torsdag 31 december 2015

Gott nytt år!

Frys in de bra minnena från året och förträng de dåliga

Nattfrost av Knut Faldbakken

Fler åsikter om Nattfrost går det att läsa här.
Polisen kallas till ett hus efter att förbipasserande upptäckt att en ruta är trasig. Det polisen hittar i huset är två äldre avlidna personer. Vid första anblick ser det ut som om den ena dött genom en olyckshändelse och att den andra tagit livet av sig. Polisen som har ansvar ber kriminalkommissarie Jonfinn Valmann komma ut till huset och identifiera de avlidna. Jonfinn har nämligen besökt huset i sin ungdom eftersom han är barndomskompis till sonen i huset.

Den här boken var inte lika bra som Gränsen.  Den kändes lite rörig men samtidigt så övervägde jag aldrig att inte läsa ut den. Så den får helt klart godkänt

onsdag 30 december 2015

Promenad i det gråa

Grått och tråkigt ute men det passar nog bra. Det här året lär sluta i grått och det nya året börjar nog också i grått. Ser inte fram emot ett nytt år och planera att sova vid tolvslaget. Är nog överlag lite trött på att vara vid liv

Det var ju faktiskt kul

Tipsade i ett inlägg som jag precis tog bort att min bok såldes väldigt billigt på Bokus. Nu vet jag inte hur många ex de hade på lager men tydligen så tog de slut fort. Det är roligt. Nu finns boken bara till ordinarie pris igen och var det då är billigast att köpa den vet jag inte. Prisjakt kan man alltid kolla på.
Priset för Bokus är fel för böckerna till det priset är slut nu

tisdag 29 december 2015

Kylig promenad


Nu när kylan äntligen har kommit så blir det som en chock att sätta foten utanför dörren. Jag räknar med att vänja mig även den här gången och det är bara att dra på en extra tröja och en tjock mössa. Det var skönt att komma hem i alla fall och nu värmer jag mig med en kopp nyponsoppa. Idag känner jag mig tacksam för att jag fick byta medicin för de senaste dagarna så har jag sluppit stressen i kroppen som jag har haft det senaste året. För någon dag sedan var det första gången på väldigt lång tid som jag kunde sitta och titta på en film och inte göra andra saker samtidigt. Medicinen påverkar självklart inte mitt psykiska mående och det är den inte tänkt att göra. Så jag fortsätter att vara galen och självmordsbenägen men nu har jag äntligen börjat få ro i kroppen. Och det är fantastiskt skönt

Jag kom ihåg

Lite lätt imponerad av mig själv som kom ihåg att skicka en önskan om tid för blodprov. Nu hoppas jag bara att det finns någon ledig tid innan mitt frikort går ut. Har inga planer på att träffa någon läkare den närmaste tiden så jag har ingen lust att starta upp en ny period. Hade jag haft läkarbesök inbokade så hade jag inte brytt mig så mycket om när jag kan få tid för blodprov.
Hittade en bok som jag vill läsa men den fanns inte på biblioteket här så får se om jag kan få den på fjärrlån. Mentalvården förr är ett ämne som fascinerar mig så jag hoppas att jag kan få låna Axel var idiot

måndag 28 december 2015

Det brinner

Ägnar mig åt att halvsova och njuta av värmen från kaminen. Rätt trevligt får jag lov att säga men jag hade gärna haft en nybakad bulle i handen. Eftersom det förutsätter att jag bakar bullar så kommer det inte att ske. Kämpar lite idag för jag är väldigt trött men jag håller mig på benen i alla fall. Lite glad är jag över att ha fått en sak såld på tradera för det innebär 200kr som jag kan föra över till mitt begravningskonto. Min begravning ska givetvis bli en budgetvariant men jag vill ändå ha pengar som täcker det när jag dör.

söndag 27 december 2015

Läste en bra debattartikel

Och därför känner jag mig manad att sprida den. Artikeln heter Jag har borderline men jag är också en individ. Klicka på titeln för att läsa den.
Det är sjukt att någon ska behöva skriva något som är så självklart men det är så det ser ut

Söndag

Nu börjar det se juligt ut ute för det snöar. Det gjorde det inte tidigare när jag av någon anledning fotade ett träd med svampar på sig. Nu är det nog mer regel än undantag att jag gör saker och fotar saker utan någon större tanke bakom det. Ibland blir det bra och andra gånger blir det bara konstigt. Nu tror jag att livet hade blivit rätt tråkigt om allt man gör har analyserats i förväg så jag har inga planer på att ändra mig

Eldjägarna av Mons Kallentoft

Bokomslag Eldjägarna (inbunden) Benny hämtar en container utanför en av de finaste husen i Sättuna. På vägen till förbränningskomplexet funderar han över vad rika människor slänger och vad som finns i containern.När han kommit fram och börjar tippa ur innehållet får han svar på sin fundering. Möbler och ovanligt många leksaker trillar ut och mitt bland allt ligger det en död pojke. Malin Fors och hennes kollega Zeke blir dem som får åka till sopstationen.

