Inlägg

Nej jag tänker inte flytta till lägenheten

 Det har varit ett jäkla tjat från folk här i byn. By föreningen äger en lägenhet här i byn och den tidigare hyresgästen flyttade ut för någon månad sedan. Ända sedan det blev känt att den skulle flytta har olika personer tipsat mig om lägenheten. Här i byn vet alla allt om varandra så alla vet om min situation. Och åsikten i byn är att jag borde flytta till lägenheten så behöver jag inte längre bry mig om det här huset och min sambo/särbos anhöriga. Att slippa de anhöriga skulle vara jäkligt skönt men jag tänker inte flytta till lägenheten.  Så fäst är jag inte vid den här byn att jag är villig att bo i lägenhet. Verkligheten är också att även om jag skulle flytta skulle jag ändå känna ansvar för huset och trädgården så mitt liv skulle inte bli lättare. Ska jag bo i lägenhet igen skulle jag aldrig välja att göra det i en liten by. Det skulle vara skönt om folk här skulle sluta föreslå att jag ska flytta till lägenheten. Jag har varit tydlig från start men att det inte kommer ...

Hur går livet så?

 Och svaret är det vette fan. Jag är rätt onykter och det lär jag ångra imorgon. Just nu bryr jag mig inte och jag förtjänar en stund utan att behöva bry mig. Att bo i ett hus som inte är mitt och bry mig om det och en trädgård att ta hand om är lite underligt. Jag vet att min sambos släktingar vill ha ut mig på sikt så de kan sälja. Hur jag kommer agera när/om det går så långt vet jag inte än. I grunden är jag rätt snäll så om jag kommer ta strid för det jag har rätt till återstår att se

Stöd från den galnaste i byn

 Jag förstår inte riktigt hur det blev så här men plötsligt har jag förvandlats till någon form av stöd för lite folk i byn. Inget jag direkt önskade eller egentligen orkar med men jag vet inte vad jag ska göra åt det. Jag har ganska länge misstänkt att en person lurpassar på mig när jag är ute med hunden. Och igår var det en annan i byn som berättade att hon hade lagt märke till att personen i fråga lurpassar på mig. Jag hade med andra ord inte inbillat mig. Personen är ensam och vill ha någon att prata med och tycker antagligen att jag är trevlig. Inget fel med det men jag skulle önska att han kanske hade ett filter när det gäller vad som är lämpligt att dela med sig av.  Av naturliga anledningar så skrämmer inte självmord/självmordsförsök mig men jag vet att det är läskigt för en del andra. För en tid sedan inträffade det en händelse i byn och dagen efter var jag förbi en drabbad person av händelsen. Det är inte en person som stått mig nära utan bara en person jag pratat me...

Överlevde påsken

 Det gick väl rätt okej men jag blev irriterad många gånger. Jag hade på känn att besökarna skulle försöka manipulera mig och så blev det. Att de försökte störde jag mig inte så mycket på utan mer irriterande var det att de var dåliga på det och trodde jag skulle gå på det. Lite löjligt att jag finner det mer upprörande att de underskattar min intelligens. Det går att säga mycket om mig men korkad är jag inte

Påsken blir nog inte så kul

 Jag hade tänkt tillbringa påsken med att äta onödigt mycket godis och inte göra något vettigt. Sen kom ett sms som förstörde mina planer. Släktingar till min sambo hörde av sig efter att inte ha brytt sig om att svara på sms från mig under två månader. Jag fick ingen ursäkt utan frågan var om jag skulle vara hemma i påsk. Kände mig tvingad att svara ja på det så det verkar som om jag får ägna påsken år att serva folk som inte ens uppvisar normalt hyfs. Jag har absolut ingen lust att städa och göra fint för dem. Givetvis kommer jag även bli tvingad att köpa mer mat än om jag hade varit ensam och att lägga pengar på det har jag verkligen ingen lust med. 

Jäkla ekonomi

 Pengarna räcker inte. Nu har jag tur eftersom jag har sparpengar men de kommer inte räcka många månader. Att vara två med låg inkomst fungerade men att vara två med låg inkomst och två boende fungerar inte. När alla räkningar är betalda i slutet av februari/början av mars är det ca 2000 kr kvar för mig och min sambo/särbo. Min sambo/särbo får mat på boendet så för hans del är det ingen katastrof. 2000 kr kommer inte räcka till mat åt mig, besiktning av bil, vaccination av hund, medicin till mig och annat nödvändigt. Det enda jag kan hoppas på är att vinna på lotto för någon annan lösning finns inte

Less på det mesta

 För någon vecka sedan hittade jag en död mus i källaren. Jag tycker att det är vidrigt med möss och det känns väldigt typiskt att möss plötsligt ska ta sig in.  Det har aldrig varit möss inne under de 19 åren jag bott här så lagom kul att behöva ta hand om ytterligare en tröttsamt sak när jag är själv. Att besöka min sambo hamnar inte i kategorin roliga saker. Det går inte att föra vettiga samtal med honom längre och om jag ska vara ärlig så är det nog runt ett år sedan som det gick att ha hyfsat vettiga samtal. Han lever i en lite annan värld som inte är helt logiskt för mig. Jag försöker förstå vad han vill förmedla men det är inte lätt när mycket är fullständigt ologiskt. Jag hade behövt prata med honom om att huset på sikt måste säljas men jag vet att det inte är någon mening med att försöka föra det samtalet. Det blir nog så att det blir ett projekt för hans anhöriga. Om det handlar om pengar så skulle jag tro att de bryr sig, något annat verkar de iallafall inte bry sig...