Inlägg

Visar inlägg från januari, 2016

Isvatten som tränger in genom skorna

Är inte så trevligt men det är bara att fortsätta gå. Lite som livet med andra ord. Inte så jävla kul större delen av tiden men ändå fortsätter de flesta bara framåt

Molnfri bombnatt av Vibeke Olsson

Bild
En kväll 1993 står Hedwig i sin lägenhet i Stockholm när hon hör skinnskallar på gatan nedanför som ropar Sieg Heil! Det blir en tydlig påminnelse om hur livet var för Hedwig i Tyskland innan och under andra världskriget. När hon och hennes föräldrar första gången hörde brunklädda ropa Sieg Heil trodde de inte att det skulle vara länge. Hedwigs far var socialdemokrat och det var farligt under den här tiden. 1933 när Hedwig är 11år beslutar sig hennes föräldrar att hon ska gå med i Hitlerjugend, inte för att de är eniga med politiken utanför att det möjligtvis kan skydda familjen. 1933 är även året som Hedwigs far hämtas av Gestapo och hamnar i ett koncentrationsläger. 1939 förlovar sig Hedwig med Wilhelm Schurbiegel, en SS-man Jag gillade den här boken för att den är lite udda. Den visar att allt inte alltid är så svart eller vitt i krig och att valen man gör i livet får man leva med. Bra blir mitt omdöme Molnfri bombnatt går att köpa på Adlibris

Varit vaken i två timmar

Har fått sova ca 5 timmar och är trött som en gris och har huvudvärk. Sov fullständigt värdelöst och var lagom glad när jag vaknade av ljudet och ljuset från sambons dator. Så trevligt att vakna av något så jäkla onödigt, fattar inte alls varför han inte hade kunnat stänga av datorn igår kväll. När jag inte fått sova ordentligt så är jag ett förbannat troll hela dagen. Det gäller helt enkelt att passa sig för mig idag

Man vet att det är jäkligt halt

När man möter en hundägare som har tagit sin bil ca 100m för att kunna ta sig ut på vägen för att kunna promenera med hunden. Det är verkligen inte trevligt att försöka vara ute och promenera nu. Jag hoppas verkligen att lite av isen försvinner under natten för fryser det här på vet jag inte hur det kommer att gå att promenera

Usch vilken tråk dag

Ute regnar det bara och att promenera när det regnar och är is överallt är inte något som jag uppskattar alls. Tog itu med att beställa lite mer medicin i alla fall, antingen kan jag ta död på fyra personer med den mängden eller så räcker den ca 2mån om jag tar som jag ska. Kan nog vara lite svårt att ta död på någon annan och hade jag känt det behovet så finns det lättare sätt än att tvinga i folk tabletter. Skulle kunna hacka upp ett hål på älven och tvinga i någon eller bara dumpa av någon långt ute i skogen utan mobil. Även det låter rätt jobbigt och som sagt så känner jag inget behov av att ta livet av någon annan men det är bra att veta att det går att ta död på folk på olika sätt

Höll mig vaken

Tittade faktiskt på nästan ett helt avsnitt av Arkiv x igår. Nu tyckte jag dock att det inte alls var så bra som det var förr om åren så jag gick och lade mig när det var en kvart kvar av första avsnittet. Positivt är det i alla fall att jag inte tycker att det gör något om jag i fortsättningen inte orkar hålla mig vaken för att se på det.

Hjälpte inte

Bild
Snö Fortfarande lika trött fast jag sovit och sedan bara latat mig. Nu är jag rätt säker på att tröttheten till viss del beror på att det är mycket som snurrar runt i huvudet. Reder jag ut en del av garntrasslet i huvudet så blir det nog bättre. Problemet är väl bara att det varken finns en start eller ett slut på trasslet

Konstigt att det går att vara så trött och ändå stå på benen

I vanlig ordning får jag skylla mig själv för vid det här laget så vet jag egentligen att jag har mindre ork än en frisk person. Nu är det tyvärr skillnad på att veta något och att leva efter det. Överväger starkt att gå och lägga mig i sängen och läsa lite. Känns inte allt för troligt att jag kommer orka titta på Arkiv X i kväll och det känns sorgligt. Gillade serien när den visades en gång i tiden och hoppas att den är minst lika bra

