Upptagen med att fundera

Vilket i sig är ganska meningslöst eftersom jag aldrig kommer fram till någon ny insikt. Nu funderar jag chockerande nog på att kontakta öppenpsyk. Jag vill inte ha någon samtalskontakt eller liknande, skulle jag vilja ha det skulle jag bli rädd för mig själv.
Att jag funderar på att kontakta dem beror på att jag skulle vilja veta hur det går med min önskan att få göra en ny utredning. Senaste gången jag hörde någon från psyk om det var i början på december. Några veckor efter det hade de någon konferens om mig och då gjordes en notering i min journal om att jag blev placerad i fas ett. Vad fas 1 är har jag inte fått någon information om så det vet jag fortfarande inte. Jag trodde att jag skulle få hem något brev från dem med information efter konferensen men nej. Nu är ja på det klara med att det är långa köer till utredning men det borde inte hindra psyk från att upplysa patienter om de står i kö eller blivit bortprioriterade. Det är nog inte så många månader kvar nu till det är ett år sedan jag kontaktade psyk för att få till en ny utredning så kanske kommer det ett brev på årsdagen. Att jag drar mig för att kontakta psyk med mina frågor är att de oftast bemöter mig som om jag är dum i huvudet eller så föreslår de att jag ska ha en kontakt på öppenpsyk. Jag vill ha så lite som möjligt med det konstiga folket som finns på närmaste öppenpsyk