måndag 19 november 2018

Är alla inom psykiatrin fullständigt upfuckade?????

Nu lutar jag åt svaret ja, i alla fall när det gäller puckona som fattar beslut om mig. Jag börjar verkligen ångra mitt misstag att ta kontakt med öppenpsyk.
Det som föranleder dagens känslor är att jag loggade in på 1177. Nu hade det dykt upp anteckning från när de hade en remisskonferens som behandlade mig och jag antar en bunt till. Jag kunde nu läsa anledningen till att de inte fattat beslut om jag ska få en ny utredning eller inte och här är då den
 

 Tycker jag då att anledningen är vettig? Fan heller är svaret på den frågan. De lyckas i alla fall konstatera att det inte var vettigt att göra utredningen på mig när den gjordes och att den antagligen är felaktig. Jag får väl säga grattis till att de magiskt nog lyckades med det. Att däremot boka in ytterligare ett besök med samma läkare som jag träffade bara för att jag ytterligare en gång ska motivera varför en ny utredning kan vara till nytta för mig känns som en spark i ansiktet. Besöket jag var på som varade i några timmar gick i stort sett ut på precis det. Jag fick förklara varför en ny utredning och möjlig mer trolig diagnos skulle kunna gagna mig. När det gäller behandling sa jag inte nej till möjlig behandling utan jag sa att det beror på vad som erbjuds och vad jag känner.

Jag hade nog med största sannolikhet inte blivit lika irriterad om läkaren hade funnits på ett vettigt avstånd. När det handlar om ett avstånd på ca 10 mil så känns det ännu mer onödigt att upprepa ett tidigare besök. Om man även ska tänka på läkarbristen och köerna till psyk så blir det om möjligt ännu fånigare. Jag känner en stor lust att skicka ett meddelande till mottagningen och höra om vi inte kan ta besöket per telefon eller om jag kanske ska skapa ett bildspel som förklarar eller skriva en A4 med anledningar

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Trevligt att du vill lämna en kommentar! Din kommentar kommer att synas så fort som jag har godkänt den