Lika bra att räkna med att det blir strömavbrott

Blötsnö faller och än så länge har några grenar i tallen knäckts. Fick rapport av grannen som hade hört hur grenar gick av när han var inomhus. Vi var ute på promenad då så det lät nog ordentligt annars skulle inte grannen ha hört det. Hoppas bara att grenarna trillar ner för nu hänger de en bra bit upp på andra grenar. Inte så kul att få en gren som är tjock som en arm i huvudet. Fortsätter det här vädret så lär det bli strömavbrott. Har faktiskt inte varit många strömavbrott de senaste åren. När det regnar eller snöar är det mest telefonen/internet som går åt helvete. Nu är inte det så konstigt eftersom servicelådan (eller vad det nu heter) i byn är tätad med tejp och det skyddar inte så bra mot nederbörd.

Känns som om jag kan slå någon på käften igen

Det är inte samma sak som att jag kommer att göra det så ingen behöver oroa sig. Så jäkla skönt bara att det känns som om stabiliteten i min kropp har återvänt och sakta kommer styrkan tillbaka. Enda negativa med medicinen jag tar nu är att den gör att jag har mer vätska i kroppen så lite bökigare att gå ner i vikt. Med det är en väldigt liten nackdel i sammanhanget. Får jag mer muskler blir det lättare att förbränna fettet så det blir nog bra om jag ger det lite mer tid. Idag har det blivit pulsande i någon dm snö i ca en och en halvtimme och det borde ha gjort lite nytta på fettet i alla fall

Konstig dröm

I natt drömde jag att jag blev väckt av tranor som skrek. I drömmen steg jag upp ur sängen och tittade ut genom fönstret och då var det två tranor som promenerade runt. Det blev jag då förvirrad över eftersom det är för tidigt för tranorna att vara här. Kan inte riktigt förstå varför jag ska drömma om tranor, det är inte direkt så att jag saknar att bli väckt av deras skrikande.

Det slår aldrig fel

När jag är obeskrivligt trött så förvandlas alltid djuren till något som påminner om cerberus . Inte så charmigt och inte direkt något man vill umgås med. Så fort jag blir piggare återvänder de till sina normaltillstånd. Det är lite trevligare, nu är det bara för mig att försöka bli piggare. Lättare sagt än gjort med tanke på att jag steg upp fem.

Känns rubbat

Det ska inte vara plusgrader i januari. Känns väldigt underligt att höra hur snön rasar från taket nu när det i vanliga fall ska vara runt -20. Det lär väl bli minus igen om någon dag antar jag får hoppas att det inte blir allt för halkigt och drygt då bara. Blev så jäkla sugen på frallor att jag blev tvingad att baka några. Så jäkla gott med varmt bröd direkt från ugnen 

Näktergalens död av Kaaberböl & Friis

Bild
Det här är tredje delen om sjuksköterskan Nina Borg. I den här boken kretsar historien runt Natasha, en kvinna som Nina har lärt känna på sitt jobb på flyktingförläggningen. Natasha har inte berättat mycket om sitt liv innan hon kom till Danmark och plötsligt hinner hennes förflutna ikapp henne. Det går inte att skriva så mycket om den här boken utan att avslöja en del saker från de tidigare böckerna. Jag gillar sättet som de här två författarna skriver på och hoppas att det snart kommer en fortsättning. Absolut läsvärd och inte lika förutsägbara som många andra böcker Näktergalens död går att köpa på Adlibris

Ibland är det många ord i huvudet och andra gånger är det tomt

Idag ekar det tomt. Dimman sprider sig både utomhus och i min hjärna

Givetvis förstår jag att de saknar mig

Det är enda anledningen jag kan tänka mig att någon från dårhuset besöker den här bloggen. Kanske är det någon som tycker att det är dags för mig att göra ett besök och inspektera säkerheten igen. Det är jag nämligen väldigt duktig på men jag är ju lite sämre på att berätta om bristerna som gynnar mig. Eller så kanske det är så att en av skötarna vill prova sina teorier om hur det påverkar en patient att gå runt i kupolen iförd patientkläder. Jag kan komma på flera olika anledningar att personalen vill att jag kommer på besök igen. Jag däremot är inte så lockad av det för det här med att vara övervakad och inte ha någon frihet är inget som tilltalar mig. De får väl helt enkelt fortsätta titta in här när saknaden blir för stor. Som vanligt har jag inget emot om det är någon skötare/psykiater jag gillar som läser men om fallet ej är så tycker jag gott att ni kan jobba istället för att läsa bloggar