Jag har gillat de tidigare böckerna av Mons Kallentoft och jag gillade även den här. Enda kritiken jag har mot den här boken är att det känns lite för långsökt. Läsvärd och bra får bli mitt omdöme

Boken går att köpa på Adlibris

lördag 26 december 2015

Som så många gånger tidigare

Insåg att det började bli dåligt med hundmat och tog itu med att beställa nytt. Medan jag gjorde det började jag fundera över hur jag handlar. När det gäller hundarna så blir det oftast så att jag köper mat och liknande så att det räcker någon/några månader. Så gör jag inte när det gäller saker till mig. Då köper jag det som jag behöver nu. Jag tror inte att jag tidigare har reflekterat över det och varför jag gör så. Varför jag gör så är enkelt, jag hoppas nämligen inte på att leva så länge att det finns någon syfte för mig att köpa två flaskor schampo eller vad det nu kan handla om. Det i sig är rätt rubbat men tydligen så har jag fungerat så en längre tid och aldrig reflekterat över det. Lite sjukt nu när jag kan se tillbaka på det och inser att jag hade kunnat spara pengar. Lite sent att inse det nu och jag kan inte se att jag kommer att lyckas köpa på mig saker nu heller när det är billigt för vem vet när det blir okej för mig att dö.

fredag 25 december 2015

Fy satan

Vinden är inte nådig idag, fast jag hade vinterjacka och vantar på mig så var det riktigt kallt att vara ute. Jag vill ju ha fina vinterdagar nu, någon dm snö och sol skulle vara trevligt.

Upplever en ny rädsla som inte riktigt känns så kul. Jag har inga planer på att någonsin hamna på dårhuset igen men insåg för någon dag sedan att om det skulle ske skulle det kännas värre än tidigare. Anledningen till det är att jag vet att ett par skötare har läst min bok vilket gör att de vet mer om mig än vad jag är bekväm med. När man väljer att ge ut en bok så tar man så klart risken att folk man inte vill ska läsa boken gör det. Om jag hade varit medveten om att skötare/sjuksyrror som jag inte gillar så mycket skulle få veta att jag hade skrivit en bok så är jag inte så säker på att jag hade gett ut boken. Nu är jag van vid att skötare och liknande har förutfattade meningar om mig och det har jag inte brytt mig så mycket om eftersom det är folk jag behöver ha att göra med så kort tid. Om de nu har lärt sig hur jag fungerar på grund av min bok så hamnar jag i mitt tycke i ett mer utsatt läge och det gillar jag inte. Min plan är att fortsätta att hålla mig långt borta från dårhuset så jag borde inte ens fundera över det här

Nu är julen över

Så ser jag på det i alla fall och därför är det slut på att äta en massa onyttigt. Jag har ingen lust att lägga på mig mer vikt så det räcker med några dagar med onyttigheter. Idag planerar jag att glo på Ice age, hoppas bara att den inte är dubbad för då går det inte att se den. Jag förstår faktiskt inte varför så mycket ska dubbas nu för tiden. När jag var liten var saker i bästa fall textade och det gjorde att man som barn fick lära sig engelska av tv. Det ser jag ingen nackdel med alls

torsdag 24 december 2015

Playground av Kepler

Bokomslag Playground (inbunden)När jag fick veta att Kepler skrivit en ny bok blev jag glad eftersom jag gillar deras tidigare böcker. Sedan läste jag på nätet vad boken handlar om och då blev jag tveksam till om jag verkligen ville läsa den. Till slut beslutade jag mig för att läsa boken i alla fall. Nu orkar jag inte ens skriva ordentligt vad den handlar om. Här kommer en kort beskrivning.

En kvinna dör och hamnar i dödsriket. Hennes son blir allvarligt skadad och hans hjärta måste stannas för en operation. Kvinnan återvänder till dödsriket för att rädda sin son. En massa folk dör på våldsamma sätt och som man förutser slutar allt lyckligt.

Den här boken klassar jag som skit. Större delen av tiden hoppades jag bara att alla skulle dö någon gång så att något annat läsvärt skulle ske. Så blev det aldrig. Förstår inte hur ett författarpar som tidigare skrivit bra böcker lyckas skriva något sådant här dåligt.

Om man nu vill köpa den går det att göra det genom Cdon

onsdag 23 december 2015

Lite kyla

En frusen vattenpöl är det närmaste jag kan komma något som påminner om vinter. Det gäller att inte vara så kräsen nu

Hjärtinfarkt

Förstår varför läkaren sa åt mig att inte läsa på om biverkningar på medicinen jag börjar ta idag. Hjärtinfarkt står med bland vanliga biverkningar och det känns som en ganska onödig biverkning kan jag tycka. Ska jag dö vill jag gärna själv välja hur och när. Hade varit lite för irriterande om jag får en hjärtinfarkt av medicinen. Nu har jag i och för sig tidigare förutspått att jag antagligen kommer att dö av att jag snubblar på en trottoar och slår i huvudet. Så kanske är det så tokigt att det inte blir jag själv som styr över hur och när jag kommer att dö

tisdag 22 december 2015

För ca ett år sedan

Så var det vitt på marken
Och om man ville kunde man roa sig med att spåra skogsfåglar. Att spåra fåglar är kanske inte det vettigaste man kan ägna sig åt med tanke på att de kan flyga. Nu går det i alla fall inte att spåra något för någon snö finns det inte och att spåra när det inte är snö är om möjligt ännu mer udda än att spåra fåglar

