Från hyfsat vettig till underlig

Det jag har i bakhuvudet varje gång när en ny patient dyker upp är att det finns en anledning till att de har hamnat på psyket. I en del fall är det väldigt tydligt varför de har hamnat här och i en del andra fall är det inte så tydligt. Det kom in en ny patient igår som jag klassade som hyfsat vettig, den verkade vara lite förvirrad men det var allt. Idag verkade den något vettigare på morgonen om man bortser från att den undrade om jag hade varit här i 10 år. Det har jag inte riktigt. På eftermiddagen ändrades min åsikt något. En bunt av oss intagna och personal satt i ena dagrummet och latade oss. Plötsligt ropade den nya från andra dagrummet att någon måste komma. En i personalen tog sig dit och upptäckte att den kröp runt på golvet och ville att personalen och vi andra också skulle göra det för skuggorna var så vackra och de syntes från den bästa vinkeln om man var på golvet. Det visade sig att ingen av oss andra var så intresserade av skuggor så då började den skrika efter en kamera så att den kunde fota skuggorna. Den fick givetvis ingen kamera och efter en stund gav den upp. Lite underlig men inte den knäppaste än så länge.





Hen är inget ord som jag någonsin kommer att använda den eller det är mitt val