6 månader

Det är tiden som jag har varit på Säter och i stort sett från första dagen tjatade jag om att få åka hem. Efter ytterligare några dagar började jag även ta upp att jag ville bli av med min LPT. I dag borde jag då vara fantastiskt glad för läkaren skrev av min LPT och jag blev utskriven. Till viss del är jag glad men inte bara. Någon gång under min tid på Säter fick jag höra att det fanns två vägar från avdelningen som jag satt på, ena vägen ledde till ett bättre psykiskt mående och den andra gick till kyrkogården. I mitt fall känns det som om väg två är den mest troliga. Att jag blev utskriven känns som ett bevis för att Säter gav upp på mig