Inte vettig
Det här inlägget är mycket möjligt ett inlägg som jag inte borde skriva men nu bortser jag från det för jag bloggar för min egen skull. Misstolka inte det här nu, det här inlägget ska inte ses som att jag tänker ta livet av mig idag, imorgon eller någon annan dag. Det här är bara funderingar som jag har.
Jag förstår att det här kanske inte är helt vettiga saker att fundera på men jag har aldrig påstått att jag är vettig
- Är det bättre för de anhöriga/vänner att veta att personen mår dåligt och att den sedan tar livet av sig?
- Eller är det bättre att anhöriga/vänner tror att personen mår bra och den sedan tar livet av sig?
- Är det bättre att utsätta någon för att hitta ett lik eller är det bättre om kroppen inte hittas?
Jag förstår att det här kanske inte är helt vettiga saker att fundera på men jag har aldrig påstått att jag är vettig
Jag har tänkt liknande tankar när jag varit i mina djupaste svackor :(
SvaraRaderaDet är nog hugget som stucket tror jag, med de två första - i det första fallet så går nära och kära och oroar sig och sedan klandrar de sig för att de inte gjorde mer, i det andra fallet så klandrar de sig för att de inte såg tecknen. Jag tror personligen att det är bättre om kroppen hittas, för om ingen kropp hittas så finns alltid hoppet att personen lever och vissa vill aldrig ge upp hoppet fast de kanske vet om hur det är egentligen.
SvaraRaderaNu är vi lika ovettiga som funderat över saken.
Jag tycker att den som tar livet av sig har ansvar gentemot de anhöriga såtillvida att denne måste försöka förklara VARFÖR åtminstone... Det är väldigt, väldigt hemskt att gå med en massa ouppklarade funderingar på varför och om man kunde sett tecknen och gjort något...Ett avskedsbrev med en förklaring är nog på sin plats...
SvaraRaderaTyvärr tycks det inte hjälpa vad anhöriga och vänner än säger/gör om vederbörande väl bestämt sig... Men man bör fundera grundligt på sitt beslut... Det är den som tar sitt liv, som kommer lindrigast undan - de övriga/ kvarlevande får leva med detta resten av sitt liv och det påverkar... Mycket...
Jag har nyligen varit passiv åskådare till ett självmord i min närhet och den som hittade den döde kommer få men för livet... En ung människa som kom som första person till platsen och får leva med bilden av sin döde kompis på näthinnan resten av livet... Håller dock med Jenny ovan om att det är bättre att kroppen återfinns och anhöriga slipper leva i ovisshet - men man får inte utsätta sina nära för ett hemskt trauma....
Som vanligt säger jag att du ska vara rädd om dig, för jag tycker om dig! Kram, kompis! //annica
Vet inte riktigt vad jag ska svara... Förstår att det inte är lätt för människor i närheten och jag önskar inte att någon ska behöva leva med bilden av en död älskad person i sitt huvud
Radera