Begravningsplats och gräsänder

Eftersom jag får ta promenader med personal så gör jag det när möjligheten finns. Nu har det av någon anledning blivit så att det mest är en i personalen som jag har varit ute med. Igår blev det då en annan ur personalen som var ute med mig. Vår promenad gick till begravningsplatsen var intagna på Säter förr begravdes om de inte hade några anhöriga. På begravningsplatsen finns det vita kors med namnen på de begravda. Korsen som det gick att läsa på var från 40-och 50-talet så antingen så fick de tidigare inga kors eller så har de med tiden förstörts. Det är svårt att tänka på hur de förr hade det här och hur stort Säters sjukhus en gång i tiden var.

Idag blev det då en promenad med den i personalen som jag oftast är ute med. Inte helt oväntat så gick vi och tittade på och matade gräsänder. Lite upprörande var det att inse att bryggan nu låg i delar på land.


I morgon blir det en roadtripp igen för att titta på ett behandlingshem. Den här gången går färden till småland och det blir jag och tre skötare som åker. Eftersom jag ska iväg imorgon har 4-5 redan frågat om jag är nervös för imorgon. Jag svarar med frågan varför jag skulle vara det. Jag har åkt bil tidigare i livet och att åka och titta på ett möjligt framtida boende ser jag ingen anledning att bli nervös för. Om det hade varit så att skötarna bara skulle knuffa mig ur bilen när vi kom fram och gasat därifrån skulle jag kanske vara nervös. Avdelningsläkaren frågade mig vilka skötare som skulle åka med mig, när jag sa deras namn började han skratta och sa att jag skulle få en intressant resa. Jag vet inte riktigt hur jag ska tolka det.