Hur jag tänker eller snarare inte tänker är och förblir ett mysterium

Bild
Jag tittade på termometern innan jag gick ut och kunde konstatera att det bara var minus 2. Då skulle man kunna tycka att jag borde kunna klä mig vettigt men nej. Jag drog på mig termobyxor och tog en tunnare jacka. Det blev lite lätt varmt under en promenad som varade i runt en och en halvtimme. Tvivlar på att jag någonsin kommer att lära mig att klä mig efter temperaturen ute. Skönt var det att komma hem och ta av termobyxorna

Dricker kaffe och gäspar

Det är en ganska bra sammanfattning av den här dagen. Satsar på att få sambon att fixa middag vilket han oftast gör. Det här ska det bli idag och det blir nog bra, har gjort det en gång tidigare och då var det gott. Och det var nog allt jag hade att skriva idag

Så brinner det

Bild
17 grader känns lite för kallt inne och då eldas det i kaminen. En bra sak med en kamin är att det är rätt trevligt att se tråkiga papper brinna upp. Det är många papper från mitt förflutna som har blivit till aska.

Ny dag, nya tag

Idag slog kylan till mig när jag klev utanför dörren. Börjar tröttna på temperaturer på mindre än -20 nu. Det blir för lite motion när det är minus 25 och jag har mycket fett att förbränna.

Men fy så trött jag är

Sitter med en öl och känner bara att jag är så trött på att leva. Jag hade lika gärna kunnat sitta med ett glas cola så mina ord beror inte på vad jag dricker. Har pressat mig i så många månader nu och jag känner mer och mer att det inte håller länge till. Samtidigt så vet jag att det inte är okej riktigt än att ge upp

Hade det på känn

Lite komiskt är det nästan för jag pratade med sambon om det för någon vecka sedan och idag låg det kuvert från tingsrätten i brevlådan. Precis som jag hade på känn så har rättegången flyttats fram. Jäkla onödigt om man frågar mig men det gör givetvis inte någon. Antar att det är några yngre än 21år som har ställt till det för sig och får förtur till tingsrätten. Det enda som stör mig nu är att om jag tar livet av mig innan rättegången så kommer pucko psykiater/läkare att förklara mitt självmord med att jag var rädd för att vittna

Ibland är det svårt

Jag skäms inte på något sätt för att jag varit inlåst och allt som hör till det. Däremot så anser jag inte att alla behöver veta sådant om mig. Det är oftast inte något problem men ibland när någon tar upp något om psykvården vet jag inte hur jag ska förhålla mig. Oftast är den som tar upp något om psykvården "frisk" och vet inte av egen erfarenhet hur det är och fungerar. När det blir så vet jag aldrig om det bästa är att tiga eller faktiskt informera. Det är skönt att bara vara jag i andras ögon och säger jag något vet jag att de kommer att se på mig på ett annat sätt

Den stora tröttheten

Bild
Dök upp nu vilket inte känns så otippat. Efter att ha pulsat i snö en bra stund blir jag trött. Ägnar mig åt att fundera på om jag orkar gå och duscha nu eller inte. Alla dessa svåra beslut

Konsten att rädda liv: om att förebygga självmord av Ullakarin Nyberg

Bild
En del böcker skrämmer mig och när det inte handlar om en rysare så är det negativt. Jag har till och med svårt att hitta ord för att beskriva den här boken. I boken tas det upp olika exempel och en del är väl vettiga medan andra exempel och författarens slutsats bara är underliga. Hon tar bland annat upp att en flicka i sitt avskedsbrev skrivit att hon nu sitter i molnen med sin hund. Det vill författaren tolka som att flickan kanske rättfärdigade sitt självmord genom att flickan inte såg döden som ett slut utan att hon fortfarande skulle finnas kvar. Jag menar att man lika gärna skulle kunna tolka det så att flickan skrev det för att tanken att hon sitter på ett moln skulle kunna ge anhöriga viss lindring. En annan underlig sak som jag fastnade för i boken är att författaren ger tips om hur man ska bemöta självmordsnära patienter. Författaren menar att en bra hälsningsfras är "Välkommen hit, vad trevligt att träffa dig!" Nu finns det säkert patienter som skulle uppskatta

