckan tog jag blodprov och idag kom ett brev med resultatet. Nu hade jag verkligen räknat med att mitt kaliumvärde skulle vara normalt med tanke på att jag tar 6 tabletter per dag. Så var det inte utan jag hade ett värde på 3,4, normalvärdet är 3,5-5. Läkaren tyckte att jag skulle öka på antalet tabletter per dag så nu ska jag ta 7 tabletter istället. Jag börjar bli lite trött på att det tydligen är så hopplöst att få upp mitt kaliumvärde. Det innebär även att jag måste ta och hämta ut mer tabletter tidigare än jag hade tänkt. Det är tur att medicinen är billig i alla fall

torsdag 21 augusti 2014

I väntan på boken

Jag har dragit slutsatsen att Dickens inte är en författare som många lånar böcker av. Det visade sig att boken jag vill läsa klart fanns på närmaste bibliotek men nerpackad i något förråd. Personalen kom fram till att det var för jobbigt att leta fram den så de valde att beställa den från ett annat bibliotek. Gissar att det är någon bibliotekarie som nu svär över jobbet att få fram boken. Jag har inte någon lust att börja läsa någon annan bok så jag väntar. Istället för att läsa på kvällen så får jag ägna mig åt att svammla lite här
 Tiden strax innan jag ska sova gillar jag. Det jag gillar är tanken på att jag snart får fly in i sömnen och vara bortkopplad från allt under några timmar

Hösten är på väg

Än går det fortfarande att hitta blommor.
Men många har vissnat och i deras plats dyker annat upp.

onsdag 20 augusti 2014

Brukar inte ta bort kommentarer

Men ibland är det vettigast att radera
 Ett tips är att om man av någon underlig anledning känner ett stort behov av att skriva en kommentar med osedvanligt dåligt språkbruk så kan det vara smart att först logga ut från sitt googlekonto...
Nåväl jag fick skratta lite i alla fall och det är säkert positivt även om jag inte direkt hyser mer hopp om mänskligheten. Annars så lever jag fortfarande och har blivit hyfsat snabb på att blogga på mobilen. I vanlig ordning så är jag tveksam till vad jag har för nytta av det
Inte luktar jag apa längre heller för idag briljerade jag genom att komma ihåg att duscha. Säkert ett stort framsteg. Ska jag vara lite seriös också så närmar jag mig dagen när jag inte orkar mer

tisdag 19 augusti 2014

Det går fantastiskt bra för mig

Jag studsar runt på ängar och klappar små ulliga djur.
Känner man mig så vet man nu att jag är ironisk
Jag har nog aldrig studsat runt och några små ulliga djur klappar jag inte. På ängen finns det mest sork och det skulle inte falla mig in att försöka klappa dem. Små gnagare ser jag som ohyra.
Verkligheten är att jag sov 10h natten till idag. Med andra ord borde jag ha varit pigg men icke. Det enda jag har gjort idag var att ta en promenad och det är verkligen allt. Nu när jag gick och lade mig i sängen kom jag på att jag glömde att duscha idag. Det beror inte på att jag inte har orkat utan det är så illa att jag är så pass trött att jag glömmer

Det verkar i alla fall som om jag har hittat någon nytta med min nya mobil. Bevisligen så går det rätt bra att ligga i sängen och blogga. Bortsett från det så är jag inte så förtjust i den. Nu beror det nog även på att jag tillhör den utdöende skaran som inte godkänner/accepterar avtal utan att ha läst allt. Jag undrar hur många det är som läser allt som man accepterar när man laddar ner någon app. Det skulle inte falla mig in att ladda ner en app som ger tillverkaren/den som tillhandahåller appen rätten att kontakta mig i marknadsföringssyfte. Jag hatar telefonförsäljare.

Humla


måndag 18 augusti 2014

Gör jag av med för lite linsvätska?

