tisdag 31 mars 2015

Tystnaden bryts: en sann berättelse om livet och psykoterapi av Thelin & Alinne

Bokomslag Tystnaden bryts : en sann berättelse om livet och psykoterapi (inbunden) När Alinne vårdas för sin ätstörning kommer hon i kontakt med terapeuten Monika Thelin. Alinne får förtroende för Monika och väljer att fortsätta gå i terapi hos henne efter att hon inte längre vårdas på en ätstörnings avdelning. Under sju år går Alinne i terapi och den här boken handlar om terapin sett ur Monikas synvinkel och Alinnes.

Det här är en rätt udda bok får jag lov att säga eftersom den är skriven av en terapeut och en klient. Ibland känns det som om det blir lite för privat men boken är väldigt intressant. Att som utomstående få följa en kvinnas terapi och liv och läsa om hur terapeuten resonerar är konstigt. Det känns lite som om jag läser något som inte är menat för mig. Boken är läsvärd och att få läsa hur en terapeut resonerar om en patient är nog nyttigt för många. Terapeuter är tydligen inte bara känslokalla monster som bara är ute efter pengar=)

Dag 27: 5 författare jag rekommenderar

Nu får jag tänka till
  • Karin Alvtegen för att jag är väldigt förtjust i hennes sätt att skapa levande karaktärer i sina böcker.
  • Kepler (jag vet att det är en pseudonym) för att jag tycker att de lyckas skriva på ett sätt som gör att böckerna är spännande till sista sidan.
  • Hjorth &  Rosenfeldt för att jag gillar figuren Sebastian Bergman som är en av huvudkaraktärerna i deras böcker.
  • Selma Lagerlöf, hon har skrivit många fantastiska böcker
  • Arnaldur Indridason även om jag tycker att hans böcker borde läsas i motsatt ordning mot när de kom ut
Ja det är så att jag mest läser deckare. Nu finns det många fler författare som jag gillar men i de flesta fall har jag bara läst en bok av dem. Att rekommendera den författaren då känns lurigt. En bok jag tycker att alla ska läsa är såklart den här =)

måndag 30 mars 2015

Nöjd

Beställde förstoring på ett par av mina favoritbilder som jag tidigare bara haft i datorn. Till min glädje så blev jag riktigt nöjd och det var helt klart värt 49kr/st. Jag köpte billiga ramar och nu hänger ett par av dem uppe. Så här ser en ut.
Jag försökte vinkla den så mycket som möjligt så att det inte går att se mig i glaset och jag tror jag lyckades med det.

Funderar och funderar lite mer

Jag överväger att överge den här bloggen eller byta adress på den. Som en liten nystart och ett försök att bli av med läsare som jag inte vill ha. Anledningen är att jag börjar känna mig begränsad när det gäller vad jag skriver. Jag vill inte behöva oroa mig för att någon som tillhör min familj läser här. Ska fundera över hur jag ska göra

Dag 26: 5 filmer jag rekommenderar

Nu blev det lite värre eftersom det var länge sedan som jag klarade av att koncentrera mig genom en hel film. Får försöka komma ihåg några....
  • Exorcisten från 1973 är given. 
  • Sleepy Hollow är en sådan film som jag har sett många gånger och kan se lika många gånger till.
  • Hellrasier
  • Seven
  • An American crime
Skräck har jag alltid gillat så det blev bara en verklighetsbaserad film.

söndag 29 mars 2015

Framtiden

Jag vill inte tänka på framtiden eftersom jag ärligt talat inte vill uppleva den. Nu säger jag inte det när sambon pratar om planer för framtiden. Jag säger inget istället för det är lättare. Fast jag har varit så här i så många år så har jag ännu inte lyckats hitta orden att förklara det med. Livet är en självklarhet för de flesta men för mig känns det mest som ett straff. Och nej det har inte blivit bättre med åren, hade det blivit det så skulle jag ha haft ett normalt liv nu. Jag känner mig gammal och sliten och väldigt trött på att höra att allt blir bättre och att jag måste tänka på mina anhöriga

Pojke försvunnen av Anna Jansson

Bokomslag Pojke försvunnen (pocket) Charlotta har det inte lätt i livet. En son förlorade hon i en drunkningsolycka och nu är hon övertygad om att hans yngre bror är sjuk.Läkarna och hennes bekanta tar inte hennes oro på allvar. De flesta anser att hon bara överbeskyddar Andreas och hans yngre syster och att de inte får vara barn. Andreas har inga riktiga vänner utan söker sig ofta till kyrkogården för att prata med sin döda bror. Han försöker bli vän med sin mors vänners barn men de ser bara honom som ett irriterande barn som försöker få vara med. En kväll försvinner Andreas och det verkar inte som om någon vet var han har tagit vägen.
Maria Wern jobbar på Gotland under sommaren för att få lite distans till Krister och deras skilsmässa. Att vara utan barnen är jobbigare än hon har tänkt sig men hon ser fram emot att få träffa en av sina gamla kollegor igen. Kanske kommer det att bli något mellan dem nu när hon är skild.

Den här boken är precis som de andra böckerna om Maria Wern ett bra tidsfördriv men historien kändes lite för krystad för min smak. Läsvärd men inte en fantastisk läsupplevelse

Tur jag har mobil

Jag blev ovanligt förvirrad när jag tittade på mobilen i morse och såg hur mycket klockan var. Givetvis hade jag helt glömt bort att det var dags att ställa om klockorna. Tur att det inte är så många klockor att ställa om själv.

Dag 25: Mina rädslor

Det första jag kommer att tänka på är sura älgkor, det är fullständigt logiskt för alla som träffat på en sur älg.
Att hamna på psyket igen, det beror mest på att det i stort sett bara är puckon som jobbar som överläkare där nu. Att någon av dem då får makten över mitt liv är otäckt.
Tanken på att jag kanske lever om ett par år skrämmer mig utan tvekan.
Att någon som jag inte vill ska läsa den här bloggen hittar den och förstår att det är jag som skriver. 

Det är allt jag kan komma på.

lördag 28 mars 2015

Blå himmel

Blå himmel, solen skiner och snön lyser upp. Såg inte till ett enda vilt djur på promenaden om man undantar lite småfåglar. Det var skönt att komma ut en stund och röra på fettet men så mycket mer lär det inte bli gjort idag för nu är jag trött. Lite kaffe och en cigg så blir jag nog människa igen. Jag håller igång så mycket jag orkar men det är så lite i jämförelse med en frisk människa och det irriterar mig.

