Allt oviktigt och viktigt

Jag är så trött att jag inte orkar göra något annat än att slöglo på tv nu. Tyvärr så verkar det inte ens vara något att glo på som intresserar mig det minsta men ändå får tv stå på. Ute lyser solen vilket är trevligt men det ger mig även lite dåligt samvete för jag borde gräva upp en buske och flytta den. Idag orkar jag verkligen inte ta itu med det

Eller vad man nu ska säga. Sambon kom i alla fall hem igår kväll och det är skönt att ha honom hemma igen. Får bara hoppas att operationssåret läker som det ska och att det inte bli några andra problem. Fiskmåsarna har återvänt hit så nu hörs deras skrik igen

Jag hittade på lite mosippor när jag var ute och promenerade. Mosippor är lite av en favorit för mig så det var kul att se några. Nu har jag placerat mig i soffan med en kopp kaffe och en bok. Jag har hittat en författare som i mitt tycke skriver bra deckare med oväntade vändningar och nu ska jag börja läsa en till bokav henne. Författaren heter Sharon Bolton om någon är på jakt efter en bra bok är mitt tips att låna/köpa något hon skrivit

Det tar på krafterna att oroa sig men nu är dagen snart över vilket är tur. Sambons dag har garanterat varit värre än min. Han transporterades till ett annat sjukhus och där opererade de in en pacemaker. Någon timme efter det transporterades han tillbaka till det första sjukhuset och där är han nu. Antar att det inte fanns några lediga platser på sjukhuset var han opererades. Annars tycker jag att det är underligt att de forslar runt patienter. Antar att jag får veta mer i morgon.

I natt blev det inte många timmars sömn för mig. Sambon ringde på natten så nu vet jag i alla fall att han är inlagd och att det lutar åt att han ska få en pacemaker. Om det blir så kommer han skickas till ett sjukhus ännu längre bort för att få den insatt. Jag hoppas på att få lite mer nyheter om några timmar och tills dess kan jag bara vänta. Ute snöar det igen så jag får väl ta och skotta om en stund. Brist på saker att göra är det aldrig men tankarna är hos sambon

Sambon är på väg till akuten igen. Hans blodtryck var galet och en puls på 30 är inte allt för bra. När något sådant här sker känns det lite extra värdelöst att jag inte vågar köra. Jag är alltså så vimsig i huvudet att jag utan problem skulle kunna köra på fel sida vägen och då ska man inte köra bil. Att utsätta andra för fara gör jag inte. Vi har alltså runt 10 mil till akuten så det går inte att ta sig dit på något annat sätt än med bil när man bor här. Sambon kör självfallet inte in sig själv om någon undrar för det skulle inte heller vara lämpligt. Nu får jag bara vänta på att få någon rapport om hur det går

När jag går ut genom ytterdörren är det som en vägg med ljud som slår emot mig. Fåglar kvittrar och sjunger och det går inte att minnas en tid när det var tyst. Det är konstigt hur hjärnan fungerar, den vänjer sig vid hur något är och sedan är det svårt att riktigt minnas hur det en gång var

Jag är trött och less på allt.

Det räcker mer än väl nu med det vita. Utanför dörren sitter det en medtagen rödhake och jag vet inte riktigt om det finns något jag kan göra för den. I morse skottade jag upp runt fågelmatarna och hade ut mer fågelfrön på marken men det räddar tyvärr inte alla fåglar. I år har verkligen fåglarna haft det tufft med flera ordentliga snöfall och kallare väder.

Pelargoner har nog alltid jag förknippat med en stuga på landet och äldre människor. Nu har jag inte riktigt nått den åldern jag förknippar med pelargoner men förra året köpte jag en stickling, sorten var St Lawrence. Den blommade fint förra året och i början av året klippte jag ner den och tog en stickling. Nu blommar sticklingen och därför blir det bilder på den. Det vita i bakgrunden på bilderna är vyn genom fönstret i köket

Är vad jag räknar med för jag har intagit för mycket alkohol. Orkar faktiskt inte alltid ha full kontroll men passar mig för att släppa allt. Gör jag det blir det mitt slut och där är jag inte riktigt än. Lite otrevligt på ett sätt att det är så lite mer som krävs. Nu ligger jag i sängen men lite mer och jag hade svängt fram och tillbaka från en snara fäst i en gren

Det har hänt lite under de senaste veckorna. Att kalla dem för träd är att ta i men de kommer kanske bli det på sikt.  25 mars såg en ut så här Och nu ser en ut så här

Tänkte göra lite nytta i trädgården och började rensa lite i jordgubbslandet. Massa ogräs, torkat gräs och annat där så det behöver bli gjort. Jag rev runt lite runt några plantor och sedan blev jag attackerad. Brännässlorna som växte så fint under allt dött tyckte tydligen inte att jag skulle vara där. Jag tolkar det som ett tecken på att det inte är rätt dag att rensa där idag så jag tog mig en kopp kaffe istället. Nu hade jag kunnat ta på mig handskar och fortsatt men nej. Jag har ingen lust alls så jag skiter i det idag. Imorgon ska det snöa så det dröjer innan det blir något nytt ryck i trädgården