Jag blir helt enkelt tvingad att ställa mig frågan efter att ha fått något som påminner om en dubbel äggkopp när jag beställde linsvätska senast.
Linsetuiet till höger är i normal storlek. När man beställer linsvätska så får man oftast med ett etui för varje flaska linsvätska som man köper. Det känns helt klart som om firman jag brukar handla av satsar på att få sälja lite mer linsvätska. Etuiet är gigantiskt och ska man förvara linser i det och täcka linserna med vätska så går det åt onödigt mycket. Nu har jag kvar några oanvända etuier i normal storlek så linsetuiet/äggkoppen får allt bo i en låda eller hamna i plaståtervinningen.

Ytterligare ett blodprov avklarat

Och det var precis som vanligt. Den som skulle sticka mig frågade vilken arm som var bäst och jag sa att det var lika illa med bägge, är svårstucken. Han undrade om det går bra med vanlig nål jag sa i vanlig ordning att det är bättre med en butterfly. Han lyssnade på mig och lyckades få ett rör med blod, egentligen tre rör men två fick kasseras eftersom de togs under stas. Och sen var jag klar.
Sen roade jag mig med att sitta kvar i bilen och titta på regnet medan sambon handlade.
Att jag inte följde med in i någon butik eller handlade själv beror på att jag helt enkelt inte orkar

När minnen dyker upp

Jag läser en del bloggar om psykisk ohälsa, en del återvänder jag till gång på gång för att de är bra skrivna eller tilltalar mig på något annat sätt. En av bloggarna som jag tittar in på lite då och då är @psykiatri_ssk. Anledningen till det är att den är bra skriven och att det är intressant att läsa hur en som jobbar inom psykiatrin ser på saker. I många fall är det lätt att glömma att personalen inom psykiatrin också påverkas av hur vården fungerar. Jag tror inte att det är ett lätt jobb om man bryr sig om människor, är man känslokall blir det nog väldigt mycket lättare.
Nåväl jag tittade in på bloggen idag och det var ett inlägg om självskadebeteende. Alla som känner mig vet att jag inte direkt passar in i den kategorin. Jag har däremot skurit upp mina armar i underliga självmordsförsök. Inte heller det dödade mig otippat nog utan lärde mig bara att bli duktig på att plocka stygn på mig själv. Jag har blivit sydd rätt många gånger men det är bara en gång jag fortfarande minns ordentligt och det beror inte på att läkaren behandlade mig på ett bra sätt. Det går att läsa skräckexempel på läkare som har hotat patienter att de ska sy dem utan bedövning så var det inte i mitt fall. Läkaren gav mig bedövning men valde att inte vänta till bedövningen hade börjat verka. Om någon funderar så är det inte så trevligt att bli sydd när armen inte är bedövad. Jag protesterade givetvis när han började sy men det enda han sa var att bedövningen snart skulle börja verka så jag skulle bara vara tyst och sitta still. Jag kommer fortfarande ihåg att sjuksköterskan/undersköterskan protesterade och sa åt läkaren att ge mer bedövning men han brydde sig inte. När han var klar med ena armen trodde han på fullaste allvar att jag skulle låta honom sy min andra arm. Det fick han inte kan jag avslöja istället så tejpade sjuksköterskan/undersköterskan ihop armen och gav mig en bunt "klisterremsor" så att jag skulle kunna fortsätta tejpa ihop armen hemma när remsorna hon satte fast trillade bort.


Jag kan ha förståelse för att personalen inom sjukvården inte gillar att "laga" människor med självskadebeteenden eller människor som har försökt ta livet av sig. Att inte gilla sådant är en sak men man ska ändå kunna göra sitt jobb utan att försöka straffa människor som inte mår bra.

söndag 17 augusti 2014

Jodå jag lever

Det hade naturligtvis varit väldigt korkat att ta livet av mig nu när jag har blodprov att se fram emot imorgon. Givetvis kommer det att dyka upp ett blogginlägg här när jag är död. Verkar korkat att inte utnyttja möjligheten att schemalägga ett inlägg. Kanske kan jag även skrämma någon med ett budskap från andra sidan och sådant måste göras. Nu äta kaka

lördag 16 augusti 2014

Inte ett vettigt liv

Jag vet inte ens om det riktigt kan kallas för ett liv, jag existerar nog bara. Trött och less på allt och har varken lust eller ork att göra något. Jag har retirerat till sängen och här kan jag inte ligga för alltid. Att självdö är inte direkt något alternativ, misstänker att det skulle ta rätt lång tid. Jag fortsätter att andas ett tag till och när jag blir för trött på det är det dags att få ett slut på allt. (Tänker inte ta livet av mig idag så det finns inget att oroa sig för)

Krig eller några skjutglada?

