lördag 2 maj 2015

Skorpa och kaffe

Så sitter jag i vanlig ordning i matsalen med en kopp kaffe och en skorpa. Det är så alla mina dagar på dårhuset startar. Idag hyser jag en svag förhoppning om att få gå ut. Eftersom jag inte har aktiverat personalen sedan jag kom hit tycker jag att jag borde få det men får se. I vanlig ordning beror det mycket på vilken läkare som har jour. Igår vann jag rätten att ha bh igen och det är allt en seger.

2 kommentarer:

  1. Jag känner med dig och önskar att jag kunde säga något för att komma igenom den förtvivlan som du verkar känna under ytan som hos så många handlar om att ta sig igenom dagarna med mat, dryck och de tidsfördriv som står till buds. Jag ville dö för många år sedan, jag hade gott om mediciner hemma men det som stoppade mig var att jag inte ville att min tonåriga hundvakt skulle hitta mig. Det vände när jag fick rätt behandling och medicinering men det är ju inte så "lätt" för alla. Jag vet inte om det alls betyder något när jag säger det eftersom jag inte känner dig egentligen, men du har anledningar utifrån att leva - du har en sambo som älskar dig och hundar som älskar dig villkorslöst. Det är enormt svårt att hitta en gnista inom sig om man inte vill leva, det förstår jag. Ta hand om dig, jag hoppas att du kan få riktig hjälp på avdelningen och inte bara förvaring men det verkar inte så vanligt. :-(

    SvaraRadera
    Svar
    1. Allt oviktigt2 maj 2015 11:31

      Tack för din kommentar. Jag vet att det kan vända men i mitt fall tvivlar jag på det

      Radera

Trevligt att du vill lämna en kommentar! Din kommentar kommer att synas så fort som jag har godkänt den