Dag 24:Hur jag vill att min framtid ser ut

Nu ser jag ju ingen framtid så det får bli svaret för dagen

fredag 27 mars 2015

Dag 23: Min kamera

Det här blev det enkelt att skriva om. Jag har en Pentax k10d som har varit min följeslagare i snart sex år. Att jag har Pentax beror på att det antingen regnar eller snöar här så att ha en kamera som inte tål oväder har aldrig varit ett alternativ. Det här är min första systemkamera och det tog nog runt ett år innan jag var riktigt sams med kameran och med tiden har vi vuxit ihop. Jag fick en kamera som på pappret var bättre för några år sedan (Pentax k-5) men efter att ha haft den i något år valde jag att sälja den. Trivs man inte med kameran så är det bättre att sälja den innan värdet sjunker mer. Efter det har jag bara hållit mig till min k10d. Modellen har rätt många år på nacken och kameran har ett par svagheter i mitt tycke men jag har lärt mig att jobba med svagheterna och inte mot dem. Autofokusen är lite seg och ISO hade gärna fått gå högre. Är det för mörkt ute så vet jag att det inte är någon mening att ta med kameran och vill jag fota något som rör sig fort så är det bättre att ställa in fokus i förväg. Med det vill jag få sagt att man behöver inte köpa de dyraste kamerorna utan lär man sig sin kamera så klarar man sig rätt långt.
Bilderna i bloggen som är väldigt stora är tagna med kameran och de mindre bilderna är tagna med mobilen

Morgon

Och ytterligare några dm snö

torsdag 26 mars 2015

Så var det vinter igen

Det snöar för fullt och det är väl som det ska vara när man bor här. Hade jag fått välja hade jag föredragit att våren skulle vara här nu. Det är bara att gilla läget och dra på sig mössan igen

Dag 22: En person som alltid gör mig glad

Nu blev det svårt igen eftersom det är svårt att göra mig glad. Jag kan nog inte komma på en enda person som alltid lyckas med det.

onsdag 25 mars 2015

Hur många veckor har det gått nu?

Så fort jag har ätit upp mitt äpple så ska jag ta och kolla i mobilen när det var jag var till öppenvården. Läkaren på öppenvården skulle skicka en remiss till en psykolog men vad som hänt med den vet jag inte. När jag var på öppenvården den här gången fick jag inte säga upp kontakten som jag brukar. Anledningen till det var att det skulle vara bra för mig att vara inskriven där. Varför det skulle vara bra eller vad jag har för nytta av det vet jag inte riktigt. Jag har varit på öppenvården en gång i år och jag minns att det var i januari. Efter det har har jag inte hört något från dem och jag har inte heller hört av mig eftersom jag inte har någon nytta av det. Nu ska jag se hur många veckor som har passerat. Idag är det 9 veckor sedan jag träffade en läkare på öppenvården. Tiden går tydligen

Fosterbarn av Regina Louise

Bokomslag Fosterbarn : en ärlig bild av ett oönskat barns inre värld (inbunden) Regina och hennes halvsyster har lämnats hos Big Mama av deras riktiga mor. Regina hoppas och vänta på att Ruby hennes biologiska mor ska hämta hem henne. Ruby kommer på besök ibland och ringer och lovar att Regina och hennes syster snart ska få bo med henne. Men hon kommer aldrig för att hämta sina barn som hon lovar. Hos Big Mama bor det flera barn, en del är Big Mamas vuxna biologiska barn och barnbarn och en del har bara blivit lämnade där av sina föräldrar. En av de vuxna ger sig på Regina och en dag när hon har blivit ovanligt svårt misshandlad beslutar hon sig för att rymma.

Det här är en gripande bok och jag slogs av den lilla flickans önskan att vara älskad och att ha en egen familj. Hur någon kan överleva den här barndomen och bli en vuxen människa som håller ihop är för mig ett mysterium. Det enda jag saknar i boken är att få veta hur hennes liv blev.

Dag 21: Favoritserie

Det blir lite svårare att svara på, mycket för att jag inte tittar på så många serier. Ska jag välja någon så får det bli Criminal minds

tisdag 24 mars 2015

Äntligen borta

Ända sedan Lexbase lanserades så har jag ansett att det är en skitsajt som tjänar pengar på sådant som man inte borde få tjäna pengar på. Inte helt otippat så har jag även funnits med på Lexbase sedan den startade. Det har inte roat mig allt för mycket och jag hoppas att de inte har tjänat en enda kr på att folk varit nyfikna på all idioti jag gjort. Det har gått en del år nu sedan jag gjorde något korkat och nu sökte jag på mig själv och till min glädje finns jag inte längre kvar på Lexbase. Det var verkligen på tiden

Det kan aldrig vara

för många bilder på rådjur i en blogg eller? Kan göra en kort sammanfattning av min hälsa. Jag är apatrött och less på det mesta. Istället för att gnälla om det i ett långt inlägg så känns det bättre att visa en bild på rådjur

Dag 20: Vem sms: ar jag när jag är ledsen

Det var en väldigt enkel fråga att svara på. Svaret är ingen. När jag mår dåligt hör jag inte av mig till någon

måndag 23 mars 2015

En del spår vi lämnar efter oss

försvinner med tiden och andra blir kvar i människors minne.
älgspår

Främmande fågel av Anna Jansson

Bokomslag Främmande fågel (e-bok) Maria Wern och hennes man har separerat och Maria kämpar för att få livet att gå ihop. När Ruben Nilsson ska släppa in sina duvor för kvällen upptäcker han att en okänd duva har dykt upp. Efter lite jobb lyckas han fånga in den och släpper ihop den med de andra duvorna. Märkningen på fågeln visar att den måste ha kommit långt bort ifrån så Ruben tänker inte så mycket på att den verkar trött och sliten. Dagen efter när Ruben ska titta till sina duvor ligger den nya duvan död på golvet. Ruben tänker att den måste ha varit sjuk och funderar inte mer på det. När grannen Berit bjuder över Ruben på mat tackar han ja. Ruben börjar känna sig sjuk och när han tittar till sina duvor på kvällen så upptäcker han att de ser sjuka ut. När en joggare är ute på en runda upptäcker han ett tält och kan inte låta bli att titta in i det. Det han ser är en människa och blod.

I den här boken handlar det rätt mycket om personen Maria Wern. Boken beskriver på ett bra sätt hur smitta kan spridas och hur det påverkar människor. Den här boken var en av de bättre om Maria Wern tack vare att personporträtten var intressanta.

Dag 19: Om jag vann 10 miljoner

Ca 2 miljoner skulle jag skänka till en person son funderat på att starta ett behandlingshem. Jag är övertygad om att hon skulle göra ett kanonjobb och att folk med psykiska problem skulle kunna få hjälp där.

En del pengar skulle gå till att rusta upp huset ordentligt och möjligtvis bygga om så sambon får ut mer pengar dagen han vill sälja.