Det har varit ovanligt mycket skjutande här på fm. Nu är det givetvis inte någon som skuttar runt huset med gevär utan det hörs bara skott hela tiden. Bockjakten har startat men det förklarar inte att det skjuts så mycket. Gissningen är att det är någon/några som är ute och övar, nu kan jag dock tycka att om man vill skjuta lite så kan man åka till skjutbanan. Idag är det med andra ord en perfekt dag att ägna sig åt tjuvjakt om man tycker att sådant är roligt

fredag 15 augusti 2014

Ny teknik är nog inte för mig

Idag dök min mobil upp på Ica så den blev hämtad. Nu har jag lekt lite med den och nja, knappmobiler passar nog mig bättre. Jag ska ge den en chans i alla fall och känner jag likadant om några dagar så lär jag beställa en knappmobil för 200-300kr. Jag trodde att jag hade mina kontakter sparade på minneskortet men så var det inte. Frågan är nu om jag orkar sätta in minneskortet igen i min gamla mobil och flytta mina kontakter till minneskortet eller om jag ska lägga in kontakter på nytt när folk hör av sig. Enda nackdelen är att jag inte brukar svara om jag inte känner igen numret och har jag inga kontakter i telefonen så lär jag aldrig svara. Det är kanske inte så bra

torsdag 14 augusti 2014

Det var ju typiskt

Min sambo äger en bunt  gamla böcker av Charles Dickens och jag tog en bok på måfå och började läsa för ett tag sedan. Boken jag började läsa var Lysande utsikter och jag tyckte att den var trevligt skriven och gillade den överlag. När jag började närma mig slutet av den upptäckte jag att det var första boken och antog att vi även hade fortsättningen. Jag läste ut boken för en stund sedan och gav mig in i rummet var resten av böckerna av Charles Dickens står. Efter att ha plockat fram alla och läst på ryggarna kunde jag konstatera att en fortsättning på Lysande utsikter fanns det då inte men många andra böcker fanns det del två och tre av. Lösningen blir givetvis att kolla om biblioteket har boken så jag får veta hur det går

Så trött

Idag känner jag mig som om jag drack minst en liter sprit igår och det gjorde jag verkligen inte. Jag drack inte någon alkohol alls igår och har inte ens druckit en öl på många veckor. Att vara så trött så att man känner sig bakfull är verkligen inte trevligt. Det stör mig något fruktansvärt att jag har så lite ork och energi och att det inte finns något som jag kan göra åt det. Lösningen får nog bli att jag återvänder till sängen och vilar ett tag

tisdag 12 augusti 2014

Vill inte vara otrevlig

Men så uppfattas jag nog nu av andra här i byn. Jag har inte ork att ägna mig åt småprat så jag gör mitt bästa för att undvika folket här. Nu bor det inte så många här vilket gör det lite värre. Bor man i en stad är det lättare att försvinna i mängden. När jag möter någon hälsar jag givetvis men har jag chansen skyndar jag fort vidare

måndag 11 augusti 2014

Natur

Hade jag inte bott på landet så skulle jag nog ha varit ännu galnare. Logiskt så är det nog inte möjligt att vara så mycket galnare än vad jag är och kunna blogga. Så hade jag varit ännu galnare så hade ändå inget fått veta det

söndag 10 augusti 2014

Kanske är bra att kunna blogga om jag bryter benet

Idag tog jag mig äntligen tid att leta efter en ny mobil på nätet. För mig så är en mobil i huvudsak en livlina, jag brukar promenera runt på stället som inte så många andra promenerar på. Det innebär att om jag ramlar och bryter benet måste jag kunna ringa efter hjälp för annars lär det sluta med att en älg eller något annat äter lite på mig. Jag vet att älgar är vegetarianer men med min tur skulle det säkert dyka upp något som ville prova att äta lite människokött. Det låter kanske konstigt att en livlina är viktig för mig med tanke på alla mina självmordsförsök men jag vill själv välja hur jag dör.