Kaffe och pepparkakor

Latar mig efter att ha varit in till affärerna. Fy kan jag säga för att vistas i eller nära någon butik nu innan jul. Jag blir stressad av sega människor som det inte går att ta sig förbi. Att jag ens tog mig in berodde på att min nya medicin hade kommit. Vill gärna börja med den så fort som möjligt och då gäller det att hämta ut den. I morgon ska jag börja med den och jag hoppas att den gör skillnad. Lite enkelt kan man säga att medicinen jag tagit minskat mina fysiska symptom medan den nya medicinen påverkar grunden till de fysiska symptomen. Nu räknar jag med att må risigt de första dagarna vilket jag alltid gör av nya mediciner men det kan jag ta

måndag 21 december 2015

Kväll

Och jag ligger i sängen. Tänker strax sova och det känns skönt att ta avsked av den här dagen. En del dagar har bara som syfte att ta slut.

Hitlers furier: tyska kvinnor i förintelsens tjänst av Lower

Bokomslag Hitlers furier : tyska kvinnor i förintelsens tjänst (pocket) Valet att läsa den här boken kan kanske verka underligt men jag läser inte bara deckare. Jag var lite nyfiken på boken för att se om det verkligen skulle vara så mycket i den som jag inte visste.
Vad boken handlar om avslöjar titeln men det handlar inte om kvinnliga fångvaktare i koncentrationsläger. Utan det handlar om kvinnorna som var sjuksköterskor, kontorister och fruar/flickvänner till SS männen. Deras del i förintelsen har inte belyst så mycket tidigare så i det hänseendet så är den här boken viktig och fyller en funktion.
Jag hade önskat att boken hade gått in lite mer på djupet i en del av kvinnornas liv och möjligtvis intervjuat deras barn. Läsvärd mycket tack vare att den visar att kvinnornas roll under förintelsen inte bara var att föda fram arier och sköta ett hushåll.

söndag 20 december 2015

Dricker en öl

Och ett udda minne dök upp i mitt huvud från tiden när jag var inlåst en längre tid. Jag blev då sugen på en öl men insåg att om jag drack en öl under frigången jag hade på ca 1 timme skulle det bli ett jäkla tjat när jag kom tillbaka till avdelningen. Min lösning på problemet blev givetvis att försöka smuggla in en öl på avdelningen. Efter varje frigång blev jag alltid genomsökt och om jag hade köpt något under frigången tittade de alltid igenom sakerna. Jag fick inte ens ha läskburkar på avdelningen utan jag fick hälla upp innehållet i plastglas. Det var en hel del regler runt mig... Sagt och gjort så beslutade jag mig för att smuggla in en öl. Det gällde bara att komma på något smart sätt att få in den. Att ha den på kroppen var uteslutet eftersom jag visste att jag skulle bli visiterad. Lösningen blev att gömma burken i en tröja och hålla tummarna för att ingen skulle kolla tröjan om jag bar den i handen. Jag lyckades faktiskt få in den på avdelningen och den ölen smakade ovanligt gott. Någon dag senare blev mitt rum genomsökt och den tomma burken hittades. Jag fick då höra av en skötare att hon hade tyckt att jag luktade öl men hon trodde inte att jag skulle ha kunnat få in en öl så hon trodde att hon inbillade sig.
Jag undrar om det finns fler som har lyckats få in en öl på avd 90 på Säter. Tror nog inte det för det är nog inte så många som ens skulle komma på tanken att hitta på något sådant. Att få in öl på avd 95 (eller 93) kan jag inte se som en utmaning för säkerheten där lämnar mycket att önska. 93 har jag aldrig suttit på, för dålig säkerhet där för att någon läkare ska våga sätta mig där

Bortslängd och bortglömd

Som synes så utnyttjas hinken som matplats, gissar på möss eftersom tallkottarna är ordentligt rensade. Tycker alltid att det är lite vemodigt att se vad folk har lämnat i skogen. På sätt och vis är det nog så livet fungerar oavsett om det handlar om saker eller personer. En del saker/människor älskas/används en tid och sedan blir de bara bortslängda och bortglömda. Ibland hittas de på nytt och älskas/används av någon annan och i andra fall sker det ej

lördag 19 december 2015

Slösurfar

Har vettigare saker att göra men är för trött och kan inte gå och lägga mig än. Funderar verkligen hur bloglovin plockar fram liknande bloggar/förslag eller vad det nu står för de som dyker upp för mig vill jag då inte läsa. Merparten skrivs av folk med ätstörningar som mest verkar räkna upp vad de äter under dagen. Rent krasst så har jag inget intresse av att läsa sådant eller att de är hungriga. Man behöver inte direkt vara ett geni för att räkna ut att om man bara äter ett äpple under en dag så blir man hungrig. Det måste rimligtvis finnas intressanta bloggar som tilltalar mig som inte bara handlar om att eftersträva att se ut som ett svältoffer. Bloggar med mest feministiskt dravel vill jag inte heller läsa och även sådant dyker upp som förslag. Tror helt enkelt att jag ska sluta leta efter intressanta bloggar som jag inte läst tidigare för jag hittar aldrig någon