En del skulle gå till familj och vänner och resten skulle nog bara hamna på ett konto.


söndag 22 mars 2015

Känns inte rätt

Ibland slår det mig att jag inte alltid tänker logiskt,lär inte förvåna någon som läser här. Nu känns det som om jag lurar staten på pengar och anledningen till det är att jag har passat på att beställa medicin innan mitt högkostnadsskydd på medicin går ut. I början av april är det nämligen dags för mig att börja om på en ny 12 månaders period och då måste jag betala fullt pris på medicinen. Därför passade jag på att beställa medicin nu som jag kan beställa. Det låter säkert lite småaktigt att göra så men det gör att jag spar ett par hundra och det är pengar som jag behöver till annat. Känner jag mig själv rätt så skulle jag inte ha kommit på tanken att göra så om jag hade haft mer pengar att leva på. Jag har inte varit till tandläkaren på tre år och för ett par dagar sedan fick jag en kallelse dit och den här gången tänker jag gå. Den kostnaden bävar jag lite för men i värsta fall får jag ta pengar från mitt begravningskonto

En okänd värld

Av en slump hamnade jag på en blogg som en frisk/normal tonåring skriver. Efter att ha läst en stund och blivit lite häpen över hur hennes liv ser ut inser jag att det inte är en typ av liv jag kan känna igen. Att fundera över kläder, prov och liknande är nog det som är vanligt för de flesta i den åldern men inget jag kan känna igen. När jag var i den åldern funderade jag över om det skulle bli fängelse för mig och hur jag på bästa sätt kunde ta livet av mig. Det underligaste är nog att jag ändå anser att jag har haft ett vanligt liv. Hur jag kan tycka det när jag inte ens riktigt vet vad ett vanligt liv är förstår jag inte

Dag 18: Favorit årstid

Efter att ha funderat en stund så kom jag fram till att jag inte kan välja en årstid. Det finns positiva och negativa saker med alla årstiderna.
På våren blir det ljusare men det är halt och jäkligt.
På sommaren är det varmare men då dyker älgflugor och huggormar upp.
På hösten är det vackert med alla färger men det regnar.
På vintern är det härligt när allt blir täckt av ett vitt täcke men det är inte roligt när det är minus 30 för lång tid.

lördag 21 mars 2015

Ologisk dröm

Dagen blir alltid så konstigt när natten har bestått av konstiga drömmar. I natt drömde jag att jag blev jagad av ett djur och när jag vände mig om såg jag att det var en järv. Även i drömmen tyckte jag att det var konstigt att det var en järv som jagade mig. Det finns ingen logik i det eftersom det inte finns järvar här och den enda vilda järv som jag har sett var i Norge. Hade det varit en ekorre så hade det varit lite mer logiskt i alla fall eftersom de finns överallt.
Spår av ekorre

Dag 17: Om jag kunde byta utseende med någon skulle jag byta med ...

Nu tror jag att jag har nått åldern där man faktiskt accepterar hur man ser ut. Så känner jag i alla fall. Jag ser ut som jag gör och det här är jag. Men om jag nu måste välja någon så får det bli Angelina Joli eller Milla Jovovich. Väldigt vackra kvinnor i mitt tycke som verkar besitta en styrka

fredag 20 mars 2015

Leva vidare av Ruth Klüger

Leva vidare: En sann berättelse av Ruth Klüger. Det verkar som om det bara går att få tag på boken beg så därför ingen länk till bokhandel.

Ruth föddes 1931 i Wien och är judinna. Som barn fick hon uppleva förändringen i Wien när nazisterna kom till makten. Plötsligt fick hon inte längre sitta på bänkarna i staden eller gå i skolan. När Ruth är 11år deporteras hon och hennes mamma till koncentrationsläger. Under åren blir de flyttade från koncentrationsläger till koncentrationsläger. Ruth och hennes mor och ytterligare ett par personer får möjligheten att fly under en transport till ett nytt läger och de tar chansen. De lyckas hålla sig undan till freden är ett faktum och sedan blir frågan var de ska ta vägen. Efter en tid blir det så att de emigrerar till USA och försöker skapa sig ett nytt liv där.

Jag hade höga förhoppningar på den här boken och var ärligt nyfiken på att läsa om hur man lyckas skapa sig ett liv efter att ha suttit i koncentrationsläger. Tyvärr så blev jag besviken. Bitvis är det intressanta tankegångar och erfarenheter man får ta del av men det är en jobbig bok att läsa. Inte på grund av det hon har upplevt utan för att det är i mitt tycke för mycket filosofiska funderingar och för lite konkret av vad hon upplevt. Fast jag har läst boken vet jag fortfarande inte hur hon lyckades skaffa sig ett liv i USA. Däremot vet jag vilken komplicerad relation hon hade till sin mor.

Helg

Och jag försöker komma på något vettigt att skriva. Det känns onekligen som ett omöjligt uppdrag ibland, kanske beror det på att jag inte direkt är vettig. Jag håller på och läser en bok nu som inte känns som ett nöje att ta sig igenom. Den är skriven på ett sätt som gör att mycket av texten bara känns som onödig utfyllnad. Jag har ändå beslutat mig för att ta mig igenom den men det går långsamt. Får se om jag inom någon/några dagar äntligen når sista sidan

Dag 16: Mina drömmar

När det gäller framtiden så har jag inga. Jag har varken förhoppningar eller drömmar. Det enda jag vill är att slippa uppleva framtiden

torsdag 19 mars 2015

Allt är omgärdat av is

Lite till dröjer det allt innan man kan säga att våren är här

21 minuter kvar

Sedan måste jag resa på mig och promenera in i köket och stirra in i ugnen. Nu handlar det inte om några udda tvångstankar utan jag har två limpor bröd i ugnen. Det ska bli intressant att se hur de kommer att smaka för jag hade i ett rivet äpple.
Annars så är allt bra precis som det alltid är om någon undrar. Verkligheten är en annan men det är det svårare att prata om. Jag borde få veta imorgon eller nästa vecka vad mitt kaliumvärde ligger på nu och om jag vet det så är det inte så svårt att räkna ut hur många tabletter som jag måste ta för att komma upp i en dödlig dos. Det känns inte riktigt som jag borde tänka så utan jag borde antagligen vara glad åt att mitt kaliumvärde har varit normalt den senaste tiden. Men jag tänker mest på hur jag smidigast kan ta livet av mig

Generalisering

Jag tittade på Uppdrag granskning igår och jag känner att det var ett misstag av ansvariga för programmet att ta upp missbruk och psykisk ohälsa i ett program. Nu handlade programmet om människor som hamnar mellan två stolar men i mitt tycke handlade det mest om missbruk. Faran jag kan se med att ta upp missbruk och psykisk ohälsa i ett program är att en del drar likhetstecken mellan psykisk ohälsa och missbruk.
Ett par punkter som inte kan poängteras för många gånger.
  • Alla med psykisk ohälsa missbrukar inte.
  • Alla med psykisk ohälsa skär sig inte.
  • Alla med psykisk ohälsa har inte ätstörningar.
  • Psykisk ohälsa är inte samma sak som att man är obildad.
  • Alla med psykisk ohälsa hatar inte sig själva.
  • Alla med psykisk ohälsa lever inte på försörjningsstöd.
  • Alla med psykisk ohälsa har inte förmågan att gång på gång försöka få hjälp

Dag 15: Min favoritbok

Varje gång jag får frågan vad jag har för favoritbok så blir svaret alltid Mästaren och Margarita av Michail Bulgakov. Den här boken fick jag i min hand när jag var runt 15 och jag fick order att läsa den. Personen som tyckte att jag skulle läsa den gjorde helt rätt när han tvingade på mig boken. Den är väldigt bra och udda och fler borde läsa den

onsdag 18 mars 2015

....

