Framsteg
När jag var hos kuratorn så skrev jag på en fullmakt som gav henne tillstånd att kontakta en av mina anhöriga. Jag valde vilken anhörig och lämnade numret till den. En del i utredningen är då att prata med någon som vet hur jag var som barn.
Jag frågade såklart min släkting om det var okej innan jag gav ut numret till den personen. Min släkting lovade att höra av sig till mig när kuratorn hört av sig och det har jag väntat på. I dag hörde då kuratorn av sig till min släkting och bokade in en tid nästa vecka för ett telefonsamtal. Det känns helt klart som ett framsteg. Nu får jag bara hoppas att det går bra och att det sedan kommer att bli ett vettigt beslut när de ska ta upp mitt fall på någon konferens.
Jag frågade såklart min släkting om det var okej innan jag gav ut numret till den personen. Min släkting lovade att höra av sig till mig när kuratorn hört av sig och det har jag väntat på. I dag hörde då kuratorn av sig till min släkting och bokade in en tid nästa vecka för ett telefonsamtal. Det känns helt klart som ett framsteg. Nu får jag bara hoppas att det går bra och att det sedan kommer att bli ett vettigt beslut när de ska ta upp mitt fall på någon konferens.
Det låter ändå lovande tycker jag, det tyder ju på att hen gör något. *tummen upp*
SvaraRaderaJa det är riktigt skönt att det händer något. Nu får jag väl börja oroa mig för att de ska komma fram till att jag är vettig, känns inte som någon större risk men man vet aldrig
RaderaTja, kan Försäkringskassan neka en amputerad person handikappanpassning av bil eftersom det inte går att säga om rörelsenedsättningen blir varaktig så...
Radera