Dags för ett livstecken igen

 Jag sliter häcken av mig och har gjort det i många månader nu bara för att vardagen ska fungera. Gränsen börjar bli nådd när jag inte orkar få vardagen att fungera längre och då flyttar jag. Jag sliter ut mig för inget. Det är känslan jag har och lever med och det finns ingen lättnad i sikte. Min drömdag hade varit att ligga i soffan och äta onyttiga saker och ta någon lång promenad med hunden och bara behöva tänka på mig själv