Isen på sjön har börjat luckras upp och det känns som om jag borde känna att livet får en mening ingen nu när vintern börjar släppa sitt grepp. Så känner jag fortfarande inte utan det mesta är svart och utan hopp även om värmen sakta återvänder. Jag borde glädjas åt kommande dagar som det kommer att gå att sitta på trappen och njuta av solen men jag ser inte fram emot det. Det finns inget som jag längtar efter att få uppleva

Dag 14: Min favoritsommar

Så blev det svårt igen. Under många år så var sommaren för mig bara ett tillfälle under året som det gick att sitta ute och festa. Ska jag tänka tillbaka på somrarna de senaste åren så har de inte varit allt för lyckade. Förra året var jag så trött så det blev inte mycket gjort och året innan var jag inlåst. Jag får nog helt enkelt dra slutsatsen att jag inte har upplevt min favoritsommar än

tisdag 17 mars 2015

Drömmar ur snö av Anna Jansson

Bokomslag Drömmar ur snö (e-bok) Livet som präst känns inte alltid så lätt för Johannes, hans tid ska delas mellan sin familj och hans församling. Hans nya fru Reidun kämpar med att försöka bli accepterad av Johannes dotter Cecilia och att försöka få en plats i huset som Johannes tidigare delade med sin första fru som dog i en olycka. Relation mellan Cecilia och Reidun är ansträngd och en kväll kommer Cecilia inte hem som hon ska. Maria Wern är på väg hem med tåget när det blir ett plötsligt stopp. Det är nära Marias hem så hon beslutar sig för att hoppa av tåget och ta reda på vad som hänt. Hennes tanke är att tåget kört på något djur men det är inget djur som ligger på spåret utan en människa.

Det här är en av de bättre böckerna om Maria Wern, Anna Jansson bygger upp karaktärerna mer i den här boken. Man känner Reiduns förtvivlan över att hennes liv inte blir som hon har tänkt sig. Nu saknar jag dock att få veta hur det hela slutade för Reidun men boken är läsvärd.

Liv och rörelse

Nu är det full fart i naturen. All snö och is ska bli till vatten som ger liv åt allt som ska växa

Varför pratar man inte med folket som vet hur det är?

Ordet konsult har en förmåga att reta upp mig och det var inget undantag när jag läste den här artikeln. Jag förstår ärligt talat varför man inte pratar med personalen och patienter istället som vet hur det är och inte bara har läst papper om hur det fungerar. Jag håller med om att det borde vara fler avdelningar i Falun eftersom det blir närmare ett sjukhus. Patientgruppen som skulle ha störst nytta av det är inte patienter som vårdas på akutavdelning på psyk utan alla patienter som dumpas på den vanliga avdelningen i brist på bättre plats. Varje gång som jag har varit inlagd på en av de vanliga avdelningarna så har det varit minst en dement patient och sedan en bunt äldre patienter som även har fysiska fel. Och det har inte varit ovanligt alls att någon har varit i ett så dåligt fysiskt skick att ambulansen har fått hämta patienten och köra den till Falun. De skulle ha nytta av att vara nära ett sjukhus. Patienterna som däremot vistas på akutavdelningen har oftast varit fysiskt friska men de har haft psykoser, varit paranoida och annat liknande och vad de har för nytta av att vara nära den somatiska vården förstår jag inte.

Att dra ner på öppenvårdsmottagningarna kommer enbart göra att trycket på psyk akuten blir större. Gissar jag rätt så kommer öppenvårdsmottagningen här att läggas ner om förslaget går igenom och jag gissar att närmaste öppenvårdsmottagning då kommer att bli 10 mil bort. Hur många tror på fullaste allvar att de svårast psykiska sjuka som inte har tillgång till bil kommer att orka åka buss för att träffa en läkare? Mår man psykisk dåligt kan det vara en utmaning att kliva upp ur sängen varje dag att göra det svårare för den gruppen att få något som påminner om vård gör bara att fler människor på sikt kommer ge upp. Nu är kanske det positivt för landstinget för en död människa kostar inte pengar.

Pengar

Så nu var lite nya böcker reserverade. Förhoppningsvis finns de flesta på närmaste biblioteket annars dröjer det några dagar innan de kommer dit. Eftersom jag ändå ska in för blodprov om en stund så känns det vettigt att ta biblioteket på en gång. Jag är glad över att det bara kostar 100kr för blodprov för på kontot har jag hela 400kr. Nu fattas det inte så många hundralappar igen innan jag får frikort och det är positivt. Jag har pengar på ett sparkonto men det är pengar som ska täcka min begravning eller om det blir kris på annat sätt så det är pengar jag inte rör. Hade gärna haft avsevärt mer pengar på mitt sparkonto men det är svårt att spara så jag ska nog vara nöjd över att ha en bit över 10 000. Jag är glad över att jag alltid har varit hyfsat ekonomisk för det gör att jag varken har skulder eller lån. En sak jag fick inpräntat i huvudet under en hemkunskapslektion för många många år sedan var att om man inte har råd att köpa något kontant så har man inte heller råd att köpa det på avbetalning. Varför det rådet fastnade så ordentligt i huvudet vet jag inte men jag har levt efter det.

Dag 13: I min handväska

Det här var ju inte så lätt med tanke på att det inte är ofta som jag använder en handväska. Oftast knölar jag bara ner det jag behöver ha med mig i mina fickor. Om jag nu har med mig en handväska så brukar jag bara ha plånbok, nycklar och det jag behöver den dagen

måndag 16 mars 2015

Svåra funderingar igen

I morgon är det dags för blodprov igen och jag börjar fundera på om jag borde ta och tvätta håret. Frågan är om personalen på vårdcentralen bryr sig det minsta om jag har rent hår eller inte. Det logiska svaret borde vara nej och så tror jag att det är. Då är nästa fråga om det är viktigt för mig eller ej att ha rent hår när jag ska dit. Det logiska svaret även den här gången borde vara nej men jag vet inte riktigt. Bara jag orkar borsta håret så borde det vara okej och det borde jag orka

Dag 12: Ett ögonblick

Det finns tillfällen i livet som man skulle vilja frysa in i is och aldrig låta tina.
Och så finns det ögonblick som känns som en evighet som aldrig tar slut.
Jag minns nog fler ögonblick som jag skulle vilja glömma och det är lite synd. Det borde vara det positiva som lagras ordentligt i hjärnan och det negativa borde suddas ut med tiden

söndag 15 mars 2015

Nej ni varken pratar eller skriver för mig

Jag halkade in på en blogg och blev väldigt irriterad medan jag läste ett inlägg. Det var i vanlig ordning ett sådant där käckt inlägg där personen förklarar att det blir bättre och att den minsann försökt ta livet av sig men alltid blivit hindrad innan den kunde sätta sin plan i verket. Och att den aldrig strävade efter att dö utan bara att fly från allt. Det är den individens sanning men det blir väldigt tokigt när skribenten förutsätter att det är en universell sanning. Den personens erfarenheter, tankar och känslor är säkert tillämplig på andra men inte på alla. Enda gångerna jag har gjort halvhjärtade försök att ta livet av mig vilket mest var i syfte att fly undan var under min långa inläggning på dårhuset. Då var jag bara totalt förvirrad och allt var tok. Bortsett från det så har alltid målet med mina självmordsförsök varit att dö. För mig har det inte handlat om att fly från livet utan jag har valt döden.
Om man väljer att flytta över halva Sverige så frågar nog ingen varför man flyr från sin gamla stad/by utan frågan är nog oftare varför man valt att flytta till den nya staden/byn. Så om man vill dö är kanske frågan som borde ställas Varför väljer du döden? Den frågan har jag aldrig fått från sjukvården däremot har jag ofta fått frågan Vad är det som är jobbigt med att leva?

