Allt oviktigt och viktigt

 Veckan började med att jag en morgon fick en glad överraskning när jag öppnade kylen. En 2 liters cola hade läckt så jag fick ägna mig åt att torka upp runt 1 liter cola och sedan torka ur kylen. Sen kom det snö en dag och den senaste misären blev beskedet att släktingar till sambon kommer hit till påsk. Det innebär att jag kommer få slita med städning och sedan ägna några dagar åt att serva folk som inte ens är trevliga. Det är inte riktigt vad jag vill slösa energin jag har på. Måste även sätta fart och tvätta en massa så det inte hänger kläder på tork överallt när de kommer. Jag vill inte slita ut mig på saker som inte ger mig något

  Svartis har jag redan upplevt några morgnar och kvällar vilket har fungerat som en bra påminnelse på att jag behöver nya dubbskor. De jag har har tappat rätt många dubbar och börjar bli lite väl slitna. Jag köpte en modell med kardborrband och de vill knappt fästa längre. Kommer inte ihåg om jag har haft dem en eller två vintrar och längre tid än så går det nog inte att hoppas på att skor håller. Varma skor med dubb till ett vettigt pris verkar inte vara en ekvation som går ihop så det får väl bli kalla skor igen

  Jag var på årskoll på vårdcentralen för några dagar sedan och loggade in i min journal idag för att se vad läkaren skrivit. Varför de kallar det årskontroll här är lite underligt eftersom jag aldrig blir kallad varje år. Koll lite då och då hade varit en bättre bedömning. Det mest intressanta att titta på är alltid vad läkaren har satt för diagnos på mig och jag blev inte ett dugg förvånad av att se att läkaren hade skrivit in EIPS och mina korrekta diagnoser. Om jag för några år sedan hade vetat att även om jag fick diagnosen EIPS avskriven så skulle läkarna ändå envisas med att skriva in den efter varje besök så hade jag aldrig ansträngt mig för att få bort den. Nu blir jag inte lika irriterad längre över att läkarna för in den på nytt jämt för jag orkar inte bry mig längre.  I dag var det dags att beställa mediciner på nytt och jag hade räknat med en kostnad på runt 800 för högkostnadsperioden har löpt ut. Det blev inte 800 utan över 1000 vilket inte var så kul. Jag är ta...

 I sommar var det inte mycket värme men nu kom den. Jag grubblar i vanlig ordning på min ekonomi och hur jag ska lyckas få råd att köpa skor. Så trött på att hela tiden behöva välja vad jag ska köpa när det gäller saker jag verkligen behöver.

 Jag hanterar inte stress bra, verkligen inte bra utan på nivån att jag vill sätta mig i ett hörn. Nu hänger det ihop med mitt fysiska fel så även om jag försöker lära mig att hantera det så går det inte att göra hur mycket som helst. Idag hade jag tänkt fortsätta arbetet med att gräva en ny rabatt och rycka upp lite ogräs i trädgården.

  Även den här sommaren verkar bli ett miserabelt skådespel. Några galet varma dagar, många dagar med så mycket mygg att det knappt går att vara ute och många dagar med regn. Några veckor med 20-25 grader är vad jag önskar och lite regn på nätterna. En anledning till att jag blivit dålig på att blogga är att jag oftast uppdaterade via min surfplatta. Den har utvecklat en rätt grinig personlighet det senaste året så jag har inte tålamod att använda den ofta längre.

 Påsken blev precis så stressig och uppskruvad som jag anade. Jag har verkligen inte ork för människor som är speedade hela tiden när jag är trött. Det blir så tydligt att jag har ett stort behov av lugn och tystnad när jag är trött. Efter att inte fått det på en vecka så har jag gått runt och känt mig bakfull i några dagar nu.

 I onsdags kväll upptäckte jag att jag hade en vit prick i ögat igen. Min slutsats blev att jag hade fått marginalkeratit igen och jag blev så less på skiten. I torsdags ringde jag vårdcentralen och fick en tid på fm. Efter undersökningen höll läkaren med om min teori men han vågade inte göra något eftersom han inte är ögonspecialist. Så han ringde ögonkliniken på sjukhuset ca 15 mil bort och jag fick en tid dit. Nu bokade de in mig fyra timmar efter besöket på vc och jag sa på en gång att jag inte hinner dit eftersom jag ska åka buss. Det slutade med att jag fick sjukresa dit. Läkarbesöket på sjukhuset tog ca fem minuter och sedan fick jag åka buss hem. Resan till och hem sjukhuset, väntan i väntrummet och läkarbesöket på ca fem minuter tog totalt ca sju timmar.  När det gäller hyfsat enkla saker hade jag önskat att läkarna på vc hade kunnat koppla upp sig mot läkare på sjukhuset så patienter slipper åka långt. I mitt fall gjorde läkaren på vc och läkaren på sjukhuset exakt s...

