Allt oviktigt och viktigt

Det händer att jag googlar på titeln på boken jag skrev. Så ofta händer det inte men i dag gjorde jag det. En av träffarna gjorde mig lite förvirrad.

Det vet jag men ändå har jag precis läst ut en. Att jag inte borde läsa böcker som psykiatriker skrivit beror på att jag i 90% av fallen uppfattar författaren/psykiatrikern som en extremt självgod person som mest verkar se patienter som irritationsobjekt.

Om det nu blir en ny utredning på mig någon gång så vet jag att det i huvudsak kommer att läggas krut på att se om jag har en autismdiagnos. Det i sig har jag svårt att acceptera även om jag själv misstänker att det kan vara så. Att jag har svårt att acceptera det hänger ihop med att min bild av autister ärligt talat inte är positiv.

Jag sitter mest och väntar på att jägarna ska ge sig ut i skogen så att jag kan ge mig ut på promenad. Nu låter det kanske underligt eftersom det logiska borde vara att ta en promenad innan de ger sig ut. Det finns en logik bakom mitt agerande och det är att jag inte vill ha en jäkla massa bilar efter mig när jag går på vägen.

Jag har läst boken Psykiatri-samhälle-patient och ett uttryck som jag fastnade för var mortifikationsprocessen. Den syftar på processen som patienter fick/får genomlida när de tas in för vård. Förr handlade det om att tvättning och klädbyte medan det i dag handlar mer om

Efter att ha läst mycket deckare och annat kände jag för att läsa något seriöst igen och valet föll på boken När någon tar sitt liv: tragedierna vi kan förhindra. Genom åren har jag läst en hel del böcker om självmord och överlag så har jag uppfattat författarna som okunniga och att de mest har fört fram självklarheter. Mina förhoppningar på den här boken var därför inte högt ställda men jag blev positivt överraskad. Författaren har gjort ett gediget arbete med att titta på suicidpreventiva åtgärder i olika länder, bemötande som efterlevande får och bristen på förebyggande och vårdande arbete i Sverige. Efter att ha läst boken känner jag mig irriterad över att det görs så lite i svenska skolor för att förebygga psykisk ohälsa och att fånga upp elever som behöver stöd/vård. Jag uppskattar även att författaren vågar ta upp den ekonomiska aspekten på självmord. 2012 när boken skrevs (publicerades)  kostade självmord och självmordsförsök samhället 5.5 miljarder kronor per år. Summan be...

För mig är det fortfarande en extremt underlig tanke när jag tänker på det. Jag är inte så pass duktig på att uttrycka mig i skrift men ändå finns det människor som väljer att betala för att läsa mina åsikter och erfarenheter. Att jag började fundera över det här beror på att det är så att min bok fortfarande säljs och köps av folk.

Googlade lite och upptäckte att ett sjukhusbibliotek köpt in min bok . Tycker alltid att det är lite kul att upptäcka sådant. Finns boken på lite olika bibliotek finns det fler människor som kan läsa den.

Jag har börjat läsa en bok som heter Psyksnack, stick hål på självhjälpsmyterna . Nu har jag inte kommit så långt i den än vilket beror på att det är en bok som får en att tänka och då behöver jag lägga ifrån mig den ibland. Boken handlar i stort sett om att se på alla myter som vi matas med på ett annat sätt och reflektera över dem. En av myterna som tas upp är att roten till alla dina problem är dålig självkänsla. I det fallet vill författaren få oss att tänka "om du nu har så fruktansvärt låga tankar om dig själv, kanske du bör fråga dig varför det är så, och om det finns något du borde göra för att rätta till situationen." "Har fulländad självkänsla blivit ännu en konstruktion i de psykologiska rättigheternas fritt svävande tempel, något vi automatiskt är berättigade till, oavsett hur vi handlar och väljer?" Nu brukar jag vara väldigt anti allt som påminner om flum och det här är verkligen i gränslandet men det är intressanta tankar och frågor som författare...

Jag trodde inte att boken skulle finnas till försäljning fortfarande men tydligen är det så. Inte mig emot direkt. Och man hittar den genom att klicka här Antar att det även är så att den fortfarande säljs på Adlibris och Bokus också, för lat för att kolla upp det

Lutar åt att jag måste köpa nytt batteri till datorn snart för batteriet blir fort sämre. Nu klarar sig datorn runt en timme och den tiden blir självfallet kortare om jag lyssnar på musik samtidigt på den. Jag vill verkligen inte lägga pengar på ett batteri men har nog inte så mycket val. Tiden håller på att rinna ut för min bok och det känns helt okej för mig. Minns jag rätt skulle det gå att köpa den under två år och nu är det bara runt en månad kvar av den tiden. Om man vill köpa den och inte har gjort det än så är det med andra ord tid för det nu. Antar att den fortfarande säljs på adlibris, bokus och lite fler ställen men jag orkar inte kolla upp det