Dagarna rullar på

Känns mest som om jag lever i ett stand by läge, inte död men inte direkt levande heller. Gör i stort sett den nödvändigaste varje dag och längtar till kvällen när jag får sova. Det här tillståndet hade nog varit okej om jag hade strävat efter att någon skulle trycka på play. Men det gör jag ju inte utan jag föredrar att bli avstängd på riktigt

Styckerskan från lilla burma av Håkan Nesser

Bild
Kriminalinspektör Barbarottis hustru avlider och efter en tids ledighet är det dags att återvända till jobbet som polis.När han kommer tillbaka till jobbet blir han tilldelad ett gammal fall som aldrig löstes. Varför han blir tilldelad det fallet grubblar han en del på och misstänker att tanken är att är för att ge honom en mjukstart. Fallet handlar om en man som försvann spårlöst och mannens sambo visar sig vara dömd för att tidigare ha tagit livet av sin man och styckat honom. Det här är en typisk Nesser bok i mitt tycke. Bra personporträtt, man kan gissa sig till hur det ska sluta men ändå vill man läsa ut boken. Bra bok att läsa som tidsfördriv Styckerskan från Lilla Burma går att köpa på Bokus

Ännu en dag

Och det lutar åt att jag i vanlig ordning blir tvingad att tjata på en köpare på tradera. Auktionen tog slut för en vecka sedan och än har jag inte fått några pengar. Blir bara så jävla trött på drygt folk som inte betalar på en gång. Det handlar i vanlig ordning inte om någon stor summa utan strax under 100 med frakt. Känns som om jag har gjort mig av med merparten av mina ägodelar snart och det är bra

Ännu en sådan dag

Bild
När allt bara är skit och allt jag önskar är att slutet är inom räckhåll.

Lätt att öka svårt att minska

Måndagar är i vanlig ordning dagen när jag väger mig. Sakta men säkert försvinner vikten jag lade på mig under jul och det är bra. Verkar som om det blir lite varmare nu också vilket passar mig utmärkt för då blir det lättare att motionera. På morgonpromenaden var det bara -17 och det kändes varmt och skönt i jämförelse med hur det har varit.

En fågel

Bild
Kändes vettigt att avsluta den här dagen med en bild på en fågel. Och nej jag har inte klappat den. Jag har inte blivit galen utan en person förstår vad jag menar om den läser här. Ingen udda/konstig omskrivning för att jag ska ta livet av mig eller något annat skumt

Varför dyker så konstigt upp?

Efter mitt "äventyr" 2013 så har jag inga minnen från några dagar-en vecka eller något liknande. Ibland så har det stört mig och andra gånger så har jag bara tänkt att det är som det är. Nu har ett minne av någon outgrundlig anledning dykt upp. Det jag minns är att jag tittade på min bh och såg att det var blodfläckar på den. Kan inte ens minnas om jag hade den på mig eller om jag fick den av någon. Jag kommer ihåg att det förvirrade mig och att jag frågade någon om varför jag hade blodfläckar. Jag kan inte minnas om det var på sjukhuset eller på dårhuset. Svaret jag fick var att det var blod från när jag blev intuberad. Kan inte riktigt förstå varför ett sådant minne ska dyka upp så här lång tid efter. Känns lite som om det är en episod som lika gärna kunde få vara bortglömd.

Det var inte behagligt

Att promenera är oftast trevligt men när det är minus 26 så är det inte så behagligt. Jag skulle behöva röra mig mer men att ta ordentliga promenader i den här kylan gör jag inte. Hundarna uppskattar det inte heller och att tvinga dem är inget alternativ. Får hoppas att det blir lite varmare under de kommande dagarna så att det går att vara ute mer.

Men nä

Känns som om jag borde läsa eller göra något vettigt men det enda jag känner är men nä. Jag har faktiskt ingen lust att göra något alls så därför sitter jag bara här och går för ofta ut för att röka. Det låter verkligen som ett givande liv och det är det...