Efter att ha letat efter en lämplig knappmobil under en lång stund blev jag tvingad att till slut även titta på smartphones. Det slutade med att jag beställde en smartphone och helt nöjd är jag inte men om man tittar på egenskaperna så var det mest ekonomiskt. Så om jag om en vecka eller något liknande ramlar och bryter ena eller bägge benen i skogen så får jag antingen svära över att jag har en mobil med sämre batteritid än tidigare mobiler eller så får jag roa mig med att blogga i väntan på att någon hämtar mig.

Rent objektivt

Så har det här verkligen inte varit ett bra år. Jag skulle önska att jag nu bara skulle känna optimism inför resten av året men riktigt så känner jag inte. Det har varit mycket saker som har tagit otroligt mycket på mina krafter och någon chans att återfå krafter innan nästa sak har hänt har jag inte haft. Min ryggsäck med tråkiga saker börjar bli lite för tung. Frågan är om den kommer få mig att ramla baklänges eller om botten på den kommer att gå sönder

lördag 9 augusti 2014

Otränade apor

Efter att ha varit i mer kontakt med telias kundsupport än någon levande varelse kan önska har jag dragit slutsatsen att de flesta som jobbar där måste vara otränade apor. En tränad apa hade garanterat gjort ett bättre jobb. Att försöka flytta över ett mobilnr till Telia kan liknas vid en hjärnoperation. Det är jävligt svårt med andra ord. Efter att ha försökt göra det nu i ett par dagar så har jag gett upp. Nu hoppas jag vid gud bara att jag inte blir tvingad att byta mobilnr, jag har haft samma sedan 1997. Hade jag haft en aning om hur fruktansvärt bökigt det tydligen är så skulle jag aldrig ens ha försökt

fredag 8 augusti 2014

En bild

Dagarna rullar på

Känner man för att få en hjärnblödning

Så har jag ett bra tips på hur man kan få det. Jag har nu under ett par dagar försökt säga upp mitt mobil abonnemang och istället skaffa ett refill kort hos en annan operatör. Det låter inte så svårt men det är det tydligen. Operatören jag vill byta till hävdar att jag har tre månaders uppsägningstid hos min nuvarande operatör och har därför ordnat så att mitt nummer flyttas över om tre månader. Så långt låter det kanske bra men det är det inte. Jag har inte tre månaders uppsägningstid utan en månad och det verkar operatören som jag vill byta till vägra att förstå. Nu skulle jag givetvis kunna skita i att bråka mer men eftersom jag vill bli av med så många fasta kostnader som möjligt så har jag ingen lust att vänta i tre månader. Det ska bli intressant att se om operatören jag vill byta till någon gång kommer att inse att jag har rätt och ordna flytten av mitt nummer på en månad

torsdag 7 augusti 2014

Fan heller

Jaha idag kom det ett brev från Ackis med information att jag ska bli inlagd på en avdelning om några veckor och vara där i fem dagar. Min reaktion blev inte så positiv. För det första finns det ingen information i brevet varför i helvete jag ska vara inlagd i fem dagar, det hade varit kul att veta. Informationen jag fick tidigare var att de på Ackis skulle gå in genom mina ljumskar med katetrar för att kolla av om det är fel på båda mina binjurar eller om det bara är fel på den som jag har en godartad tumör i. I min värld låter det som en undersökning som tar någon timme vilket innebär att det borde räcka med max ett dygn på avdelningen. Jag tänker fan i mig inte bli inlagd i fem dygn. Jag har inte ens någon lust att bli inlagd ett dygn, detta roar mig inte. Ärligt talat tror jag inte att jag kommer att åka. Jag har varken lust eller ork för mer undersökningar

onsdag 6 augusti 2014

Fullständigt slut

Mentalt så är jag just nu fullständigt slutkörd. Inget går smidigt eller som jag har tänkt mig och jag känner mest för att sätta mig i ett hörn, dra täcket över huvudet och gråta. När det har gått så långt att jag har nära till tårar är det illa. Att vara sårbar eller visa mig sårbar har jag väldigt svårt för. I min värld ska jag klara allt själv och hantera allt

Och

så fick jag ha en åsikt som räknas igen tydligen. Ibland är det en hel del saker som milt uttryckt är förvirrande

tisdag 5 augusti 2014

Varför får jag ingen information?