Sova

Det är illa att klockan bara är 14 och jag redan har sovit en stund. Jag är så fruktansvärt trött, jag hoppas att det blir bättre med den nya medicinen. Men det känns tveksamt att den dyker upp nästa vecka. Inte så vanlig medicin tydligen för det var en beställningsvara.

fredag 18 december 2015

God jul!

Att jag önskar god jul nu innebär inte att jag tänker vara tyst här. Det innebär bara att jag passar på att önska god jul eftersom jag kommer ihåg att göra det idag och risken finns att det annars inte blir gjort.

Verkligen inte min typ av bok

Nu har jag läst ca hälften av Snabba cash av Jens Lapidus. Jag kan ha läst den tidigare, känner igen lite ur den. Om jag läst den tidigare så tvivlar jag starkt på att jag läste hela för det är verkligen inte min typ av bok. Jag skiter fullständigt i om alla karaktärerna åker i fängelse, dör eller trillar ner i slukhål. Så engagerad blir jag av boken. Om man är fruktansvärt intresserad av knarklangare, kriminella som spöar folk och annat blaj så är den läsvärd. Det är en hyllad bok men jag kan för mitt liv inte förstå varför. Författaren är jurist och i mitt tycke märks det i boken. Min erfarenhet av jurister är att de yngre (30 och yngre) är mycket fasad och lite innehåll. Har umgåtts med tillräckligt många i yngre dagar vilket nog spelar in när jag läser boken. Känner inte för att ödsla mer tid på att läsa boken utan det får vara bra nu

Om man mot förmodan vill köpa boken så går det att göra det på Adlibris och Bokus

torsdag 17 december 2015

Trött

Att stiga upp fyra på morgonen passar inte mig så bra. Fy satan så trött jag är nu och några timmar till lär jag få hålla mig vaken. Ser inte heller fram emot att gå ut på promenad om några timmar, underkylt regn har fallit och det är glashalt. Att då promenera på en väg och möta bilister som inte fattar hur halt det är kan vara läskigt. Jag har ingen lust att avsluta kvällen med att bli påkörd.
Nu har jag beställt medicin, läkaren var snäll och skrev ut en liten förpackning och en stor så jag kunde beställa den mindre förpackningen på en gång. Den här tiden på månaden ekar det rätt tomt på mitt konto.

Undra om jag får pris för mest förvirrande samtal som läkaren har haft

Jag blev uppringd av "min" läkaren och det går nog att beskriva tidpunkten som mindre lyckad. Jag hade en bunt frallor i ugnen så första delen av samtalade oroade jag mig mest för att de skulle bli brända. Sedan hörde jag att en bil körde upp här och det hörde även hundarna så en började skälla. Bilen som kom hit var här för att hämta vår bil och köra den till verkstaden så det tog en stund innan de åkte och en av hundarna skällde hela tiden. Sedan insåg jag att jag måste ta ut plåten med frallor ur ugnen och det klarar inte jag med en hand så jag fick be läkaren vänta lite. Efter det var jag nog lite mer samlad. Nu visade det sig att mina värden inte var så bra som jag trodde. Läkaren sa att det kan bero på att tumören har växt och det låter troligt med tanke på min tur i livet. Tumören är godartad så inget att bry sig om. Han skrev ut en annan medicin åt mig så jag ska ta och beställa den och hoppas att jag mår bättre av den

En ny dag

Jag värmer mig framför kaminen och dricker mitt kaffe. Sambon blev hämtad för en stund sedan för färd till sjukhuset, planerad undersökning som inte är lämplig att själv köra från. Jag har lite dåligt samvete för att inte jag kör honom men hade jag kört så tror jag inte att vi hade kommit fram eller hem. Helt klart nackdelen med att bo på landet. Behöver man ta sig till sjukhus så är det inte bara att ta en taxi. Eller det är klart att man kan ta taxi själv men i en stad handlar det om kanske en mils färd till sjukhus här handlar det om runt 15mil. Därför måste man då kontakta dalatrafik och böka/boka resa till närmaste by var bussen går. Jag ska ägna dagen åt att hoppas att undersökningen går bra och så får jag se om sambon kommer hem idag eller om det blir imorgon

onsdag 16 december 2015

Så är det bara att vänta

Blodprovet avklarat så nu är det bara och vänta och se om jag får byta medicin.
Kylan har börjat komma lite mer på riktigt nu och det är rätt vackert

