Fortsätt till huvudinnehåll

Funderat klart

Och det jag kommit fram till är att jag inte kommer kontakta öppenvården. Jag skulle önska att anledningen var att jag beslutat mig för att skita i att jag har en diagnos på papper som jag inte anser mig ha i det verkliga livet. Nu är det inte så utan jag har insett att jag inte orkar ta strid för mig själv. För mig är det alltid en varningssignal när jag inte orkar strida för mig själv men så är det. Det skulle helt enkelt ta för mycket på krafterna att kontakta öppenvården och försöka få dem att inse att det skulle vara bra för mig att få en ny utredning eller något liknande. Av dem jag träffat på öppenvården har ingen känts äkta eller ens vettig. Så jag misstänker att det inte skulle leda till något bra och fler underliga noteringar i min journal behöver jag inte

Kommentarer

  1. Det är ju tyvärr en reell risk när det gäller psyket, man får noteringen "pat uppvisar ingen sjukdomsinsikt" fast med en massa fikonspråk. Jag förstår att du inte orkar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den noteringen fick jag av en läkare när jag inte höll med henne om att mitt liv var svårt. I det fallet kändes det mest komiskt

      Radera
    2. Men herregud vad tragiskt. Fatta att ha en sådan människa till mamma? "Jag är psykläkare så jag vet bättre än du hur du känner oavsett vem du är"... *ryser*

      Radera
    3. Ja helt vettig var/är hon inte. Helt vettigt känns det inte att försöka övertala patienter att deras liv är svårt. Förstår inte riktigt vad hon hade tänkt sig att det skulle leda till

      Radera

Skicka en kommentar

Trevligt att du vill lämna en kommentar! Din kommentar kommer att synas så fort som jag har godkänt den