Fortsätter på temat diagnoser

Det har som sagt blivit många satta diagnoser på mig genom åren och den mest komiska måste vara en diagnos som sattes 2013. Efter ett självmordsförsök när enda anledningen att jag hittades i tid var en polishund hamnade jag på akuten.
Dagen efter dök då en konstig kvinna från psyk upp på avdelningen jag låg på för att göra en utvärdering av mig. När hon kom var jag fortfarande onykter och rätt drogad av mediciner men jag gjorde ändå mitt bästa för att lura i henne något strunt och jag lyckades. Jag lyckades så pass bra att jag fick åka hem på direkten. Av någon anledning har jag inte tidigare läst vad hon satte för "diagnos" på mig efter det. Det logiska hade varit om hon hade skrivit självmordsförsök eller möjligtvis självskadebeteende men nej. Diagnosen som hon tyckte passade bäst var stressreaktion... Det värsta är att den människan är med i gruppen som ska besluta om jag får göra en ny utredning eller inte.

Fast jag har haft med psyk att göra i så fruktansvärt många år blir jag fortfarande chockad av att det är så många inom psyk som inte kan läsa av människor alls. Det känns som om de borde vara riktigt skickliga på att genomskåda människor men det är tvärtemot enligt min erfarenhet.