Så har de återvänt

Jag visste att det snart skulle vara svanar i närheten igen för det är många svanar som har flugit över byn. Nu är det två som håller till här i närheten igen. Om det är samma svanar varje år har jag inte en aning om men det är alltid två svanar som håller till i närheten i några månader

Silverkronan av Anna Jansson

Bokomslag Silverkronan (pocket) Maria Wern och ett par av hennes kollegor har valt att jobba ett tag under sommaren på Gotland. Maria såg det som en möjlighet för hennes barn att få tillbringa en del av sommaren på en annan plats. Det hon inte hade räknat med var Kristers mor som i vanlig ordning gör allt för att få uppmärksamhet så barnen och Krister är kvar hemma.
Mona brukar njuta av tiden som hennes man är ute och fiskar för då kan hon titta på tv, äta godis och ta det lugnt. Den här kvällen är det inget bra på tv så Mona beslutar sig för att ta en promenad och besöka en plats som hon har goda minnen från. Hon ser sin man komma in med båten och bära sin fångst till strandboden. På väg dit ser Mona hur han hälsar på en annan person och sedan hör hon deras röster fyllda av vrede. För att kunna höra vad det handlar om tar hon sig fram till strandboden. Hon ser hur de börjar bråka och plötsligt ser hon hur den andra mannen slår till hennes man och Mona skriker. Han är död och mannen som mördat honom ser till att Mona hjälper till med att dölja kroppen.


Den här boken var snäppet sämre än andra böcker jag läst av Anna Jansson. Jag kan inte peka på en sak som gjorde att den kändes sämre utan det är nog flera saker. En del saker kändes inte troliga och sedan var det inte så att Monas öde grep tag i mig. Bra bok att läsa om man vill slå ihjäl några timmar men kanske inte boken man ska välja om man vill kastas in i en berättelse

Dag 11: Vad är kärlek

Kärlek är för mig att acceptera en människa eller djur för hur de är. Att älska allt som är bra med individen och försöka förstå de mindre bra sidorna.

lördag 14 mars 2015

Nä jag orkar faktiskt inte

Jag aktiverade mitt facebook konto för att kolla upp en sak och ett problem när jag gör det är att folk skickar meddelanden. Det är självklart en trevlig gest att fråga hur det är med mig och så men när det är människor jag inte har haft kontakt med på några år blir det bara jobbigt. Många från mitt förflutna tror att jag ordnade upp mitt liv och att allt är frid och fröjd. Jag varken vill eller har lust att försöka förklara hur det ligger till. Mina svar blev artiga, intetsägande och korta och nu är mitt facebook konto avaktiverat igen.

Dags för rådjur igen




Dag 10: Mitt drömyrke

Nu blev det svårare igen eftersom jag aldrig har haft ett drömyrke. Ett tag var jag inställd på att jag skulle passa som jurist men efter att ha läst JÖK (Juridisk översiktskurs på universitet/högskola) så insåg jag att det inte var något för mig. Straffrätten tycker jag är rolig men processrätt och en bunt andra tycker jag är fruktansvärt tråkigt. Sen så spelar det även in att många som läser juridik inte riktigt är min typ av människor. Antingen så är de överklass eller spelar överklass och en del är så korkade att det skrämmer mig att de i framtiden kommer att jobba som jurister och i värsta fall väljer någon att satsa på att bli åklagare. De åsikterna grundar jag på att jag var sambo men en kille från mitten av T1 till han blev färdig jurist. Jag träffade många av hans kurskamrater på krogen och i nykter tillstånd

fredag 13 mars 2015

Myr

Det gäller att passa på att promenera på myrarna innan snön är borta. Jag gillar verkligen de öppna ytorna och lugnet på myrar.

Det dröjer nog bara några dagar innan snön inte bär en människa längre.

Dagens lunch

Jag är egentligen väldigt anti mot att försöka gå ner i vikt på det här sättet. Nu gör jag ändå ett försök under ca 2v och det är bara en måltid per dag som jag tänker ersätta så här. Hade jag kunnat gå ner i vikt genom mer motion skulle jag göra det. Problemet är att jag inte orkar motionera mer. Det handlar inte om att jag är lat utan det handlar om att energin till det inte finns i min kropp. Om det beror på att jag är galen eller om det beror på mitt fel på binjurarna vet jag ej

Planer för dagen

Idag ska min energi räcka till en längre promenad och med på promenaden ska min kamera. Måste bara komma ihåg att ladda mitt extra batteri till kameran först. Kameran har ett par år på nacken och jag antar att det är det som gör att batteriindikatorn inte riktigt fungerar. Den kan visa att batteriet är fullt och när man tar ett kort sjunker den till halvfullt och efter ca 30sek visar den att batteriet är tomt. Då är det väldigt praktiskt att se till att ha med sig ett extra batteri för det är alltid svårt att gissa hur mycket tid som är kvar på batteriet i kameran. Nu räcker batteriet rätt lång tid innan det är tomt så det är inte något större problem. Det är lite som allt här i livet, ibland är det bara att acceptera hur saker är och göra det bästa av situationen.

Dag 9: En låt med många minnen

Det finns väldigt många låtar som jag har minnen till så jag försökte komma på en lite mer udda låt och det blev den här.


En gång i tiden tillbringade jag och en bunt till många kvällar med att lyssna på den här låten och liknande och dricka mängder med alkohol. Fina minnen och i en del fall brist på minnen

torsdag 12 mars 2015

Lätt att hamna i gnäll träsket

Nu talar jag för mig själv så ingen som läser behöver ta åt sig.
Syftet med den här bloggen var att vara min ventil och i perioder gnäller jag mycket om allt och i andra perioder gör jag det inte. Sanningen är att gnäll ibland fyller en funktion och ibland är gnäll bara gnäll. Känner jag att något blir bättre av att jag gnäller av mig hur värdelöst livet är och liknande så gör jag det. Ibland räcker det att spy ur sig all skit för att må lite bättre och ibland gör det ingen skillnad. När jag vet att det inte kommer att få mig att må bättre så föredra jag att publicera ett foto eller skriva om något helt annat. Oavsett hur jag mår så fortsätter världen runt mig att existera och ibland är det bättre att titta på snön som smälter istället för att gnälla här.

Berguv??

