Det som irriterar mig just nu

Idag har nog gränsen nåtts för hur mycket skuldbeläggande som jag orkar med av vårdpersonalen. Jag vet inte hur många gånger jag nu har fått höra hur synd det är om min sambo varje gång jag försöker ta livet av mig eller bara mår dåligt. Varför vårdpersonalen envisas med att berätta det förstår jag inte. Det är inte så att jag inte själv förstår hur mitt mående påverkar min omgivning, jag är fullständigt medveten om det. Hade jag inte tagit hänsyn till mina nära och kära skulle jag vid det här laget ha gjort en jäkla massa mer än vad jag har gjort. Det känns som om det borde vara grundläggande kunskap för människor inom vården att man genom att skuldbelägga en person som mår dåligt enbart får den att må ännu sämre. Jag har svårt att tänka mig att det finns någon som försöker ta livet av sig för att såra anhöriga eller för att den är så jäkla lycklig. Självmord är den sista utvägen när man inte orkar mer.

Sen börjar jag även bli rätt less på de unga skötarna. Det finns några enstaka som passar bra som skötare och gör ett bra jobb fast de bara är runt 20. Men det stora flertalet skulle passa bättre på en vårdavdelning för äldre där de kan agera sällskapsdamer. Många har varken förståelsen eller livserfarenheten som jag anser att det krävs för att jobba på en psykiatrisk vårdavdelning. De är flamsiga, barnsliga och verkar helt enkelt inte riktigt förstå hur man ska uppföra sig runt patienter eller inom hörhåll från patienter. Idag har jag hört väldigt mycket skitsnack om andra i personalen och det är på intet sätt lämpligt att tala så att patienter hör det