Så nu har jag avverkat tre böcker av Kerstin Thorvall. Nämligen När man skjuter arbetare, I skuggan av oron och Från Signe till Alberte. I böckerna får man följa Signes psykiskt sjuka far, hennes mor och sedan Signe som vuxen kvinna. De två första böckerna är läsvärda och jag blev rätt uppretad över att Signes mor Hilma finner sig i allt. Böckerna ska bygga på Kerstin Thorvalls egna föräldrar och hennes eget liv. Att jag inte klassar Från Signe till Alberte som bra beror mycket på att Signe inte tar något eget ansvar alls för sitt eget agerande utan verkar mest bara tycka att hon gör rätt och är duktig. En person som man med andra ord bara hade velat skaka om

kom jag att tänka på en sak jag läste i en bok för ett tag sedan. (jodå det regnar idag) Nu kommer jag av naturlig anledning inte ihåg exakt hur författaren formulerade sig utan det här blir hennes tanke med mina ord. Människor har två batterier, ett vanligt och ett extra. När det vanliga batteriet är slut går man över på extrabatteriet och när även det är slut finns det inget annat alternativ än att vila. Om man då bara vilar så pass mycket att extrabatteriet har hunnit ladda upp sig och sedan kör på igen hinner kroppen och huvudet aldrig återhämta sig och man sliter helt enkelt ut sig. Den metoden kör jag på nu och har gjort ett tag och jag har blivit väldigt sliten. Märker det inte minst på min hjärna, har svårt att hitta bokstäver och blir väldigt osäker på hur saker stavas som jag normalt inte har problem med. Någon tid för återhämtning har jag inte och det känns rätt onödigt att bara ta det lugnt så jag kör på. Om någon är nyfiken på boken så heter den Inte bara Anna: Asperge...

Jag blir alltid förvånad varje gång jag loggar in för att se hur det går med försäljningen av min bok . Till min förvåning så säljs det något ex då och då. Det är så konstigt att människor betalar för att läsa om mitt liv. Inget jag någonsin kommer att vänja mig vid. Jag är inte intressant bara galen men ändå fortsätter folk att köpa boken och det är kul.

En bok som jag har funderat på att läsa under en lång tid är Slutstation rättspsyk och igår började jag läsa. Att jag inte läst den tidigare beror helt enkelt på att jag anade att den skulle kunna få mig att tänka på negativa händelser jag själv upplevt och ibland är man inte mogen för det. Jag läste ut boken på fm och jag gjorde helt klart som väntade några år med att läsa den. Bitvis är det en bok som jag gissar att de flesta som vårdats inom psykiatrin kan känna igen sig i även om man ej suttit på rättspsyk. Boken gör det så tydligt hur bisarrt det är att unga kvinnor låses in med kriminella och i många fall enbart straffas för att de mår dåligt. Jag skulle önska att många som jobbar inom psyk skulle läsa den så att de kanske skulle få en större förståelse för hur deras agerande kan påverka patienter

En del böcker skrämmer mig och när det inte handlar om en rysare så är det negativt. Jag har till och med svårt att hitta ord för att beskriva den här boken. I boken tas det upp olika exempel och en del är väl vettiga medan andra exempel och författarens slutsats bara är underliga. Hon tar bland annat upp att en flicka i sitt avskedsbrev skrivit att hon nu sitter i molnen med sin hund. Det vill författaren tolka som att flickan kanske rättfärdigade sitt självmord genom att flickan inte såg döden som ett slut utan att hon fortfarande skulle finnas kvar. Jag menar att man lika gärna skulle kunna tolka det så att flickan skrev det för att tanken att hon sitter på ett moln skulle kunna ge anhöriga viss lindring. En annan underlig sak som jag fastnade för i boken är att författaren ger tips om hur man ska bemöta självmordsnära patienter. Författaren menar att en bra hälsningsfras är "Välkommen hit, vad trevligt att träffa dig!" Nu finns det säkert patienter som skulle uppskatta...

Första gången varför ca 15år sedan och det var en KBT terapeut eller något liknande som tyckte att boken var så bra. Hon ansåg då att jag skulle kunna ha nytta av det som boken handlar om. Jag var tveksam för ja flum är inte min grej men jag läste den. Och min första känsla var rätt, det är fint om människor kan bli hjälpta av att sitta på en stol och tänka på sin andning och sin kropp. Men dylikt passar inte mig alls. Gång nummer två som jag fick boken i handen var en av gångerna som jag var inlåst och då var det psykologen som kom med den. Jag berättade att jag redan hade läst den och förkastat boken men gick med på att ge den en ny chans. Mest helt enkelt för att psykologen var rätt trevlig och det kändes som en liten grej att göra för att glädja henne. Så jag läste den och ansåg fortfarande att det var den värsta flum dynga jag någonsin läst. Jag tycker alltid att det är fascinerande att böcker som jag anser är fullständigt värdelösa och som i mitt tycke bara innehåller meningsl...

Beställde ett par ex av min bok från förlaget för ett tag sedan. Kom nämligen på att det kanske kunde vara kul att ha ett ex själv. Två böcker ska skickas iväg idag och vad jag gör med boken som blir över får tiden utvisa

Tipsade i ett inlägg som jag precis tog bort att min bok såldes väldigt billigt på Bokus. Nu vet jag inte hur många ex de hade på lager men tydligen så tog de slut fort. Det är roligt. Nu finns boken bara till ordinarie pris igen och var det då är billigast att köpa den vet jag inte. Prisjakt kan man alltid kolla på . Priset för Bokus är fel för böckerna till det priset är slut nu

Lite lätt imponerad av mig själv som kom ihåg att skicka en önskan om tid för blodprov. Nu hoppas jag bara att det finns någon ledig tid innan mitt frikort går ut. Har inga planer på att träffa någon läkare den närmaste tiden så jag har ingen lust att starta upp en ny period. Hade jag haft läkarbesök inbokade så hade jag inte brytt mig så mycket om när jag kan få tid för blodprov. Hittade en bok som jag vill läsa men den fanns inte på biblioteket här så får se om jag kan få den på fjärrlån. Mentalvården förr är ett ämne som fascinerar mig så jag hoppas att jag kan få låna Axel var idiot