tisdag 15 december 2015

Inte riktigt av

Känner mig rätt ofta som om jag bara hänger ihop lite löst och det krävs inte mycket för att jag helt ska gå av. Men av någon anledning som jag inte förstår så lyckas jag ändå hänga ihop när det krävs. Gissar att det är min envishet som gör att jag lyckas verka vettig och sansad när det är enda alternativet som jag har. Jag ska fortsätta vara vettig ett tag till och sen får jag se hur det blir

måndag 14 december 2015

Lite försvinner vid varje återställning

Jag märker själv att jag har tappat en del oviktiga minnen efter senaste gången jag dog och blev återupplivad. Minnen från saker innan jag dog alltså. Nu tror jag i alla fall att det bara är oviktiga saker som jag tappat bort. Det finns säkert viktiga saker också men eftersom det är borta så har jag ingen aning. Jag märker det rätt ofta när jag börjar läsa en bok som jag inte har några minnen av att ha läst och så plötsligt dyker minnesfragment av boken upp i huvudet. Nu vet jag att man kan känna så fast man inte har stängt av sin hjärna och den sedan blir brutalt återuppväckt. Men min erfarenhet av det är att man då oftast känner igen boken efter att ha läst ett tiotal sidor. Så är det inte för mig utan jag får först en svag aning om att jag nog känner igen lite och sedan plötsligt dyker handlingen under några sidor av boken upp i mitt huvud. Och efter biten jag tycker mig minnas så minns jag inget mer.
Därför är det nu positivt att de flesta böcker jag läser får ett inlägg här i bloggen. För om jag mot förmodan har oturen att bli återupplivad igen så kan jag titta i bloggen och se om jag har läst boken. Det förutsätter i och för sig att jag minns att jag brukar blogga men ingen plan är vattentät.

Verkar som om det blir som jag vill

Jag blev uppringd av min favorit av specialistläkarna och han verkade inte ha något emot att låta mig prova en annan medicin. Nu verkar han alltid vara extremt stressad när han ringer så jag hann inte riktigt uppfatta om han ville sätta in en eller två nya mediciner. Innan jag får någon ny medicin måste jag ta blodprov och blodtryck så ska boka tid för det imorgon. Om mitt blodtryck är för mycket åt helvete tror jag inte att jag får byta medicin. Resultat av blodprov oroar jag mig inte för, rätt säker på att jag ligger bra till. Fick nästan en känsla av att läkaren har lärt sig hur jag fungerar för han frågade om jag hade slutat ta min medicin. Det har jag inte

Så var det en ny vecka igen

Får väl se om det blir något svar på remissen om att jag vill byta medicin under den här veckan. Jag har ingen aning om hur lång tid det brukar ta för läkare att svara på sådana frågor. Det känns som om det borde vara en lätt remiss att besvara men jag är som bekant inte läkare. Om jag har lärt mig något i kontakten med sjukvården så är det att det jag tycker borde gå fort alltid tar lång tid och det jag tycker borde ta lång tid går fort.
Hoppas även att bibliotek får igång sitt datasystem någon gång så att det går att leta efter och reservera böcker.
Lite förvirrad blev jag även när jag tittade på mina vårdhändelser. Öppenvården hade tydligen haft något möte om mig i oktober. Det hade ju inte varit konstigt om jag hade haft kontakt med dem men senaste gången jag sa upp kontakten var i augusti. Så fort jag får chansen säger jag alltid upp kontakten eftersom öppenvården är värdelös och inte har lyckats göra något som slutenvården gett dem i uppdrag att fixa. Varför man har möten och pratar om fd patienter förbryllar mig lite.

söndag 13 december 2015

Blåmes

Jag har absolut inget positivt att skriva känner jag så det får räcka med en bild på en blåmes

lördag 12 december 2015

Djupfryst

Så känner jag mig och så får jag fortsätta känna ett tag till. Något svar på remissen har inte dykt upp så något recept på ny medicin har jag inte fått. Att jag fryser tror jag beror på medicinen så det hade varit skönt att få slippa det. Jag har aldrig varit frusen av mig men sedan jag började med medicinen jag tar så fryser jag ordentligt så fort jag är trött. Helt sunt är det inte att sitta och frysa fast jag har eldat så att temperaturen inne är 25 grader. Får jag inte något recept på annan medicin under nästa vecka så tänker jag prova att sluta med medicinen jag tar i en vecka eller något. Nu har jag kunnat googla mig till att den andra medicinen som skulle kunna funka för mig enbart ska skrivas ut om man får problem med biverkningar av medicinen jag tar nu. Jag tycker absolut att jag borde få prova den andra medicinen men jag misstänker att det är en kostnadsfråga eftersom den medicinen kostar runt tio gånger mer än den jag tar nu. Så trött på att frysa

Gränsen av Knut Faldbakken

Så har jag läst ut gränsen av Knut Faldbakken.
Arne Vatne är en snickare som har haft lite otur men nu verkar det äntligen som om saker går hans väg. Han har ett jobb han trivs med och äntligen slipper han oroa sig för sin ekonomi. Oväntat så dyker hans vuxna dotter upp på besök.
När kommissarie Valmann en kväll är på väg till sin flickvän i Arvika ser han en bil i diket. Han stannar sin egen bil och ser en kropp på vägbanan. Redan innan han når fram förstår han att det är en död kvinna. Klädseln gör att Valmann drar slutsatsen att det är en prostituerad och utseendet på kvinnan gör att han inte tror att det handlar om en norsk kvinna.