Blir galen på alla saker

Hade det varit upp till mig så hade väldigt mycket saker försvunnit ur huset. Men eftersom det inte är jag som äger en uppsjö av saker så kan jag inte gärna göra mig av med allt. Mest irriterad på alla saker blir jag när jag försöker städa. Det finns liksom inte någon plats för allt så det ser alltid stökigt ut. Nu hjälper det inte direkt att både jag och sambon är dåliga på att plocka undan. Golven blev i alla fall dammsugna och torkade medan sambon var ute med djuren så de ser bättre ut i alla fall

-_--_

Bild
En sådan dag när det mest lockande är att lägga sig i snön och ligga kvar till sömnen tar en och aldrig släpper sitt grepp

19 minuter av Jodi Picoult

Peter och Josie blir vänner i en ung ålder och Josie försvarar Peter mot andra barn. När de blir äldre kommer Josie att ingå i gruppen av populära ungdomar medan Peter tillhör kategori av nördar. Även om Josie anser att de populära behandlar Peter på ett hemskt sätt så gör hon inget för att stoppa det. En dag har Peter med sig vapen till skolan och han skjuter ner många av eleverna på skolan. Den här boken är bra. Man får följa Peter och hans familj från det att han är liten till efter skolskjutningen. Det är inte en bok om bara två personer utan deras familjer får också ta stor plats. Fler åsikter om boken går det att läsa här Boken går att köpa på engelska på Adlibris

Lite sol

Bild
Funderar lite på vad det finns för något positivt att skriva för ibland visar sig solen. Det mest positiva jag kan komma på är att det nu är så kallt ute att jag kan ha på mig vilka fula och bekväma byxor som helst för det döljs ändå under termobyxor när jag går ut.

Jävla huvudvärk

Hela dagen har jag fått förstörd, jag hatar att ha ont i huvudet och fler tabletter kan jag inte ta. Tröstar mig med lite godis för att göra den här dagen lite muntrare. Socker är och förblir den eviga lösningen. Det mest positiva med den här dagen är att den snart tar slut

Poff så var det borta

Så är julen bortstädad och det känns bra. Nu är jag inte typen som pyntar mycket men någon tomte dyker alltid upp kring jul. Enda nackdelen nu är att det blev kallare i vardagsrummet, julgardinerna är nämligen tjockare än andra gardiner jag har. Ett fönster har aldrig blivit bytt så det är väl från 60-talet och från det drar det fruktansvärt kallt. Fattar inte riktigt varför de som ägde huset tidigare struntade i att byta ett fönster. Har börjat fundera på om det kan tänkas vara godkänt för mig att dö lite efter att jag har varit i tingsrätten. I mitt huvud så låter det som en rätt bra plan, av någon förvirrad anledning så anser jag att jag bör göra min medborgerliga plikt. Och rent krasst så är det nog så lång tid som jag orkar kämpa på och sedan får det vara bra

**__

Bild
Hade varit skönt att gasa på och lämna livet bakom mig

Borde inte alla människor veta vad som gäller vid det här laget?

Eller är det kanske lite orimligt av mig att förvänta mig att alla vet hur man bör kontakta mig? Lite orimliga förväntningar har jag nog. Vill man ha tag i mig och jag inte vet vem det är så är det fullständigt meningslöst att ringa för jag svarar inte. Nu är det någon som har ringt rätt många gånger både på hemnr och min mobil men eftersom jag inte vet vem det är så kommer inte jag svara. Har såklart kollat upp nr och namnet säger mig inget. Vill man ha kontakt med mig så får man helt enkelt använda sig av telepati eller skicka ett mail. Vill man ha svar så är nog mail bäst för jag är inte telepatisk. Att jag inte svarar i telefon när det är ett nummer jag inte känner igen hänger ihop med att jag haft konstigt folk efter mig och sådant vill jag inte uppmuntra.

Det går väl inte att skjuta på det längre

Så vitt jag har kunnat se så är jag sist i år igen i byn med att plocka bort julsaker. Jag har inte smugit runt i byn och tittat in genom fönster, det hade varit för konstigt och risken att bli skjuten skulle vara stor. Utan jag har kunnat se att människor har plockat bort adventsljusstakar och liknande. Att stryka gardiner är nog det värsta jag vet så jag skjuter gärna på det in i det längsta. Skulle även behöva köpa nya gardiner för många har blivit för solblekta men gardiner tillhör inte kategorin nödvändiga saker