Nu känns det återigen som om jag är den sista som får veta något som har med mig att göra. Jag har ingen koll på något och lite information skulle vara trevligt att få ibland. Det enda jag kan göra är nog att skita i allt och sedan får andra fritt spela med saker som påverkar mig. Jag har ändå inte ork längre att försöka få information

Varför jag inte plockar svamp

Med tanke på att jag är ute i skogen rätt mycket så skulle man kunna tro att jag passar på att plocka svamp men så är det inte. Anledningen till det är helt enkelt att jag är övertygad om att jag skulle lyckas plocka någon giftig svamp och förgifta människor. Det kan låta som en underlig anledning men för mig så är det fullständigt logiskt. I det här fallet drar jag nytta av tidigare erfarenheter i mitt liv.

 Jag har överlevt väldigt många självmordsförsök och i en del av fallen är det ett under att jag vaknat upp utan några större skador. Någon större lärdom har jag inte dragit av det. Det finns andra mer udda händelser som jag har lärt mig mer av. Jag har under min livstid lyckats hamna i rätt underliga situationer och olyckor och otippat nog så har inte allt hänt när jag varit onykter.

En händelse som inte direkt var trevlig hände en kväll i en stads centrum. I det här fallet var jag lite onykter och ute med en bunt vänner och det var mycket folk ute. En av mina vänner svängde ut med sin arm och jag reagerade inte i tid utan fick hans arm rätt över ansiktet och ramlade baklänges ner på marken och slog i mitt bakhuvud rätt ordentligt. När jag vaknade till liv var det en bunt människor i en ring runt mig och en polis tryckte ner mig när jag försökte resa mig. Där fick jag ligga till en ambulans kom och hämtade mig. Jag blev inte allvarligt skadad.

Sen har vi kvällen när jag lyckades få min fot överkörd av en bil samtidigt som jag vred foten. Det resulterade i många frakturer, operation och sjukgymnastik i ett halvår.

En annan mindre trevlig händelse var kvällen när jag insåg att en av mina bekanta hade blivit "lite" påverkad av att vara fn soldat. Jag hade lärt känna honom som en vettig och trevlig person och vi hade umgåtts mycket. En kväll skulle jag sova över vilket inte var konstigt för på den tiden bodde jag i stort sett lite överallt. Den natten vaknade jag av att han satt grensle över mig och försökte strypa mig. Sedan tog det även vad som kändes som väldigt lång tid innan han "vaknade till liv" och fattade vad han gjorde.

Av de här händelserna och en bunt till har jag lärt mig att jag har otur när det gäller olyckor/konstiga händelser och att då utmana ödet när det gäller att plocka svamp känns korkat så därför plockar jag inga

måndag 4 augusti 2014

Löften som ändå ingen tror på

Det märks rätt tydligt att det snart är dags för val igen. Överallt går det att läsa olika vallöften men så trovärdigt tycker jag nog inte att det är. Lite luddiga löften om att allt ska bli så bra, ingen nyhet från tidigare val direkt. Jag skulle önska att någon parti fläskade på ordentligt och lovade att Sverige kommer att bli en utopi bara de vinner. Om jag kommer rösta råder det tvivel om mycket hinner hända till det är val. Det enda löften som skulle kunna få mig att överväga att rösta på ett specifikt parti skulle vara om de gick ut och lovade sänka sina löner/alla politikers till en vettig nivå. Om någon nu missat det så bryr jag mig inte om politik för jag ser det bara som en bunt människor som lovar saker som de vet att de ändå inte kommer att hålla och tomma löften har jag aldrig gett mycket för

söndag 3 augusti 2014

Fortsätter att vägra ny teknik

Jag vägrade skaffa mobil till jag insåg att jag faktiskt behövde en och då var året 1997. Det har med åren blivit en del olika mobiler. Inte för att jag har haft något behov av att ha de senaste modellerna utan ny mobil skaffar jag bara när den jag har gett upp livet. Nu har tyvärr min mobil börjat uppvisa tecken på att den är trött på livet, kanske är det jag som har smittat den. Eller så kan det bero på att den har åkt i golvet lite för många gånger och på dårhuset öppnade de mobilen onödigt många gånger utan att stänga av den. Att de öppnade den berodde på att en del trodde att jag gömde saker i mobilen, kan inte tänka mig att man får plats med något i den men men.