 Så var det den tiden på året när det känns som om man ska frysa ihjäl. Förra veckan var det hemskt här, iskall blåst gjorde att det var en plåga att gå ut. Något bättre idag men jag fryser ändå. Att få ligga i soffan en dag och äta godis är vad jag önskar mig. Jag är bara trött och fryser hela tiden så jag gör det absolut viktigaste och resten sköter jag i. Givetvis har jag även dåligt samvete hela tiden för allt jag inte orkar

 Idag gav min hjärna upp efter att ha fått lyssna på vägarbete i några dygn. Det var längesedan som jag fick en föraning om migränanfall men idag var det kört. Det är jättebra att vägen äntligen blir åtgärdad, ordentliga gropar och feldoserad lite här och där. Att lyssna på det från runt fem på morgonen till runt elva på kvällen är däremot inte så kul. Maskinerna är igång även när de står stilla. Det enda roliga med det hela är att en del som har kört för fort har fått punka. Vassa stenar som det ska gå bra att köra under femtio på är inte snälla mot däck när man kör för fort. Igår fick 7-8 bilar punka och jag tycker bara att det är rätt åt dem. Det ska vara femtio genom byn oavsett så jag ser det bara som en lagom hämnd på alla som alltid kör som idioter. Jag längtar efter tystnad nu och förhoppningsvis så är de klara til helgen

 Det måste nästan vara så med tanke på att flera personer har känt sig manade att ge mig råd/tips som jag inte riktigt känner passar min erfarenhetsnivå.

 Jag klarar inte av alla hemska insekter. I år är det mycket mygg och det verkar som om det även kommer att bli mycket älgflugor. Det är hemskt när det enda som finns att göra är att gömma sig inne men inte ens där går det att undkomma. Juli regnade bort, augusti var det bara mygg och september verkar inte bli bättre. Jag önskar någon form av ljusning i all misär

 Det här vädret tar sakta död på mig med varje regndroppe som landar på mig och varje mygga som försöker äta på mig. Så jäkla less på det här. En vecka utan regn skulle ge mig lite livslust åter men så verkar det aldrig bli. Ingen bättring i sikte någonsin

 Nu har det gått några dagar med gäst i huset och gästen brukar vara trevlig och är det även i år. Att det är en omställning när man har en gäst 24 h per dygn är givet och lite jobbigt är det.  Min plan är att ligga i soffan och äta godis en dag när gästen har åkt. Jag vet att jag kommer behöva någon dag för återhämtning och godis, kaffe och cigg är alltid lösningen på allt. Någon direkt service får gästen inte utan han får sköta sig själv. Tacksamt nog så gillar han att laga mat så det gör han med glädje vilket passar utmärkt för jag gillar inte att laga mat

  Jag fortsätter min trötta tid på den här jorden. Jag tog nya blodprover för en tid sedan men ingen förbättring än fast jag ökat på min medicindos. Nya blodprov är inplanerade om några veckor och vad läkaren tänker hitta på om mina värden fortfarande inte är bättre vill jag inte ens gissa.

  När jag är frusen, trött och gnällig uppskattar jag kaminen mer än vanligt. Nya glasögon är äntligen beställda och det blev lika dyrt som jag trodde att det skulle bli. 4500 kommer jag att få hosta upp. Billigare glasögonbågar gick det inte att hitta och det syns på dem. Nackdelen med att vara halvblind är att det är dyrare med glasen/plasten till glasögonen än om man bara har ett lindrigt synfel.

 och det väger jag upp med en färgglad bild.  Mitt gnäll består av att jag är trött på att ha koll på allt hela tiden och tänka tre steg när det gäller allt. Det skulle vara så skönt om någon annan kunde hoppa in i mitt ställe i några veckor så jag kan få koppla bort allt. Nu vet jag att det inte kommer att ske men jag hoppas att det här tar slut snart. Det är så värdelöst att vara aptrött hela tiden men aldrig få en chans att koppla av på riktigt för nästa katastrof kommer alltid krypandes

  Jag borde ta itu med att hitta en optiker så jag kan skaffa nya glasögon men jag har inte riktigt haft ork till det än. Närmaste optiker verkar inte ha några lediga tider under den närmaste månaden och det gör allt lite drygare och dyrare. Måste jag åka 10 mil enkel väg för att träffa en optiker så känns det ännu mindre lockande.

 På väg till staden ännu en gång när jag hellre hade varit hemma. Snart är en timme på bussen avverkad. Dit jag ska lär jag anlända lite efter 14 så det är många timmar kvar av min färd. Det är i vanlig ordning bara att gilla läget. Att ställa mig upp och skrika på bussen gör inte att det går fortare snarare tvärtom om jag blir avslängd

 Glad påsk till alla som läser. Jag hade tänkt ha en lugn och tyst påsk men så blir det inte. Vi fick besök så mitt lugn är stört. Det är alltid annorlunda att ha gäster några dagar mot att vara ensam. Att laga mat och behöva vara social tar energi. En del gäster ger energi medan andra mest suger upp energi. Jag ser fram emot att få tillbaka mitt lugn om några dagar