Två gånger så har jag fått samma bok i handen

Första gången varför ca 15år sedan och det var en KBT terapeut eller något liknande som tyckte att boken var så bra. Hon ansåg då att jag skulle kunna ha nytta av det som boken handlar om. Jag var tveksam för ja flum är inte min grej men jag läste den. Och min första känsla var rätt, det är fint om människor kan bli hjälpta av att sitta på en stol och tänka på sin andning och sin kropp. Men dylikt passar inte mig alls. Gång nummer två som jag fick boken i handen var en av gångerna som jag var inlåst och då var det psykologen som kom med den. Jag berättade att jag redan hade läst den och förkastat boken men gick med på att ge den en ny chans. Mest helt enkelt för att psykologen var rätt trevlig och det kändes som en liten grej att göra för att glädja henne. Så jag läste den och ansåg fortfarande att det var den värsta flum dynga jag någonsin läst. Jag tycker alltid att det är fascinerande att böcker som jag anser är fullständigt värdelösa och som i mitt tycke bara innehåller meningsl

En del promenader

längtar jag mest efter att komma hem från. Då är det oftast en kopp kaffe och en cigg som hägrar och så var det idag. Kaffe och cigg är som godast efter en jobbig promenad. Jag måste erkänna att jag börjar oroa mig för att jag inte kommer lyckas hålla ihop så länge till. Nu har jag varit vettig jäkla många månader och att hålla det uppe tar mer på krafterna än man kan tro.

Hur i helvete ska det gå?

Insåg nu först att jag kommer att ha mindre pengar att klara mig på varje månad från och med i år. Jag förstår inte hur jag ska lyckas få det att gå ihop. Det enda onödiga jag gör av med pengar på är cigg och att sluta röka nu har jag ingen motivation för. Att sluta röka när man ändå inte vill leva blir svårt. Billigare hundmat är inget alternativ för djuren mår bra på det som de äter och djuren ska inte lida på grund av mig. Får väl leta efter om det finns några fonder eller något att söka pengar från

Trött jag blir på mig själv

Igår beställde jag medicin och min plan var att köpa den på Apotea så att jag kunde köpa linsvätska på en gång. Inte kom jag ihåg det inte när jag beställde så jag handlade på apoteket istället. Så nu blir jag tvingad att handla linsvätska om någon vecka. Blir bara så trött på mig själv när jag inte kommer ihåg sådant. Har man dåligt med pengar så gäller det att planera och när hjärnan är vimsig är det inte lätt

Lyckas en del människor köra upp sitt eget huvud i häcken?

Jag ägnar mig åt vettiga funderingar efter att ha läst en text. Det är inte så ofta som jag slås av hur extremt det går att generalisera men idag slogs jag av det. Om man kan generalisera så extremt så tolkar jag det som om man omöjligtvis kan ha upplevt så mycket i världen. Under ett liv måste man ha hunnit träffa en bunt olika människor och jag trodde nog i min enfald att man då lär sig saker. Är man vuxen så måste man någon gång i sitt liv lyft sin blick och inte vara fast i sin egen bubbla. Fördomar är inte något man bara kan ha när det gäller människor som inte är födda i Sverige

Ny favorit

Bild
Om någon mot förmodan missat det så tycker jag väldigt mycket om fett och socker. Jag köpte en påse med en Polly sort jag inte sett tidigare och det var en höjdare. Bitarna med citronsmak är riktigt goda. Insåg att jag tyvärr måste köpa medicin inom de närmaste dagarna och det har jag ingen lust med. Känns så jäkla tråkigt att behöva lägga pengar på det men något alternativ har jag inte.

Axel var idiot

Bild
Axel föds 1903 och redan tidigt reagerar hans föräldrar på att han är ett sådant tyst barn. Med åren så blir det tydligare och tydligare att han inte är som andra barn. I takt med att hans föräldrar får fler och fler barn blir det svårt för modern Alfhild att hinna med att passa Axel. Pengarna som fadern Otto tjänar ska mätta många munnar och det är inget lätt liv. När Axel är 7år kommer det män från Fattigvården som vill att Axel ska skickas till en idiotskola. För hans föräldrar är det inget alternativ och istället flyttar Axel till sin mormor. Det blir enbart en tillfällig lösning och Axel skickas till en idiotskola. Den här boken handlar inte bara om ett livsöde utan visar även hur människor med utvecklingsstörning behandlades i Sverige. En läsvärd bok som tar upp en del av Sveriges mindre medmänskliga sidor.