Det känns som en lite udda bok som riktar in sig på kriminalitet i gränslandet mellan Sverige och Norge. Och det var det som fick mig att läsa boken. Det är en lättläst bok utan en massa olika människor att ha koll på. En del bitar i boken är lite för förutsägbara men annat går det inte att gissa sig till. Läsvärd om man är ute efter att spendera en stund med en bok

fredag 11 december 2015

Så sliten

Konstigt att det kan ta så på krafterna att inte göra något och låtsas vara vettig. Jag har fortfarande inte lyxen att bryta ihop och visa mig från min galna sida så jag får fortsätta anstränga mig. Hoppas bara att jag orkar hålla ihop så länge som det krävs

torsdag 10 december 2015

Pengarna flyger i vanlig ordning

Så är det bara att hålla tummarna igen. Tog itu med att beställa ett nytt batteri till min mobil. Har haft den i runt 18mån och har reagerat på att batteriet har tagit slut fort den senaste tiden. Nu hoppas jag att den vill vara med ett tag till när den får nytt batteri. 200 för ett nytt batteri är lagom för min ekonomi, har ingen lust att skaffa ny telefon. Glad nu i efterhand att jag tänkte på att jag ville ha en mobil man kan byta batteri på när jag köpte den jag har nu

Lite irriterad igen

Nu kunde jag se vad läkaren som jag pratade med för ca en vecka sedan har skrivit. Det som irriterar mig är att han har skrivit om min psykiska diagnos och att jag har sporadisk kontakt med psykiatrin. Att jag vill byta medicin för mitt fysiska fel har inget med mitt psyke att göra. Jag har inte haft något att göra med psykiatrin på 5-6 månader nu och jag kan tycka att det någon gång måste bli irrelevant att dra upp det varje gång jag söker för fysiska fel. Det hade varit skillnad om jag hade förklarat för läkarna att jag planerar att operera mig själv. I det fallet känns det aktuellt att dra upp psykiatriska diagnoser

onsdag 9 december 2015

Som en stock

Idag identifierar jag mig med en stock antagligen inte så logiskt men så är det.
Jag har också en del sprickor eller rynkor i alla fall och mitt inre håller också ihop fast det är sprickor rakt igenom.

Jag borde ta itu med att röja upp lite inne för det ligger saker överallt och det slår aldrig fel att någon oväntat dyker upp när det är som stökigast

De oönskade av Kaaberböl & Friis

Bokomslag De oönskade (pocket) Två unga män i norra Ungern tar sig in på en gammal militärförläggning i hopp om att hitta något som går att sälja. Till deras glädje så visar det sig att golvet i det gamla sjukhuset har rasat vilket innebär att det nu går att ta sig ner i källaren. I källaren har ingen kunnat ta sig tidigare så de räknar med att kunna hitta en hel del saker. En av killarna tar sig ner och börjar leta efter säljbara saker.

I Danmark så dyker det upp en grupp romer som tillfälligt bosätter sig i en gammal bilverkstad. En del av barnen i gruppen är sjuka och sjuksköterskan Nina blir ombedd att åka och titta till dem. Hennes första tanke är att det är matförgiftning men efter ett tag inser hon att det nog är något i deras omgivning som gör dem sjuka.



Jag tyckte att den här boken var väldigt rörig och många personer gäller det att hålla koll på. Det gjorde att jag var väldigt nära att ge upp men något gjorde att jag fortsatte läsa. De första 130 sidorna var kämpiga men efter det blev boken bra. Spänningen hålls kvar i boken ända till slutet. Läsvärd bok så länge som man är medveten om att det är mycket karaktärer och att det är lite segt i början.

tisdag 8 december 2015

Terapin snart klar

Givetvis så handlar det inte om landstingsfinansierad terapi, skulle inte falla mig in att prata med någon av de underliga människorna på öppenvården. Utan det handlar bara om det terapeutiska arbetet med att baka bröd. Att knåda deg är ett utmärkt sätt att bli av med aggressioner och så får man gott bröd av det.
Väntar bara på att ugnen ska komma upp i rätt temperatur så jag kan slänga in det.

