Mitt galna liv av Arvid Lagercrantz

Det här är en memoar av Arvid Lagercrantz och man får följa honom från tidig ålder till han är vuxen. Diagnosen han fick som ung är psychosis manico-depressiv och som vuxen blev diagnosen bipolär typ 1. Han har hunnit med mycket i sitt liv och han har garanterat haft ett intressant liv.

Nu brukar jag tycka att det är svårt att skriva något om självbiografier/memoarer men i det här fallet har jag inte några problem med det. Det finns böcker som man inte vill ska ta slut och så finns det böcker som man mest känner för att slänga ifrån sig. Den här boken tillhör den andra kategorin. Det var många gånger som jag övervägde att sluta läsa för den här boken griper inte tag i en bortsett från några enstaka kapitel. Det känns inte som om man läser om en människas liv utan det känns mest som en lång lista av händelser i ett liv. Sen så har jag även alltid haft svårt för böcker som ägnar sig åt en massa namedropping och det är det i den här boken. Att han har intervjuat en bunt politiska höjdare känns inte riktigt intressant alls. Boken är på något underligt sätt väldigt opersonligt skriven och det känns inte som om Arvid själv har varit delaktig i sitt liv. Det här är inte en bok som jag kan klassa som läsvärd