Vinter

Bild
Det finns dagar när orden inte vill formulera sig till något jag vill dela med mig av

Syster min av Barbara Voors

Bild
Tio år har gått sedan Klara försvann. Nu har även Klaras och Saskias mor avlidit och Saskia känner att det är dags att återvända till Sverige och moderns hus. Planen är att städa ur moderns hus och ta reda på vad som hände Klara och vem Saskia är idag. I moderns hus hittar Saskia Klaras dagböcker och hon börjar läsa. Nu är det här inte den typ av bok som jag brukar läsa men ändå kände jag att jag ville läsa den. Det är en bok om syskonkärlek och att acceptera det som hänt. Lite charmig bok som inte är sockersöt. Helt okej att läsa som tidsfördriv men inte en fantastisk läsupplevelse.

Kaffe kaffe

Jag vill ha kaffe men känner inte för att lämna mina varma plats framför kaminen. Hade varit praktiskt om hundarna hade kunnat fixa en kopp åt mig. Men det lär inte hända och det skulle jag egentligen inte vilja heller med tanke på att de antagligen skulle göra sig illa. Jag borde även lulla ut till brevlådan och kolla om det kom någon post idag men även det känns för jobbigt. Jag får helt enkelt sitta kvar och fortsätta känna begär efter kaffe

En bunt böcker

Bild
Beställde ett par ex av min bok från förlaget för ett tag sedan. Kom nämligen på att det kanske kunde vara kul att ha ett ex själv. Två böcker ska skickas iväg idag och vad jag gör med boken som blir över får tiden utvisa

Efter en promenad i kylan

Bild
Slutade det med att jag somnade i soffan med en hund i knät. Nu är det i och för sig rätt trevligt så jag klagar inte. Funderar lite på om läkaren tänker ringa mig idag så jag får veta resultatet av blodprovet. Gör han inte det så gissar jag att han skickar ett brev och för min del går det lika bra

En lapp

Bild
När jag öppnade en bok trillade den här lappen ut. Under någon av mina inläggningar fick jag den av en annan patient som tyckte att jag skulle ha ett bokmärke. Underligt nog så har jag fortfarande kvar den och att slänga den nu skulle kännas fel. Jag får nog ta och lägga den i en bok igen och ställa boken i en bokhylla så får lappen ligga där. Kanske kommer den att trilla ut någon gång i framtiden när någon öppnar boken och kanske kommer den personen fundera över varför jag sparade den lappen.

Efter 130 sidor får det räcka

Lite besviken på Knut Faldbakken. Första boken Gränsen gillade jag, bok nummer två Nattfrost tyckte jag var okej tredje boken Tjuvarna tänker jag inte ens läsa ut. Den känns bara rörig och Jonfinn har bleknat som karaktär. Det blir inget mer läst av Knut Faldbakken känner jag. Fler åsikter om Tjuvarna går det att läsa här

Ibland är jag glad över att jag är som jag är

Nu menar jag inte mina självmordsförsök och att jag är lite galen. Utan jag menar att jag vågar stå på mig och vet hur jag fungerar och vågar stå upp mot läkare. Hade jag inte varit som jag är så är risken stor att jag hade blivit övertalad att min kraftlöshet i kroppen berodde på att jag var deprimerad. Då hade läkarna på dårhuset/öppenvården och andra knepiga läkare antagligen fått mig att tro att allt bara var i mitt huvud. Och då hade jag knaprat antidepp nu och fortfarande haft svaghet i kroppen. Nu har jag tagit min nya medicin mot felet på mina binjurar i ca 2v och mina armar och ben känns inte längre som gummi och jag känner mer och mer att jag får tillbaka min gamla styrka i kroppen. Det gäller helt enkelt att stå på sig när man känner att det läkarna/psykiatrer tror/vet är fel

Tack sambon eller nåt...

