Väntan

Imorgon ska jag ha ett möte med läkaren och det är då meningen att vi ska besluta när jag får åka hem. Nu känns det inte riktigt som om jag har så mycket att säga till om men jag antar att läkaren tyckte att det lät bättre att säga att vi skulle besluta om det. Jag är väldigt tacksam för att läkare H har hand om mig fast jag inte är på hans "avdelning". Hade jag blivit tvingad att ha någon av de puckade kvinnorna som läkare hade det inte gått så bra. Att sitta på den här avdelningen roar mig fortfarande inte och det verkar som om en del i personalen mest väntar på att jag ska hitta på något. Naturligtvis är risken stor att jag kommer att hitta på något om jag inte kommer ut snart.