Trasig

Har funderat lite igen och kom inte helt oväntat fram till att jag är rätt trasig. Det i sig är nog varken en chock för mig eller någon annan men jag insåg även att jag inte på något sätt strävar efter att bli hel. Det gjorde jag faktiskt till viss del tidigare. Jag har gett upp och vandrar runt som ett tomt skal. Hur länge till jag tänker vandra runt som ett tomt skal vet jag inte. (Ingen fara för mitt liv)

Kommentarer

  1. Har du funderat på _varför_ du inte strävar längre? Vill du inte eller tror du inte att det går, att du är så trasig att det inte går att laga ens delvis? För det tror inte jag, jag tror att alla går att laga acceptabelt åtminstone. Men det betyder ju självklart att man själv måste vilja kämpa för det också, ingen kommer att komma med en rulle silvertejp om man inte bett att få låna en.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det handlar nog om att jag inte längre vill

      Radera
    2. Det är tråkigt att höra. Jag tycker att du verkar vara en bra och intressant person och det menar jag. <3

      Radera

Skicka en kommentar

Trevligt att du vill lämna en kommentar! Din kommentar kommer att synas så fort som jag har godkänt den