Hur går livet så?

 Och svaret är det vette fan. Jag är rätt onykter och det lär jag ångra imorgon. Just nu bryr jag mig inte och jag förtjänar en stund utan att behöva bry mig. Att bo i ett hus som inte är mitt och bry mig om det och en trädgård att ta hand om är lite underligt. Jag vet att min sambos släktingar vill ha ut mig på sikt så de kan sälja. Hur jag kommer agera när/om det går så långt vet jag inte än. I grunden är jag rätt snäll så om jag kommer ta strid för det jag har rätt till återstår att se