Två kronor

Det är nog första gången som en promenad blev lönsam och en liten insats för miljön blev det också. En burk och en petflaska fick följa med hem istället för att ligga och skräpa i diket. Jag har ingen förståelse för människor i bilar som slänger ut skräp.
Det borde vara jobbigare att ha ner rutan i bilen och slänga ut skräp istället för att bara lägga skräpet på golvet i bilen. Egentligen borde jag väl ta med mig en kasse ut på promenader och plocka alla godispapper och annan skit som ligger i dikena men så hurtig har jag inte orkat vara än.
En liten insats blev det även för hälsan för en hund i byn. Hunden är överviktig och jag har försökt på ett fint sätt att få ägaren att förstå det vilket inte har lyckats så bra tidigare. I dag tror jag dock att det gick bättre när ägaren fick veta hur mycket mat våra hundar får per dag. Det visade sig att den hunden i stort sett får dubbelt upp mot vad min hund äter och min är av en ras som är större

Kommentarer

  1. I förorter till Stockholm lider vi extremt mycket av alla som orkar släpa med sig allt till en picnic ute i naturen, men inte det betydligt lättare skräpet hem. PET-flaskor, burkar, plastpåsar, kycklingben och matrester, engångsgrillar (som tack och lov verkar vara på väg bort) osv. Det finns ingen rim och reson i att tro att naturen är en sopkorg.

    Bra gjort att påtala övervikten för bybon, jag gör det om folk frågar eller om jag känner att nu får det vara nog. Ett par här har en rottishane som visserligen är av den tyngre modellen men som lätt skulle kunna gå ner 4 kg utan att bli helt normalviktig men åtminstone ok. Men deras vet har sagt 2 kg och de väljer förstås att tro på hen.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Trevligt att du vill lämna en kommentar! Din kommentar kommer att synas så fort som jag har godkänt den