Ytterligare en dag

är snart till ända. Jag kan tyvärr inte påstå att jag har lyckats göra så mycket, det låter så löjligt. Det hade varit så mycket enklare om det handlade om att jag var lat men så är inte fallet nu. I morgon har jag en tid hos en läkare på öppenpsykiatrin, jag skulle önska att jag kände mig optimistisk inför det men så är det inte. Jag gissar att jag kommer att få de vanliga frågorna om jag äter och sover och frågan vad jag vill ha för hjälp. Det är kanske vettiga frågor att ställa men jag är rätt trött på dem.