Naturligtvis så har jag inga planer på att skaffa en iphone/smartphone vilket gör att det är lite svårare att hitta en telefon. Jag har absolut inget behov av en iphone/smartphone och en kostnad på ett par hundra i månaden för abonnemang och möjligtvis avbetalning på telefon är verkligen inte något som jag kommer skaffa. Jag tillhör nog en utdöende skara som faktiskt bara vill ha en telefon att ringa med och sms:a.

Nu måste jag bara orka titta på nätet efter en lämplig mobil i en bra prisklass och det kan nog vara en fördel om jag gör det innan min nuvarande mobil tvärdör helt.

lördag 2 augusti 2014

Riktigt ovanligt

Att jag läser insändare i tidningen beror inte så mycket på att det ibland finns något vettigt att läsa. Utan det beror mer på att det är så mycket tok att läsa och det brukar roa mig. Exempel på vad jag betecknar som tok- Lupinen
Idag var det dock en vettig insändare som jag läste. Psykiskt lidande måste få tillgång till psykoterapi
Jag kan uppriktigt inte förstå varför människor som vill ha psykoterapi inte ska kunna få det när det enligt artikeln/insändaren finns tider lediga. Nu förstår jag givetvis att det i vanlig ordning handlar om pengar men man behöver inte vara kunnig inom ekonomi för att inse att patienter som inte får hjälp på sikt kommer att kosta mer. Jag kan absolut tänka mig att det finns patienter som inte behöver hamna inom slutenvården om de får hjälp i tid. Nu har jag ingen aning om vad det kostar att vårda någon inom slutenvården i två veckor men jag är säker på att den summan hade räckt till många timmar hos en psykoterapeut.

(Jag vill givetvis inte gå hos någon psykoterapeut utan jag tänker bara på människor som vill ha hjälp och söker hjälp)

Hur mår jag då?

Jag vet inte riktigt varför jag skriver så lite om hur jag egentligen mår. Min gissning får nog bli att det är lite av en skyddsmekanism. Skriver jag inget om mitt psykiska mående så kan jag låtsas att allt är bra. I verkligheten så är det nog inte så bra. Jag mår i stort sett på samma sätt som jag gjorde för ett år sedan. Självmordstankar är en del av min vardag och givetvis så har jag minst en plan för hur jag ska ta livet av mig. Det finns dock ingen anledning till oro för jag tänker inte ta livet av mig än på ett tag.

fredag 1 augusti 2014

Nästan lite tragiskt

Nu blir jag tvingad att hitta någon ny författare som jag vill läsa böcker av. Jag fick vänta rätt länge på att få läsa den sista/senaste boken av Arnaldur indridason för den var utlånad av biblioteket. Men nu har jag läst Den stora matchen.

Bokomslag Den stora matchen (inbunden)  Jag hade hoppats att boken skulle handla om Erlendur igen men så var det inte. Istället så handlar boken om Marion Briem och tiden innan Erlendur.
Schackmästerskapet ska äga rum på Island och det är en orolig tid på grund av kalla kriget. Det är en amerikan som ska möta en ryss och båda schackspelarna har med sig viktiga representanter från respektive land. Medan all fokus är på schackmatchen så blir en ung man mördad på en biograf och frågan är om mordet har någon koppling till schackmästerskapet.

Boken är precis som tidigare böcker välskriven och det är intressant att få veta mer om Marion med tanke på hans inflytande över Erlendur. Det enda jag hade önskat var att den här boken skulle ha kommit lite tidigare, det känns som om den hade passat bättre som första boken i serien.