Skönt att vara hemma igen

Det går inte att komma ifrån att det är rätt jobbigt psykiskt att bo hos mina föräldrar i några dagar. En dag ägnade jag mig åt att stirra på det här.

Jag var givetvis inte hos mina föräldrar då utan jag roade mig på akademiska sjukhuset. Att ligga i en säng en dag och få dropp låter kanske kul men det var det inte direkt. Nu vet jag också att om man får 2 liter natriumdropp så får man ont i njurarna dagen efter. All personal på avd 40 som jag träffade på var trevliga så det var ett plus. Det blev en hel del blodprov under två dagar. I vanlig ordning fick jag dock känslan av att läkaren räknade med att jag skulle reagera mer när han pratade om vad som är fel. Jag ser ingen mening att reagera direkt, det är som det är och jag kan ändå inte göra något åt det. Nu hade jag hoppats på att få besked om det blir operation eller inte men det finns inget beslut om det än utan jag har att se fram emot mer provtagning. I höst är det tänkt att de ska gå in med kateter genom min ljumske och kolla av hur binjurarna fungerar. Det känns så där lagom lustigt.

 Några större problem var det inte att hitta ut. Jag anar att det kanske har funnits patienter som har haft problem med det med tanke på skyltarna.

Jag är fullständigt slutkörd nu och väldigt trött på allt