Självmordstankar=självförakt
En tanke dök upp i mitt huvud medan jag roade mig med att sortera tvätt, jag roar mig på många sätt. Tanken var att läkare, psykologer och annat liknande som jag blivit drabbad av under åren alltid har förutsatt att jag har dålig självkänsla eller självförtroende. Jag har aldrig riktigt känt att det stämmer men som bekant lyssnar inte någon på en när man är galen. Med åren har jag tröttnat på att protestera mot den slutsatsen och brukar mest säga jaja. Jag har alltid tyckt att jag ser på mig själv som jag är. Jag har positiva och negativa sidor precis som alla andra och har aldrig känt något behov av att nedvärdera mig själv.
Under senaste vistelsen på dårhuset blev kopplingen självmordstankar och självförakt väldigt tydlig när jag skulle fylla i MADRS-S. I vanliga fall vägrar jag alltid fylla i alla meningslösa formulär som de kommer med men den här gången gjorde jag ett undantag. En fråga kunde jag inte kryssa i eftersom det inte fanns något lämpligt alternativ nämligen fråga nr 8 om pessimism. Att man inte ser någon framtid för sig själv behöver chockerande nog inte hänga ihop med att man inte tycker om sig själv. Psykologen på dårhuset hade tydligen aldrig tidigare varit med om att en patient inte kunde kryssa i den frågan. Det måste helt logiskt finnas fler som är som jag och det kan nog vara bra om psykologer och liknande får veta det
Under senaste vistelsen på dårhuset blev kopplingen självmordstankar och självförakt väldigt tydlig när jag skulle fylla i MADRS-S. I vanliga fall vägrar jag alltid fylla i alla meningslösa formulär som de kommer med men den här gången gjorde jag ett undantag. En fråga kunde jag inte kryssa i eftersom det inte fanns något lämpligt alternativ nämligen fråga nr 8 om pessimism. Att man inte ser någon framtid för sig själv behöver chockerande nog inte hänga ihop med att man inte tycker om sig själv. Psykologen på dårhuset hade tydligen aldrig tidigare varit med om att en patient inte kunde kryssa i den frågan. Det måste helt logiskt finnas fler som är som jag och det kan nog vara bra om psykologer och liknande får veta det
Jag tror att många som du, för det finns säkert många, antingen köper idiotin med att suicidtankar måste innebära att man inte har någon självkänsla och blir intalade detta tills de tror på det, eller så jamsar de med och kryssar i den där frågan som de tror att de förväntas göra. När du kommer så vet vården inte vad den ska göra helt enkelt, för i sin utbildning så sägs det säkert att människor med suicidtankar alltid mår kasst och saknar en känsla av att de har värde i livet och samhället. Jag vet inte men det är det jag kan tänka mig. Många psykologer och psykläkare tänker väldigt fyrkantigt. Jag ska träffa min nya läkare i början av juni, det ska bli... spännande, eller nåt. Om hon börjar tjöta om ändring av medicineringen så sparkar jag henne i häcken.
SvaraRadera