Fortfarande galen

Läkaren var vettig så besöket gick bra. Det var nästan ett år sedan som jag träffade honom så jag kom inte ihåg allt för mycket om hur han är. Jag fick lite frågor om Säter och hur jag mådde och mår. Jag svarade ärligt och hans respons blev att jag inte verkar eller ser ut att må bättre än jag gjorde i våras. Det stämmer, sex månader på Säter gjorde mig inte lyckligare. Att höra att man inte ser ut att må bra är kanske inte så kul men det är som det är. Han förutsatte att jag gick på medicin och när jag berättade att så ej var fallet blev han inte överdrivet glad. Eftersom jag kunde motivera mitt beslut att sluta med medicin så accepterade han det. Han beslutade även att inte sätta in någon annan medicin utan jag ska fortsätta vara medicinfri. Öppenvården ska hjälpa mig att leta efter ett behandlingshem och det känns skönt att få hjälp med det. Min energi räcker knappt till det viktigaste varje dag så att leta efter ett behandlingshem har jag inte orkat med. Min sjukskrivning blev förlängd till sista april och läkaren menade att jag är långt ifrån bra. Sen var det den vanliga uppmaningen att om jag mår sämre måste jag söka hjälp. Gör jag inte det blir det vårdintyg igen