Allt oviktigt och viktigt

  Lite känns det som om jag har vänt ryggen åt den här bloggen. Jag har funderat på att låta den självdö men jag vet att jag har nytta av att spy ur mig ibland. Nu gör jag inte det i någon större utsträckning enbart för att jag är så pass slutkörd.

 Den funderingen fick jag på morgonpromenaden. Under utredningen så fick jag nämligen frågan om jag ser saker som andra inte ser och mitt svar var ja. Jag gav även exempel på hur det yttrar sig för mig och för mig handlar det mest om att jag upptäcker djur som andra inte ser men att jag även märker om ett stenblock har flyttat sig någon dm. Nu brukar ju inte stenblock flytta sig men om de har spruckit så är det inte så ovanligt att de på sikt glider isär ytterligare. Psykologen kontrade med att säga att hans fru ofta ser djur vid vägkanten som han inte ser. Nu kände jag att det inte direkt var samma sak men det finns en gräns för hur många gånger som jag orkar försöka förklara utan att den jag pratar med förstår. Att jag funderade på det på morgon kom sig av att jag noterade en mörk klump på en gren ca 20m in i skogen. Nu var det inte ens i min färdriktning utan det var på sidan av mig.  Den här bilden är tagen med ett 200mm objektiv vilket gör att det verkar vara närmare än d...

 Tiden har kommit när älgflugor finns överallt. Efter promenaden mitt på dagen så har jag känt hur minst en går runt på mitt huvud. Att lyckas få grepp om dem och ta död på dem är inte så lätt som det låter. När de väljer att bita mig blir det lättare.

På morgonpromenaden fick jag bevittna hur två sångsvanar reagerade på andra sångsvanar som kom flygande. Att sångsvanarna i älven inte ville ha sällskap var väldigt tydligt. De viftade med vingarna och skrek en del.

Jag börjar fundera över hur lång tid som det kommer att ta att göra en utredning om jag nu får gå igenom en helt. Att jag börjar fundera över det beror på att det nu är över två veckor sedan som jag träffade kuratorn.

Ibland kan jag känna att det är svårt att veta vad som är rätt när det gäller kommentarer i mina bloggar. Här svarar jag när jag orkar och har något att tillföra.

Så fort det är runt 20 grader här och sol så syns de halvnakna karlarna till. De promenerar utan något på överkroppen även fast det blåser kallt. Nu skiter jag i vad folk har på sig eller inte har på sig, undantaget är om de är nakna för det känner jag inte är okej.

Någon kallelse till psykiatrin har jag inte sett till så att jag kommer att bli kallad i juni känns inte troligt. Lite underligt känns det bara att de kunde ge mig beskedet att jag skulle ha en tid i juni men sedan har inget skett. Frågan är om de glömt bort mig eller om det bara har dykt upp en bunt akut fall.

Då blev jag väckt av en hund som behövde gå ut så det var bara att kliva upp. När jag kom in igen kände jag inte att det var någon mening med att gå och lägga mig igen så nu börjar jag bli trött. Misstänker att det här kommer att bli en väldigt lång dag för mig.

Vilket i sig är ganska meningslöst eftersom jag aldrig kommer fram till någon ny insikt. Nu funderar jag chockerande nog på att kontakta öppenpsyk. Jag vill inte ha någon samtalskontakt eller liknande, skulle jag vilja ha det skulle jag bli rädd för mig själv.

Jag loggade in på apoteket i dag för att beställa medicin och då fick jag en överraskning. Det var nämligen en ny okänd medicin med på listan. Min första tanke var att det var bra att läkaren fått tummen ur och att jag skulle plocka ut den medicinen på en gång.

Jag har som nämnts rätt många gånger ett begravningskonto. Än har jag inte en summa där som ens skulle räcka till en budgetbegravning och fort går det inte för mig att spara ihop mer pengar. När jag läste den här artikeln så insåg jag att det skulle vara ett alternativ.

Jag gillar inte att prata i telefon och ser mest ringsignaler som något irriterande. Eftersom jag resonerar så är min mobil i stort sett alltid enbart inställd på vibration. Då hör jag när det ringer och kan varje gång avgöra om jag vill svara eller inte utan att bli för irriterad för att det låter.

Så ser det ut i mina lådor. Jag har några enstaka par hela strumpor och trosor men om jag inte vill tvätta två gånger per vecka så måste jag köpa nytt. Jag hatar att ha dålig ekonomi och jag hatar att köpa kläder.

Ibland är det svårt att avgöra. Jag åt en påse igår (21 g/påse) och har snart ätit ytterligare en och jag vet fortfarande inte om jag tycker om det eller inte.

Under natten till idag jobbade sambon som jag tidigare nämnt med saker vid en av bränderna. Han fick då höra av räddningsledarna att de blev tvingade att åka iväg på ett suicidförsök.

Nu syftar inte rubriken på blommorna för de får vara kvar. Jag behövde hitta ett viktigt papper och gav mig i kast med det uppdraget. I jakt på pappret hittade jag en hel del andra papper som orsakade mig fysiskt illamående.

Idag är det knott som attackerar om man sticker ut huvudet. Eftersom det beror på att det regnade igår em och i natt så kan jag ändå stå ut för regnet var efterlängtat. Får se hur lång tid det tar innan gräsmattan blir grön igen. En brun gräsmatta blir ingen glad över.

Jag blir alltid irriterad på människor som gnäller om något med deras kropp. Min tanke blir alltid att de borde skaffa sig någon vettig hobby och inse att ingen annan bryr sig det minsta om deras noja. Det är lätt att tänka så om andra men värre när det gäller mig.

Det är känslan som drabbar mig varje gång som jag läser någon blogg som skrivs av någon person som har samma diagnos/diagnoser som mig. Jag uppfattar alltid personerna som väldigt mycket mer labila än vad jag är och att de verkar stå på skakigare grund än mig.