Igår kväll när jag var ute i trädgården med hundarna hördes ett konstigt ljud som jag inte kunde klura ut vad det var. Om det är djur som hörs på kvällarna så är det oftast en räv som skriker, ett rådjur som "skäller" eller någon hund i byn. Det är ljud jag känner igen och inte har några problem att identifiera. Jag funderade på vad sjutton det var som lät och av en slump tittade jag mot grannens tak och då dök det upp en stor fågel med vingar som var ljusa på undersidan. Min första tanke var att det var en uggla eftersom deras kroppsform är lite speciell och vingarna är mjukt rundade. Nu valde den att flyga i en rak linje så jag hann se den ca 30sek så jag hann se den rätt ordentligt fast det var mörkt ute. Efter att ha tittat lite på bilder på ugglor och uvar så lutar jag åt att det var en berguv för den var riktigt stor. Får se om några katter i byn kommer att försvinna. Jag hoppas att jag får se den igen och gärna ta en bild så jag kan bli säker på vad det är

Planer som stressar

Sambon har börjat prata om vad han tycker att vi ska hitta på i sommar. Jag förstår att han vill hitta på saker men jag vill inte ens leva då. Om jag lever då så har jag väldigt svårt att tro att jag kommer att orka allt han vill. Jag orkar knappt med en vanlig dag hemma så hur jag ska orka vara borta och hålla igång förstår jag inte. Nu finns det säkert någon som anser att det är bra med miljöombyte och på sätt och vis håller jag med men då krävs det att man orkar. Jag orkar inte vara social och trevlig i stort sett dygnet runt i någon vecka. Finns liksom inte en chans att jag orkar. Jag orkar vara social i några timmar och sedan behöver jag vila minst ett dygn

Dag 8: Bästa tidsfördrivet

Känns lite svårt att välja en sak. Om jag har ro i kroppen så läser jag och om jag inte har det så slösurfar jag. Har jag en pigg dag så är jag gärna ute i skogen och vandrar planlöst

onsdag 11 mars 2015

Varför kan man fråga sig?

För mig har det alltid känts viktigt att ha lite koll på vad som händer i världen. Därför sitter jag nu och tittar på Aktuellt, varför jag gör det vet jag inte riktigt. Jag orkar inte lyssna på vad de säger och de få ord som letar sig in i min hjärna fladdrar runt en stund där och sedan försvinner även de. Lite tveksam till om det verkligen gör att jag får mer koll på vad som händer i världen. Dagens nyheter och Svenska dagbladet bruka jag titta i lite på nätet men jag kan inte påstå att jag direkt läser något. Jag brukar läsa rubrikerna och sedan orkar jag inte koncentrera mig mer

Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson

Bokomslag Jag heter inte Miriam (storpocket) När Miriam fyller 85 år uppvaktas hon på sängen av sin styvson, hans fru och deras vuxna dotter. De ger henne ett armband som de har låtit gravera med namnet Miriam. När Miriam tittar på armbandet och utbrister att hon inte heter Miriam blir de anhörigas första tanke att hon börjar bli dement. Miriam har aldrig pratat så mycket om sitt liv men det familjen vet är att hon har suttit i koncentrationsläger och att hon kom till Sverige med de vita bussarna. När Miriams styv barnbarn tar med sig henne på en promenad så väljer Miriam att berätta lite om sitt förflutna.


Boken hoppar mellan nutid och dåtid och man får veta hur det kom sig att Miriam blev Miriam. Jag vet inte varför men den här boken grep inte tag i mig alls. De första hundra sidorna tyckte jag att det var bra segt att läsa, efter det blev den bättre. Jag får känslan av att många som hyllar boken inte gör det för att den är bra utan för att den lyfter fram att det inte bara var judar som hamnade i koncentrationsläger. Om man redan har den kunskapen så blir fokus mer på hur boken är skriven. Boken har en intressant berättelse men tyvärr så blev det inte någon favorit. Jag tyckte avsevärt mycket bättre om Aprilhäxan av samma författare som jag läste för många år sedan.

Träd

Hade kanske varit bättre att vara ett träd. Man står var man står och naturen runt en förändras och en dag kommer det en stor maskin och befriar en från sina rötter och tar av grenarna som bildats genom åren. Och kvar är bara en stam

Ångest?

Jag vet inte hur många gånger som jag har fått förklarat för mig av läkare och liknande att jag har ångest. Min åsikt är och har alltid varit att jag inte alls har ångest och jag är rätt säker på att själv borde veta om jag har problem med det. Givetvis är det så att det finns tillfällen när jag känner ångest men det händer extremt sällan så något problem är det verkligen inte. Att träffa på älgar i skogen gör absolut att mitt hjärta slår fortare. Men det hänger ihop med att jag har träffat på älgar på 5-10m som lägger öronen bakåt och hotar. I det läget inser man hur stor en älg är. Men jag är inte rädd för att träffa på en älg när jag är ute och går. Anledningen till det är enkel. Det finns ingen mening med att gå och oroa sig för det för jag kan ändå inte styra över var älgarna håller till.

Dag 7: Dagens klädval

Klädval och klädval, snarare välja kläder som är rena och dra på sig och undvika speglar. Eftersom jag inte har orkat tvätta på ett tag så är jag nu otroligt vacker i långkalsonger och en grå rätt lång och tjock tröja. När jag går ut drar jag på mig svarta vindbyxor och då ser jag nästan vettig ut

tisdag 10 mars 2015

Ett vårtecken

När jag ser en joggare när jag sitter ute och röker så tolkar jag det som en vårtecken. Jag inser även att det antingen är en turist eller någon som har joggat hit från en annan by. Ingen här i byn joggar och jag tror inte heller att någon skulle komma på tanken. Ett par av männen här i byn motionerar genom att cykla och om jag ska vara helt ärlig så finns det nog inte någon som passar i cykelbyxor. Nu har jag inte sett till dem än men snart svischar de nog fram i sina tajta cykelbyxor igen.

Mellan vinter och vår

Nu ska jag lata mig i några minuter efter att ha varit ute och promenerat över en timme. Sedan är det bara att ta itu med att mosa kokt potatis som blev kvar från igår och fixa ihop en bröddeg att ha potatisen i. Det är som sagt dåligt med pengar den här månaden och att baka eget bröd är ett bra sätt att spara några kronor. Egentligen är jag för trött för det men har inget val. Det enda positiva är att bröddegar är väldigt bra att ta ut aggressioner på.

Dag 6: Ett barndomsminne

Nu blev det värre känner jag för jag har inte så många minnen från min barndom. Det står helt stilla i mitt huvud. Jag kan inte komma på något minne som jag vill dela med mig av

måndag 9 mars 2015

Två år

Upptäckte nyss att det idag är två år sedan jag skrev mitt första inlägg i den här bloggen. Tiden har gått kan jag konstatera. För att fira det får jag ta och visa en rätt dålig bild på fåglar.
Innan jag hann ändra inställningarna på kameran så hann fåglarna flyga iväg.