Jag behöver rätt mycket sömn för att orka vara vettig på dagarna, det gör att min sömn är helig. Det är godkänt att hundarna väcker mig om de behöver gå ut men det är i stort sett allt som jag tycker är okej. Att sambon kliver upp runt fyra och kommer på den begåvade idén att tända i kaminen är inte okej i någon värld. Det känns som om han själv hade kunnat klura ut att det låter så pass mycket när man pysslar med kaminen men tydligen inte. Därför så har jag redan ätit frukost och är på ett mindre strålande humör

Mig äger ingen av Åsa Linderborg

Bild
Boken handlar om Åsas liv om jag ska skriva något kortfattat. Hennes mor valde att lämna henne och Åsas far och Åsa fick växa upp hos sin far. Fadern gjorde sitt bästa men det var inte alltid så lätt att vara ensamstående. I deras badrum fanns det inga handdukar och tandborstning var inte så viktigt. Det här är en svår bok att skriva något om. Åsa ger en ärlig bild av sin uppväxt och sin far och kärleken till fadern lyser igenom. Det är en varm bok som inte bara tar upp fina stunder. Jag gillade boken men det är nog inte en bok som passar alla.

Så har fettet frusit och förhoppningsvis minskat

Bild
Det var rätt kyligt att vara ute på promenad idag, -14. Med tanke på att jag har en del fett så borde det fungera bra som isolation men så kändes det inte. Det blev ändå en promenad på runt en timme så det är godkänt. Vägde mig i morse för att se om vikten är på väg åt rätt håll igen och så var det. Jag räknade med att gå upp i vikt under jul och det gjorde jag. Min plan var även att jag skulle bli av med det jag gick upp på några veckor och fortsätter jag så här så kommer jag lyckas med det. Då kommer jag väga som innan jul och då är det bara att kämpa på så jag blir av med de sista kg jag vill gå ner

Att studera andra människors skor

Det har jag ägnat ca 20min åt idag. Inte så vettigt eller givande men det finns inte så mycket annat att roa sig med i ett väntrum. Det var många som hade helt olämpliga skor på fötterna i alla fall. Jag vet inte om vårdcentralen hade gjort någon miss för det var mycket folk i väntrummet. Så jag var inte ensam om att få vänta. Verkar i och för sig lite för underligt om någon lyckats boka in för många samtidigt för blodprov men vad vet jag. Jag fick blodprovet taget i alla fall även om väntan kändes rätt dryg. Får se om läkaren ringer eller skickar ett brev med resultatet.

Så gick luften ur mig

Bild
Blev fullständigt slut efter en promenad och har precis vaknat till liv igen. Känner mig inte direkt piggare men att sova är alltid bra.

Dags att försöka hitta något positivt

Bild
Och det går det dåligt med. Det är väl bara att acceptera att det finns dagar utan något positivt över huvud taget. Livet är inte alltid så lätt eller ens lätt att stå ut med

Första lästa boken i år

Och det blev En dag ska jag berätta om mamma av Karin Thunberg. Jaget i boken växer upp med en mamma som inte kan göra  sig av med något. Mamman gräver hellre ner biblioteksböcker och betalar för dem än lämnar tillbaka dem till biblioteket. Dottern återvänder i vuxen ålder till ön som hon växte upp på för att försöka förstå hur det kom sig att mamman var som hon var. Boken är en blandning av saker som skett och händelser som hade kunnat ske. Jag får lov att erkänna att jag blev lite besviken på boken. Karin Thunberg håller en för stor distans till sin mors och sitt eget liv. Det känns inte som om man läser något som en person har upplevt utan det känns mer som om man läser en text av någon som har betraktat händelserna på avstånd. Boken påverkar mig inte direkt även om det bitvis är ett kärleksfullt porträtt över modern och mormodern. Sammanfattningsvis så kan jag inte klassa den här boken som läsvärd. Boken finns som ljudbok på adlibris Vill man läsa den så är det biblioteket el

Ännu en film

Det bästa med julen är som sagt alla filmer på tv. Nu tittar jag på Kalle och chokladfabriken, har sett den många gånger men det är en sådan film som jag gillar ändå. Jag gillar det mesta som Roald Dahl har skrivit. Vet att jag har läst ett par av hans böcker för många år sedan. Men jag har bara läst barnböcker så det är kanske på tiden att jag läser något som han skrivit för vuxna. Ska nog ta och se om det finns något på biblioteket

Ett nytt år

Bild
Årets första inlägg borde väl vara fyllt med planer och förhoppningar för det nya året. Nu skulle jag ju kunna hitta på några fina planer men det verkar jobbigt så jag skippar det. Jag överlevde 2015 nöjer jag mig med att konstatera