Jag är en dålig pyroman

Helt logiskt är det inte för på den tiden när dagen ett par gånger i veckan började med att sitta i en slogbod och dricka kokkaffe som inte direkt var drickbart hade jag inga problem med att få fart på en liten brasa. Att elda i kaminen är däremot svårare, ibland vill det inte brinna alls och andra gånger dör elden bara. Jag och eld måste vara en dålig kombination eftersom elden bara dör för mig. Någon risk att jag blir en pyroman finns det inte

måndag 7 december 2015

Känner mig lite lockad att skriva ett vansinnigt mail

Men jag borde avstå och det lär jag även göra, avstå alltså. Fick ett nytt brev från tingsrätten idag med en påminnelse om att jag måste svara. Nu har jag ju redan gjort det, jag erkänner att det tog lång tid men de borde ha mitt delgivningskvitto imorgon.
Känner lite för att skriva ett udda mail till tingsrätten och förklara att eftersom jag kände att de inte tilltalade mig på ett korrekt sätt så dröjde mitt svar. Kan även bre på med att deras planerade lilla samling inte kändes så lockande för mig personligen och därför fick jag fundera över om det verkligen är rätt för mig att närvara under sådana förhållande. Ett sådant mail borde göra att jag klassas som ett olämpligt vittne.
Om någon nu missat det så känner jag inte för att vittna, inte för att jag tycker att det är läskigt eller att det inte är viktigt utan för att jag inte förstår syftet. Jag har en bild på fordonet under färd och det i kombination med vittnesmål från poliserna som hämtade föraren borde räcka

Lite magiskt

Jag lyckades äntligen komma ihåg att skriva på pappret till till tingsrätten och posta det. Det var lite på tiden får jag lov att erkänna. Nu hade det inte gjort något skillnad om jag hade lagt det på postlådan i helgen för posten hämtas bara på vardagar här.
Hm förstår inte riktigt varför texten blir annorlunda i det här inlägget så brukar det inte bli fast jag bloggar från mobilen

söndag 6 december 2015

Bara skit

Känns som om inget går min väg för tillfället och att det inte finns något jag kan göra åt det. Det enda jag kan göra är att hoppas att den nya veckan som startar imorgon blir bättre. 

lördag 5 december 2015

Nä det blev ingen middag

Anledningen till det är lite av en kombination. Två bitar kaka blev jag rätt mätt på och så fort jag blir för trött så vill jag inte äta. Dricker en öl istället och funderar lite över vikt. Min vikt har pendlat ordentligt genom åren och det är ingen överdrift. När jag var som fetast vägde jag ca 35kg mer än jag väger idag, det var runt 12 år sedan. Och när jag vägde som minst så vägde jag runt 15kg mindre än jag väger idag och det var för ca 10 år sedan. Misstänker dock att det inte var så snyggt på mig för många frågade om jag hade anorexia, det hade jag inte. På sätt och vis kan jag tycka att det är konstigt att jag klarat mig från ätstörningar men det är jag tacksam för. Att jag tycker att det är konstigt att jag klarat mig beror på att jag under en stor del av min uppväxt fick höra dagligen av en av mina föräldrar att jag var tjock/fet. I vuxen ålder har jag fått en ursäkt för det och det är inget jag ältar utan det är som det är. Jag får det ändå inte riktigt att gå ihop i mitt huvud att jag tydligen ska vara så känslig men ändå så kan jag släppa sådant. Jag tror att om man i tidig ålder blir utsatt för nedlåtande kommentarer och liknande så skaffar man sig ett skyddande skal vilket gör att det inte alltid blir så lätt för människor att förstå sig på en. På mig stämmer det i alla fall och jag vet att det gör att folk som inte kommer mig nära uppfattar mig som väldigt känslokall och det sårar mig

Kaffe och kaka ekade i mitt huvud

Osedvanligt träligt väder idag och det enda som motiverade mig att fortsätta framåt på promenaden var tanken på kaffe och en bit kaka när jag kom hem. Det var precis lika gott som jag hade tänkt mig efter en promenad i blåsten.

fredag 4 december 2015

Det gav ju mycket

Glädjande nog så var det en läkare som ringde mig och det blev inget prat om självmord och det var det positiva. Det negativa var att han klargjorde att han inte visste någon medicin jag kunde byta till utan det måste jag ta med någon av specialisterna jag träffat. Inget fel i det men med tanke på att läkaren som ringde var den som svarade på mitt meddelande blir det lite konstigt. Jag förklarade i meddelandet att jag ville byta medicin och han svarade mig att jag skulle boka in en telefontid med läkare. Han hade lika gärna kunnat svara då att jag måste kontakta specialisterna istället fick jag vänta en vecka på en telefontid och få det beskedet. Han skulle skicka ett meddelande till specialisterna med att jag vill byta medicin så jag får fortsätta vänta och se vad de säger

Idag ska det ringa

Det blir intressant och se om det blir en läkare som ringer upp mig. Mitt förtroende för vårdcentralen är inte allt för stort så jag blir inte så förvånad om det istället är en sjuksköterska som ringer. Får jag inte prata med en läkare idag så kommer jag att bli irriterad. Jag kommer även att bli irriterad om jag inte får ny medicin utskriven. De borde hålla med mig om att det är vettigt att prova någon ny medicin men jag har lärt mig att det inte är så många läkare som håller med mig. Får jag inte ny medicin utskriven så tänker jag sluta ta ena medicinen jag tar nu för det är enda sättet för mig att se om min seghet är en biverkning. Så bra är det inte att sluta med den medicinen men så länge som jag håller koll på mitt blodtryck så tror jag inte att någon vecka utan den påverkar mig allt för mycket.

