Vandrar på vägar utan mål

Det är så jag känner att livet är. Ibland har jag ett mål men oftast är det en vandring som ska leda rakt fram men det slutar med att jag ligger i diket. Dikena är ibland torra och då är det lätt att ta sig upp men andra gånger är de vattenfyllda och då är det inte lätt. Det händer att någon sträcker ut en hand för att hjälpa mig upp och ibland tar jag den och andra gånger ligger jag bara kvar.