Allt oviktigt och viktigt

 Så lång tid tillbringade jag med psykologen i går och sedan var min utredning klar. Resultatet som han kom fram till hann vi prata om. Nu är inget skrivet i sten än för han måste ta upp mig på en konferens som inte kommer att ta plats innan oktober.

Det händer att jag googlar på titeln på boken jag skrev. Så ofta händer det inte men i dag gjorde jag det. En av träffarna gjorde mig lite förvirrad.

Jag känner mig fortfarande irriterad på öppenpsyk och har funderat lite över mina känslor. Min irritation bottnar nog i att jag känner att de behandlar mig som en hysterisk tonåring som har noll koll. Nu är det inte säkert att det är deras sanning men det är min.

Jag vet inte varför men veden ska vara inne innan midsommar och det brukar aldrig ske. I dag ledsnade jag på att se högen med ved under en presenning så jag tog itu med det. Nu borde veden ha kommit in i vedboden förra året men det spelar ingen större roll.

Nu var det moderaternas partiledare som tänkt till eller någon i hans stab.

Ibland kan jag känna mig som ett ogräs eller inte riktigt jag utan snarare gruppen jag tillhör. Självkänsla har jag nog aldrig haft något problem med så om jag skulle vara en blomma skulle det inte vara ett ogräs utan snarare något udda som blommar var tionde år.

Medan jag roar mig med att plocka älgflugor ur håret så läser jag debattartiklar. Jag hittade en med titeln Dagens psykiatri.  En del av åsikterna hon framför är vettiga, tänker särskilt på övermedicineringen av en del patienter.

Det var känslan jag fick när jag läste en debattartikel från ett par skötare på Säter . I sak håller jag med dem om att de borde få bättre betalt, inte alla då för en del borde ha som jobb att räkna tändstickor istället. Det som gjorde att jag fick en väldigt dålig smak i munnen var en av skötarna som skrivit under. Nu skulle det dock inte förvåna mig ett dugg om hon på fullaste allvar tror att hon gör ett bra jobb. När man i artikeln kan läsa att de försöker göra så att människor som vistas enligt LPT får en bra vistelse och att de sitter med patienter som vill ta sitt liv och har stödjande samtal blir det lite lätt skrattretande. Nu har många av skötarna på Säter suttit vak på mig men det är enbart en som då alltid krävde att jag låg på ett visst sätt i sängen. Anledningen till det var då att hon skulle kunna sitta och leka med sin mobil hela tiden hon satt vak och slippa resa på sig för att kolla till mig. Jag kan inte minnas att hon någonsin försökt inleda ett samtal med mig, nu ha...