Allt oviktigt och viktigt

 Nu har det regnat oavbrutet i över ett dygn och det ska fortsätta i några dygn till. Att bara sitta inne blir jag rastlös av men jag känner inte för att vara ute mer än jag är.

  En del saker är för privata och jag tror aldrig att jag kommer att skriva något om det. I slutet av förra året blev det ett par tråkiga/tragiska händelser i mitt liv. En av dem var att jag blev tvingad att avliva min hund.

 Jag har sålt kameran som jag har använt mest de senaste åren. Lite sorgligt känns det att skicka iväg den men jag vet att det är rätt beslut. Jag är inte kameralös utan jag har en kompaktkamera och en lynnig systemkamera kvar. Lynnigheten yttrar sig i att kameran inte alltid har lust att ta någon bild eller gå igång. Att jag har sålt min kamera kommer sig av att jag vill ha en bättre kamera och för att ha råd med det måste jag sälja en massa saker.

  Det är nog dags för mig att bli lite bättre på att blogga igen. Inte för att mitt liv plötsligt har blivit spännande eller för att jag har något viktigt att delge världen utan bara för att jag känner för det. Det svåra är alltid att komma igång med något när man inte har gjort det på ett tag.

 Så fort man vet att man ska åka utomlands ska man ladda ner covidbeviset oavsett vad myndigheter anser om det. Om det då visar sig att något är fel i covidbeviset så hinner det förhoppningsvis åtgärdas innan man själv blir uppäten av stress. Att åtgärda fel går nämligen inte fort och det är inte smidigt att åtgärda.

 Än fladdrar fjärilar runt 

  Lite lingon blev plockade i går och lite mer i dag. Det är smidigt när det går att plocka lite när man ändå är ute på promenad. Det lär inte bli några större mängder plockade i år för jag har ingen lust men det slutar nog med att vi får ihop en årsförbrukning i alla fall