torsdag 3 december 2015

En låda med onyttigheter

Jag beställde en låda med enbart onyttigheter från matsmart för ett tag sedan och nu är den äntligen på väg. Den innehåller allt onödigt och onyttigt som jag tänker äta under julen, jag ska glo på dåliga familjefilmer och göda fettet. Beställde även en bunt after eight jultomtar som nära och kära ska få, choklad är alltid en bra gåva. Det enda problemet blir att jag inte får äta upp allt nu. När jag är trött och sliten äter jag gärna och mycket så min viktnedgång går milt uttryckt segt. Sen räknar jag även med att gå upp lite över jul och det är helt okej för mig. Tänker helt enkelt inte väga mig under jul och några veckor efter så behöver jag inte bry mig

Ännu en läst bok

Den här gången var det Den man älskar av Mari Jungstedt. Nu kommer jag inte att läsa något mer av henne. Främsta anledningen till att jag läste den här var för att den tidigare boken slutade på ett sådant sätt att jag ville veta vad som hände efter det. Efter att ha läst många böcker av henne så känns det som om hon skriver efter samma koncept hela tiden. Allt pekar mot att en person är mördaren och sedan visar det sig att det inte är så. Det gör att man vet att den som antyds vara mördaren inte är det. För varje bok så har även huvudpersonen Knutas blivit mer och mer ointressant och Johan som var en av de intressanta karaktärerna finns inte längre med. Böckerna blir tråkiga och förutsägbara när man har läst för många av författaren.

onsdag 2 december 2015

Jag känner mig kränkt så jag borde väl ta livet av mig

Så resonerar jag tydligen enligt en journalanteckning av läkare Li.

"Självmordsnära handlingar har varierat avseende allvarlighetsgrad och oftast ett resultat av stressfyllda situationer och upplevda kränkningar"

Nu visste jag redan att läkare Li var ett pucko men det här slår till och med vad jag trodde om henne. Om det här var sant så borde jag rimligtvis ha försökt ta livet av mig många gånger när jag varit inlagd. Så har det inte varit utan om jag har tyckt att någon läkare varit för jävla korkad så har jag sagt det till den. Det skulle inte falla mig in att försöka ta livet av mig för att jag känner mig kränkt. Så fungerar inte jag utan jag konfronterar och att jag skulle ha försökt ta livet av mig för att det är en stressfylld situation är lika fel.

Kärringen har även skrivit in att vårdcentralen och öppenvården borde försöka övertala mig att börja med antidepressiva igen. Hur jävla svårt ska det vara att lyssna på vad jag säger. Lite komiskt är det dock att hon tydligen skickat brev till vårdcentralen och till specialistläkarna om att de inte bör skriva ut stora mängder av min medicin. Det hade då ingen verkan eftersom de har fortsatt skriva ut runt 1000 tabletter per recept.
Känns även lite underligt att puckot Li skrivit att jag har betydligt bättre formell och emotionell kontakt under ett av mina senare besök på dårhuset. Anledningen till det var då att jag hade accepterat att Li var/är ett pucko och att inte samarbeta med henne ledde enbart till att jag var inlåst fler dagar. Så det var helt enkelt vettigare att acceptera att hon är som hon är och spela med.
Lite fascinerande är det allt att vilka puckon som helst kan få jobba på dårhuset.

Jag åldras tydligen väldigt fort

Nu har landstinget dalarna gjort det möjligt att läsa mer ur sin egen journal på nätet och givetvis så har jag gjort det. Mycket tok finns det att läsa, en del från psyk och en del från andra läkare. Det känns väl som om läkare åtminstone borde klara av att skriva in rätt ålder på patienter i deras journaler men tydligen så är det inte så viktigt. Jag är tydligen 42 jag undrar lite hur jag har lyckats missa så pass många födelsedagar.
I journalerna från öppen psyk och dårhuset så varierar mina diagnoser lite väl mycket och det finns mycket tok skrivet i dem. En anteckning tar upp att jag vägrar blodprov på avdelningen. Så var det inte utan jag hade tagit blodprov på vc någon dag innan och när sköterskan fick veta det ansåg hon inte att det var något syfte att ta blodprov på mig igen. Jävla tok är det skrivet om mig

tisdag 1 december 2015

Sitter inte och gråter i ett hörn

Istället så äter jag pepparkakor, bättre syssla. Kom på att jag inte har svarat på min kallelse till tingsrätten än så jag borde nog ta och göra det. Inte så pigg på att en delgivningsman dyker upp här. Nu skulle jag i och för sig nog ändå inte öppna dörren och så många människor är det inte som försöker öppna en dörr när hundar skäller. Tror nog att det bara är kärringar från öppenvården som är så korkade. Fast de hade inte ens vett att knacka först och så korkade är nog inte folk överlag.
Känner mig rätt nöjd över att jag gjorde ett ryck på fm och bakade bröd. Godare än köpt bröd och några kronor sparade