Andras förväntningar

I år fyller jag 40. Jag har inga problem med det och har ingen åldersångest, för mig så är det inte någon större skillnad med att vara 39 eller 42. I vuxen ålder så har jag aldrig firat någon födelsedag och det är helt enkelt för att jag inte vill.
Födelsedagar är för mig inget att fira och ett firande ser jag enbart som ett stressmoment som jag inte känner något behov av. Att jag inte tänker fira att jag fyller 40 har människor i min omgivning stora problem med. Jag har fått frågan om det beror på åldersnoja och en bunt andra antaganden. Nu börjar jag bli jäkligt trött på att förklara gång på gång att jag inte vill fira för att jag helt enkelt inte vill det. Jag bryr mig inte om att andra har stora fester eller åker utomlands, jag förutsätter att de gör det för att de vill. Frågan är varför det ska vara så svårt att acceptera att alla inte vill fira? En påse godis och en promenad i naturen är en bra födelsedag enligt mig och det är vad jag planerar

Kommentarer

  1. Grattis i förskott då, sagt från en person som inte heller firar särskilt. Med det sagt så har jag insett att min inställning till födelsedagar är väldigt ambivalent, jag skulle gärna vilja att den lilla familj jag har kvar ansträngde sig lite mer men stor fest vill jag inte ha.

    Folk får väl skramla ihop till en ny dator till dig då. :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det jag tycker är jobbigt med att fira min födelsedag är att det alltid känns som en press att jag ska vara glad och det känns bara jobbigt.
      Lutar åt att jag kommer att få en ny dator och det är precis vad jag behöver

      Radera
    2. Skönt att slippa blomkvastar och presentkort på Clas Ohlson! (y)

      Radera
  2. Tänk att alla som är runt omkring ska tycka så mycket om hur man väljer att göra med födelsedagar. Det är väl upp till var och en. Inte nån större nyhet att alla tycker olika.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Trevligt att du vill lämna en kommentar! Din kommentar kommer att synas så fort som jag har godkänt den