Oron och stressen har släppt

Så nu känner jag mig som ett tomt och väldigt trött skal. Det är hemskt hur mycket oro tar på krafterna särskilt när det är oro som man inte kan göra något åt. Nu kan jag i alla fall andas ut igen och det är bra.
Jag är av åsikten att om man skriver A får man skriva B men den här gången skiter jag i det. Ibland vill jag bara dela med mig av delar och inte helheten och så är det nu. Och helt logiskt så avslutar jag med en dålig bild på en strömstare eller något annat.

Kommentarer

  1. Det är din blogg, du skriver hur mycket eller hur lite du vill. Oro är verkligen så jävla skitjobbigt, du vet ju att jag vet precis pga pappa. Man blir helt jäkla slut in i märgen och känner sig som du skriver bara som ett skal, jag brukar känna mig som att skalet är gjort av tidningspapper som blivit blött och sedan torkat, alldeles stelt och sprött så jag måste vara försiktig så att det inte går sönder. Ta hand om dig.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Trevligt att du vill lämna en kommentar! Din kommentar kommer att synas så fort som jag har godkänt den