Skit också

Jaha förra veckan la jag på mig kg jag gick ner veckan före. Nu är jag inte direkt förvånad för jag har rört mig för lite och ätit för mycket. Och då går man inte ner i vikt. Det känns som om jag ligger för lågt i mitt kaliumvärde igen för jag känner igen känslan i kroppen. Det känns som om det inte finns någon energi i kroppen då och att bara lyfta armarna är en ansträngning och då är det svårt att motionera. Jag får ta och boka in ett blodprov och se om det är så bra att det bara beror på för lågt kaliumvärde. Är det inte så är det antagligen något psykiskt och det är som bekant värre. Jag vill ha tillbaka energin i kroppen så att jag i alla fall kan promenera mer

Dag 5: Någon jag vill träffa just nu

Egentligen så vill jag inte träffa någon för jag är för trött för det men om jag måste välja någon så får det bli P. Han och jag var väldigt nära vänner under ett par år. Sedan beslutade han sig för att se världen och gav sig av. Det tog runt ett år innan han kom hem igen och sedan var han bara i Sverige i några månader innan han åkte utomlands på nytt. I den vevan flyttade jag och när han sedan kom till "vår" stad igen hade jag ingen möjlighet att åka och träffa honom. Efter det flyttade han och jag vet inte var han finns idag. Lite då och då har jag googlat på honom men han verkar uppslukad av världen och ingen jag pratat med vet var han finns idag. Så att träffa honom igen efter alla dessa år skulle vara riktigt kul

söndag 8 mars 2015

Batteriet börjar ta slut

Antagligen borde jag skriva något innan datorn dör för det är tveksamt om jag kommer att orka ladda den sedan. Jag har väl en i raden av dåliga dagar och det känns inte så ovanligt. Kroppen är trött och hjärnan är om möjligt ännu tröttare. Jag har svårt att förlika mig med att det här ska vara ett liv som det är värt att leva. Skräcken är att jag i framtiden kommer att misslyckas igen med att ta livet av mig och hamna på dårhuset igen.

Många bitar blir till en helhet

Det är ofta jag funderar på hur min hjärna egentligen fungerar. Jag klarar av att läsa och lägga pussel men att titta på tv är svårt. Jag gissar att det beror på att titta på tv kräver att man tittar och lyssnar och att göra två saker verkar inte min hjärna klara nuförtiden. Jag hoppas att min hjärna återvänder och börjar fungera helt igen men jag tvivlar

Dag 4: Den här veckan

Den här veckan har det rört sig många tankar om liv och död i mitt huvud. Det beror självklart på att äldsta hunden fick somna in. Det gjorde att jag även har funderat en del runt hur det kommer sig att det är en självklarhet att djur ska få ett värdigt slut medan det inte är så noga med människor. En del människor får ligga och förtvina i många år innan de äntligen får somna in och jag är rätt övertygad om att en del nog hade föredragit att få en spruta. Lite underligt kan jag även tycka att det är att jag anses frisk nog att besluta om liv och död för djuren men jag får inte själv välja att dö. Nu skulle jag givetvis aldrig avliva ett djur som var friskt och inte heller kan jag tänka mig att "vår" veterinär skulle göra det. Så det behöver ingen oroa sig för, djuren har jag alltid tagit bättre hand om än mig själv.

lördag 7 mars 2015

Att nudda vid botten av Sally Brampton

Bokomslag Att nudda vid botten : en personlig berättelse om depression (inbunden) Det här är boken om Sally som under fyra år lider av svår depression. Man får följa henne från det att hon börjar må sämre men inte inser att hon har en depression till dagen när hon mår bättre. Det är en bok om att försöka klara av ett liv fast man mår fruktansvärt dåligt, olika mediciner och behandlingar som inte fungerar, vänskap och alkoholmissbruk.


Först tyckte jag att den här boken var fruktansvärt seg men efter ett tiotal sidor så ändrades min uppfattning. Jag irriterade mig ibland på upprepningar men jag tror att det är bra att hamra in i huvudet på någon som aldrig varit deprimerad hur det faktiskt är. Det är befriande att läsa en bok där KBT inte är den magiska lösningen och problematiken runt det. KBT fungerar inte för alla och det beror inte på att människor inte försöker utan det beror på att människor är olika. Boken fick mig att tänka till och fundera flera gånger och det är alltid positivt. Det här är en bok som jag tycker förklarar hur en depression är på ett sätt som jag tror gör att människor som aldrig varit deprimerade förstår. Jag skulle absolut rekommendera boken till anhöriga/vänner till någon som är deprimerad och till personer som har en depression. Bra bok helt enkelt

En kopp kaffe och en bok

Då och då tycker jag att det är väldigt gott med sådant här onödigt dyrt pulverkaffe. Att sitta med en kopp och läsa en bra bok är vad jag har ägnat en stund åt. Nu har jag bara runt 40 sidor kvar i boken så det lär bli ett inlägg om den senare. En förutsättning för det är att jag inte somnar och när man sitter i värmen från en kamin är det lätt hänt. Det verkar inte som om jag får rätt i min gissning att jag skulle få tid hos en psykolog i mars för än har ingen kallelse dykt upp. Men ja det har ju bara gått tre månader sedan jag blev utskriven från dårhuset...

Dag 3: ett språk jag vill kunna tala flytande

Det här var ingen utmaning att svara på. Det finns ett språk som jag lite då och då har tänkt att jag ska lära mig. Nu har jag aldrig kommit längre än den tanken men språket jag skulle vilja kunna tala flytande är nederländska. Anledningen till det är till viss del att Amsterdam är en av mina favoritstäder. Jag har alltid känt mig hemma när jag har varit i Holland och om jag hade kunnat tala språket skulle jag nog ha känt mig ännu mer hemma. Jag tror inte att jag någonsin kommer att lära mig språket för den tiden har jag nog inte

fredag 6 mars 2015

Ett bra löfte att ge mig själv

Det skulle vara att sluta störa mig på människor som gör allt för att synas och höras. Det är verkligen inte mitt problem och jag har valet att inte se och inte höra. Ändå klarar jag inte av att inte bli irriterad. Varför det är så förstår jag inte? Jag är glad och tacksam för människorna i mitt liv som bryr sig om mig och det är dem jag borde slösa tankekraft på. Jag måste helt enkelt bli bättre på att acceptera att en del saker som stör mig kan jag inte ändra på och nöja mig med det. Det som är upp till mig är hur jag uppför mig och hur andra uppför sig får de själva ta ansvar för.

Sol och snö

Det går inte att komma ifrån att det är skönt att känna solens värme i ansiktet igen. Det lär dröja innan det är snöfritt här men det är som det ska vara.

Hur länge klarar jag av att sitta här?

Jag hörde ett irriterande pip för en stund sedan och jag gissar att det är ett batteri i någon av brandvarnarna som börjar ge upp. Det logiska skulle vara att jag reste på mig och gick och letade för att se om vi har ett nytt batteri någonstans men jag orkar inte. Istället sitter jag här och väntar på att det ska komma ett nytt pip och kanske orkar jag resa på mig då. Det känns onekligen lite illa att det är så här

Dag 2: Något jag vill ha

Det är nog rätt mycket som jag önskar mig. Jag skulle inte tacka nej till kroppen jag hade för tio år sedan. Det lär dock inte hända eftersom jag inte orkar röra mig så mycket som jag gjorde då.
Mer pengar skulle jag också vilja ha. Och så skulle jag vilja ha ett ljusstarkt teleobjektiv och en ny kamera skulle jag inte tacka nej till. En stor påse godis hamnar i kategorin saker som jag alltid vill ha. Det är nog allt jag kommer på nu

torsdag 5 mars 2015

Dag 1: Om mig

Jag är 35 och bor med hundar och sambo i en liten by. Det är nu runt 3 månader sedan som jag senast vårdades med LPT och det ska vara sista gången med den skiten.
När jag orkar/mår bättre ägnar jag mig åt att fota och träna hundarna. Vilda djur som jag har lyckats fota är älgar,rådjur,bäver,huggorm,slaguggla,gök,duvhök,tjäder, ekorre, vanliga fåglar och säkert en bunt till som jag inte kommer på.
Jag läser oftast någon bok en stund varje dag. Utan linser eller glasögon ser jag i stort sett inget. Älgar gör att mitt hjärta slår onödigt fort, har man blivit jagad av en sur älgko vet man hur läskiga älgar är

