Jag kommer aldrig undan

 

Ekorren har inte något med rubriken eller texten att göra men den kan säkert göra mitt gnäll mindre gnälligt.

Jag börjar känna att gränsen snart är nådd för när jag inte orkar vara trevlig och hjälpsam längre. Att konstant behöva hjälpa till med allt mellan himmel och jord över telefon varenda jävla dag börjar bli för drygt. Personen som vill ha hjälp nöjer sig inte med att bara ringa, om jag inte svarar talas det in ett meddelande på telefonsvararen och ringer jag inte upp tillräckligt fort kommer det även ett sms. Jag ringer alltid upp och det borde personen vara medveten om vid det här laget så att jaga mig irriterar bara. Om det hade visats någon hänsyn till att jag faktiskt är sjuk och inte har samma ork som en frisk person hade det underlättat men så är ej fallet. Jag ska klara av att fixa allt och ha tålamod som en sten, stenar blir inte irriterade så det märks så jag förutsätter att de har gott tålamod. Att bara stänga av min mobil tror jag inte skulle hjälpa för då skulle nog personen ringa på min sambos mobil. Enda sättet jag kan komma på för att slippa den här eviga stressen är att säga åt personen att inte ringa flera gånger i veckan men det skulle bara göra personen ledsen så det vill jag inte heller. Lite orolig är jag bara att jag en dag kommer att explodera i telefonen och det blir inte bra det heller.