Allt oviktigt och viktigt

Känns onekligen rätt lockande ibland och nu känns det väldigt lockande. Jag tänker inte ta livet av mig idag heller men tanken känns lockande. Kanske borde jag ta och erbjuda mina tjänster till polisens bombgrupp, jag kan knata fram först och kolla om det verkligen är en bomb eller inte. Det blir garanterat billigare än att skicka fram en robot eller en person i ordentliga skyddskläder. En förutsättning för det skulle dock vara att det inte är en bomb första gången för om det är det blir den ekonomiska besparingen kanske inte så stor. Kanske inte en så bra idé ändå?

Verkar tycka att det är lönt att visa sig från sin vackraste sida idag. Grå och trist verkar det som om den här dagen blir. Nu passar det rätt bra med hur jag känner mig så jag borde väl vara nöjd

Det har inte gått så bra för mig idag. Tanken var att jag skulle ta en snygg bild som ska användas på ett grattiskort. Bilderna jag tog idag kommer inte att användas till det och jag har inte ens bemödat mig om att föra över bilderna från kameran. Jag är nog inte allt för bra på att fota glada positiva bilder får jag nog lov att erkänna. Jag hade en bra tanke på ett motiv med lite blomblad och i mitt huvud skulle det se fint och varmt ut. Så blev det inte utan det ser ut som en begravningskrans när man tittar på bilderna. Och det är kanske inte riktigt den känslan jag var ute efter. Får helt enkelt fundera ut något annat motiv

Att jag väljer att läsa en bok med denna titeln Tänk om jag är knäpp? : Om ångest, panik, fobier och tvångstankar av Christina Gustavson kan kanske verka lite underligt eftersom jag vet svaret på frågan. Anledningen att jag valde att läsa den var för att bättre förstå vad ångest är. Lite lyckades kanske boken med det men jag är lite tveksam. Det är en bok som är skriven på ett sätt som gör att den inte går ner på djupet. I första hand så är det nog en bra bok att läsa om man inte vet något alls om ångest, panik, fobier och tvångstankar. Jag kan tänka mig att den skulle vara bra att läsa för anhöriga och i en del fall vårdpersonal som skulle behöva mer kunskap. Lite för mycket upprepningar som gränsar till tjat i boken gör att jag inte riktigt uppskattade den. Bra att läsa om man inte har läst något tidigare om ångest och liknande men har man läst något tidigare så är inte det här rätt bok. Ett plus är att den är väldigt lättläst så även om man inte läser så mycket så är det nog inga...

Ibland hittar man på något fint ute i naturen och andra gånger är det man hittar kanske inte så fint. Såg underligt nog inga fler rester av älgen men det är väl någon stort/halvstort rovdjur som har burit iväg skallen för att få äta ifred. Nu äntligen efter lång väntan så har min bok äntligen blivit registrerad av BTJ, lite av en förutsättning för att bibliotek ska köpa in den. Drygt att det tog så lång tid men nu är det gjort i alla fall och det är det viktigaste. Återstår bara att se om något bibliotek köper in den

Den 16 december stressar Pernilla, hennes make Andreas och deras två söner till Astrid Lindgrens barnsjukhus med deras yngsta barn Gloria. Gloria har under dagen blivit dålig och när de väl kommer fram till sjukhuset så är hon blå och andas dåligt. Läkarna inser fort att föräldrarnas förklaring om hur Gloria blivit dålig inte kan stämma och de beslutar sig för att inte lämna föräldrarna själva utan en sköterska får sitta med dem. Astrid Lindgrens barnsjukhus kontaktar socialtjänsten och sedan blir polisen inkopplad. Frågan är om det är en olycka som Gloria råkat ut för eller om det är någon som har orsakat henne skadorna? Stenhjärtat var en helt okej bok som tar upp ett otrevligt ämne. Nu misstänker jag att den nog berör en mer om man har barn och jag har som bekant inga och vill inte ha några. Inte den bästa bok jag läst av Katarina Wennstam och ibland kan det kännas lite som hjärntvätt när hon så ofta tar upp att kvinnor fysiskt är det svagare könet och liknande. Allt som påminner ...

Efter att ha kämpat på i några veckor nu så börjar tröttheten komma ikapp mig. Idag blev det helt enkelt så att jag fick lägga mig och sova någon timme på eftermiddagen. Själv så är jag mest förvånad över att jag faktiskt har orkat hålla mig på benen så pass lång tid. Förut var jag nog bara trött och nu börjar jag känna mig utsliten. Bara att bita ihop ett tag till