Hade det inte kunnat räcka med att jag är galen?

Att vara galen har jag inget större problem att acceptera. Jag är som jag är och så är det bra med det. Att ha ett fysiskt fel har jag däremot väldigt mycket svårare att acceptera. Att bli dödstrött av att göra något som jag tidigare inte ens blev trött av är så fruktansvärt drygt. Tidigare när jag behövde tänka eller få vara ifred var min lösning alltid att ge mig ut på en ordentlig promenad. Att vandra runt i några timmar och tänka och rensa huvudet var min räddning många gånger. Nu går inte det för jag orkar verkligen inte promenera någon längre sträcka. Det finns dagar när en promenad på 30min är en utmaning. Jag vill ha tillbaka min energi och ork för det här är verkligen inte jag.