Rastlös

Nu längtar jag hem till lugnet och promenader i naturen. Det dröjer några dagar innan jag får uppleva det igen.
Några planer på att återvända hit inom den närmaste framtiden har jag inte och jag hoppas att jag slipper det. Jag har svårt att förstå ytligheten nu förtiden som jag tycker råder i städer. Det är så mycket utseende och prylar och mindre substans. Den dagen jag börjar fundera över eller oroa mig över vilket som är det rådande modet när det gäller ögonbryn är det försent för ett skott i pannan. Jag kan för mitt liv inte förstå hur normalbegåvade människor kan slösa energi på liknande saker