Personer från förr
Jag fick för mig att googla på lite personer som jag en gång i tiden umgicks mycket med. Det är lite svårt att få bilden av hur de var att passa ihop med personerna som de blivit. En av mina närmaste killkompisar för tjugo år sedan var en förvirrad med älskvärd person.
Att han är gift och har barn förvånade mig inte alls utan det hade jag räknat med. Något jag däremot inte hade räknat med är att han är narkossjuksköterska. Jag är övertygad om att han är bra på sitt jobb, att jag blev förvånad av yrket har inte med hans kapacitet att göra utan bara med min bild av den smala förvirrade killen.
En annan killkompis verkar inte ha förändrat sig mycket utan verkar fortfarande vara lika charmig och knäpp. Han är kvar i samma yrke som han hade på tiden vi umgicks så jag blev inte förvånad.
Jag funderar lite på vad de kan tänkas tycka om de googlar på mig. Nu finns det inte mycket att hitta om mig eftersom jag håller mig rätt anonym på nätet men jag kan inte låta bli att fundera. Jag vill gärna tro att en del blir förvånade att det inte blivit något vettigt av mig eftersom jag haft/har kapacitet. Kanske är det så att ingen blir förvånad utan att jag har blivit precis så lite som man kunde ana.
Att han är gift och har barn förvånade mig inte alls utan det hade jag räknat med. Något jag däremot inte hade räknat med är att han är narkossjuksköterska. Jag är övertygad om att han är bra på sitt jobb, att jag blev förvånad av yrket har inte med hans kapacitet att göra utan bara med min bild av den smala förvirrade killen.
En annan killkompis verkar inte ha förändrat sig mycket utan verkar fortfarande vara lika charmig och knäpp. Han är kvar i samma yrke som han hade på tiden vi umgicks så jag blev inte förvånad.
Jag funderar lite på vad de kan tänkas tycka om de googlar på mig. Nu finns det inte mycket att hitta om mig eftersom jag håller mig rätt anonym på nätet men jag kan inte låta bli att fundera. Jag vill gärna tro att en del blir förvånade att det inte blivit något vettigt av mig eftersom jag haft/har kapacitet. Kanske är det så att ingen blir förvånad utan att jag har blivit precis så lite som man kunde ana.
Man bestämmer inte helt själv vad det ska bli av en i livet, det är exakt samma sak med mig. Jag vet att jag har en massa talanger och potential och kanske hade mitt liv blivit annorlunda om inte jag fått gå med odiagnostiserad bipo så länge som jag gjorde. Kanske, men kanske inte. Ibland blir jag fantastiskt bitter på världen i allmänhet, jag skulle ju åka till Oxford och plugga efter gymnasiet men det spårade ur redan innan jag gått ut gymnasiet så...
SvaraRaderaJag tänker att de som man kände för länge sedan och upplevde att de hade intelligens själva, också förstår att shit happens men det är iofs sällan världen är så fint funtad.