30 days challenge

 Tar och härmar kiismit lite så jag har något att blogga om. En del dagar kommer det helt klart bli väldigt svårt att skriva något

dag 1: om mig
dag 2: något jag vill ha
dag 3: ett språk jag vill kunna tala flytande
dag 4: den här veckan
dag 5: någon jag vill träffa just nu
dag 6: ett barndomsminne
dag 7: dagens klädval
dag 8: bästa tidsfördrivet
dag 9: en låt med många minnen
dag 1o: mitt drömyrke
dag 11: vad är kärlek
dag 12: ett ögonblick
dag 13: i min handväska
dag 14: min favoritsommar
dag 15: min favoritbok/film
dag 16: mina drömmar
dag 17: om jag kunde byta utseende med någon skulle jag byta med ...
dag 18: favoritårstid
dag 19: om jag vann 1o miljoner
dag 2o: vem sms:ar jag när jag är ledsen
dag 21: favoritserie
dag 22: en person som alltid gör mig glad
dag 23: min kamera
dag 24: hur jag vill att min framtid ser ut
dag 25: mina rädslor
dag 26: 5 filmer jag rekommenderar
dag 27: 5 författare jag rekommenderar
dag 28: vardagsmakeup
dag 29: mitt hem
dag 3o: meningen bakom bloggnamnet

Dagens låt


Vodka

Idag saknar jag att ta ett glas vodka och sitta på altanen och röka. Det låter kanske som om jag är en läskig människa som vinglar runt med ett krampaktigt tag om en vodkaflaska i min ena hand. Så illa är det inte och har nog aldrig varit. Däremot så var min lösning tidigare när jag hade en riktigt trött och jobbig dag att ta ett glas vodka. Känslan av ro i kroppen som det gav saknar jag. Nu finns det inget direkt som hindrar mig från att köpa vodka och göra så igen men det känns fel. Egentligen kan jag tycka att det inte är mer fel att göra så än att trycka i sig tabletter varje dag. Nu tar jag inga tabletter för min psykiska hälsa och har inte gjort det på något år eftersom det ändå inte har hjälpt mig. Så jag har inget som gör en jobbig dag bättre

Galen

Så var all energi slut igen. Efter att ha gjort lite nytta i ett par dagar så känner jag mest för att lägga mig i sängen och dra täcket över mig. Nu är inte det direkt något alternativ för jag behöver bädda rent. Det är en syssla som sambon inte får göra för han inser inte att det är viktigt att lakanet ligger jämt så att det är lika mycket lakan att vika in på alla sidor. Det kan nog vara så att jag har ett par konstiga idéer om hur saker ska göras. Är man galen så är man

onsdag 4 mars 2015

Livet

Det är alltid lättare att ta sig ut på promenad när solen lyser. Jag är seg idag också så inga måsten kommer att bli gjorda. Min mentala status är som den brukar vara. Jag älskar livet precis lika mycket som jag gjorde för en vecka sedan och lika mycket som jag gjorde innan jag senast försökte ta livet av mig

Mitt galna liv av Arvid Lagercrantz

Bokomslag Mitt galna liv : en memoar om psykisk sjukdom (häftad) Det här är en memoar av Arvid Lagercrantz och man får följa honom från tidig ålder till han är vuxen. Diagnosen han fick som ung är psychosis manico-depressiv och som vuxen blev diagnosen bipolär typ 1. Han har hunnit med mycket i sitt liv och han har garanterat haft ett intressant liv.

Nu brukar jag tycka att det är svårt att skriva något om självbiografier/memoarer men i det här fallet har jag inte några problem med det. Det finns böcker som man inte vill ska ta slut och så finns det böcker som man mest känner för att slänga ifrån sig. Den här boken tillhör den andra kategorin. Det var många gånger som jag övervägde att sluta läsa för den här boken griper inte tag i en bortsett från några enstaka kapitel. Det känns inte som om man läser om en människas liv utan det känns mest som en lång lista av händelser i ett liv. Sen så har jag även alltid haft svårt för böcker som ägnar sig åt en massa namedropping och det är det i den här boken. Att han har intervjuat en bunt politiska höjdare känns inte riktigt intressant alls. Boken är på något underligt sätt väldigt opersonligt skriven och det känns inte som om Arvid själv har varit delaktig i sitt liv. Det här är inte en bok som jag kan klassa som läsvärd

Vitkål

Eftersom det har gått åt mer pengar än vad vi hade tänkt den senaste tiden så blir det till att försöka äta lite billigare. Vitkål är något som alltid är billigt så därför köpte vi ett vitkålshuvud. En tredjedel av den använde jag till att göra Nikkaluoktasoppa. Det fanns köttfärs med kort datum i affären så det blev inte många kr per portion och nu har vi 8 portioner i frysen. En annan tredjedel gjorde jag grytbas av. Fräste på rätt mycket lök, hade i ett par burkar krossade tomater och sedan var det bara att slänga i strimlad vitkål och låta det koka ett tag. Så nu har vi rätt många burkar av det i frysen och sen är det bara att tina och slänga i grönsaker, kyckling eller fisk. Tredjedelen av vitkålshuvudet som är kvar ska det bli nasi goreng av för den här veckan är det billig kyckling i en butik i närheten. Jag är inte så road av att laga mat så därför gör jag alltid många portioner om det går och fryser ner

tisdag 3 mars 2015

En ny dag

Känner mig rätt slut. Det var mycket känslor och tankar igår och idag känner jag mig som en urvriden trasa.

måndag 2 mars 2015

Slitig dag

Den här dagen har inte varit munter och det är skönt att jag snart får gå och lägga mig. Nu håller jag mig vaken med kaffe och socker för idag bryr jag mig inte om min vikt. Idag fick jag se fyra svanar som flög över byn och av någon anledning blir jag alltid glad av att se svanar. Får se när det blir svanar i vattendragen här i närheten igen. Att fota vilda djur är alltid roligt och en extra utmaning är det när man har hund/hundar med sig

söndag 1 mars 2015

Nytt inlägg

Efter att ha läst Adams bok har jag funderat lite över vad det egentligen är som gör att en del kämpar vidare i livet fast det ibland är så rörigt. Adam har jag som jag nämnt tidigare varit inlåst på psyket samtidigt som. Det innebär med andra ord att han fortfarande har kontakt med psykvården. Sedan har det även funnits andra jag har träffat på psyket som har varit inlåsta från och till under 30år. För mig är det så underligt att dessa människor inte har försökt ta livet av sig. Givetvis är det bra och måste innebära att de ändå är nöjda med sitt liv eller i alla fall delar av det. Jag känner att jag vill förstå vad det är som gör att självmord är otänkbart för en del med psykisk ohälsa. Nu tror jag inte att jag någonsin kommer att förstå det men jag tycker att det är intressant att en del har den spärren oavsett hur dåligt de mår.