Det är en sådan dag när jag känner för att dra en påse över huvudet och knyta ihop den. Givetvis ska den då vara gjord av plast. Funderar lite på om jag även nu skulle klara av att strypa min syretillförsel och uppleva hur kroppen protesterar på alla sätt över den behandlingen. Svaret på det är nog ja. Isen på en tjärn hade gått upp nu såg jag på en promenad.

och gäspar lite mer. Trött och skulle mycket hellre sova några timmar till men skitsamma snart har jag varit vaken i två timmar. Jag har hunnit äta frukost, varit ute med djuren i trädgården och läst ut en bok. Om en liten stund blir det en promenad, innan det sker måste jag bara inta mer kaffe och en cigg till. Trött

Det här med att ha bilder på sig själv i bloggen är inte direkt min grej. Med tanke på att jag försöker hålla bloggen hyfsat anonym så skulle det vara underligt med bilder på mig. Nu är jag dock med i den här bilden men man får titta noga. Jag syns nämligen i bubblorna på vattnet/isen och det är nog det närmaste ett självporträtt som kommer synas här.

Det är känslan för dagen. Känner mig rätt avstängd och om det är bra eller dåligt vet jag inte riktigt. Lite bortkopplad från känslor är nog också en bra beskrivning. Orkar inte känna eller tänka mer och då är det lika bra att stänga av och lufsa runt i ett tomrum.

Den här bilden är verkligen inget att hurra för men det är första bilden på en fjäril i år. Nu får gärna snön försvinna helt så att det blir vår på riktigt.

Är vad jag önskar mig idag. Har en jäkla huvudvärk och den verkar inte ge med sig och mer tabletter vill jag inte trycka i mig. Huvudvärken blev inte direkt bättre av att jag dammsög men det behövde göras. Att jag kände mig tvingad att ta itu med det beror på att jag lyckades få in hundpäls i foten. Första gången någonsin som ett vasst strå från en hund lyckas leta sig in i min fot och det var lagom trevligt. Den stack ut ca 1 cm så det gick att dra ut den med en pincett, förstår inte hur ett hårstrå kan göra så ont.

Att jag är måttligt road av katter vet nog de flesta. Däremot vill jag inte att någon katt ska lida för jag bryr mig nog ändå om de flesta djur. Mygg, älgflugor och fästingar får dock gärna utrotas. Jag led lite med närmaste grannes katt idag. Den gick runt vid deras hus och jamade ynkligt och höll koll på ytterdörren. Gissar att den ville komma in men så blev det inte för grannarna är bortresta och har nog varit det i runt en vecka nu. Det verkar som om någon kommer till deras hus varje morgon och varje kväll. På kvällen släpps katten in och på morgonen släpps den ut. Katten verkar inte helt nöjd med det vilket jag kan förstå för så varmt lär det inte vara att vara ute så många timmar nu. Jag kan inte göra något åt deras sätt att ha katt men jag förstår det inte.

Ännu en kall morgon, termometern visade på minus 13 när jag klev upp och sakta sakta har det blivit lite varmare. Alla stackars flyttfåglar har det inte lätt nu och många kommer att dö. Insekter finns det inga av och nu har jag fyllt på med det sista av fågelfrön som vi hade hemma. På mitt konto har jag 18kr så jag kan inte köpa mer fågelfrön nu utan måste vänta till jag får pengar på kontot. Jag håller tummarna för att det finns andra i byn som matar lite mer. Hur det kommer gå för rådjuren känns också lite osäkert. De har det inte lätt nu heller eftersom det har blivit en tjock skare på snön som kom. Tyngre för dem att gå och jobbigare att hitta mat

Jag är så obeskrivligt trött så jag vet inte. Skulle kunna gå och lägga mig och sova i några timmar utan problem. Gör jag det vet jag att jag kommer vakna med en jäkla huvudvärk och det känner jag inte för så jag håller mig vaken. Förstår inte alls varför jag är så trött, det lär inte bero på mitt alkoholintag igår i alla fall för jag drack en öl. Mer än så tål jag utan att känna av något dagen, hade jag inte klarat det skulle jag avstå helt från alkohol. Drygt är det

Varför skulle det bli kallt igen? Minus 12 grader här nu är utan tvekan väldigt onödigt. Växter och djur lär dö och det är rätt tråkigt. Jag vill att våren återvänder nu för det här har jag verkligen inte önskat mig.

Så här såg det ut på en promenad för en liten stund sedan. Det är nog lika bra att jag listar eländena under dagen. Vilda djur arbetar effektivt för att döda alla växter Det har snöat och det försvinner inte Lampan i badrummet gick sönder och givetvis är det inte en typ av lampa som säljs i matbutiker. Så det är bara att använda pannlampa till de röda dagarna är över En kaka jag bakade blev misslyckad För att göra den här dagen lite mer positiv beställde jag några liljelökar och nu dricker jag en öl

Det var sådär lagom kul att titta ut genom fönstret och sedan gå ut i trädgården. Över en dm snö har fallit och det ska fortsätta snöa fram till i kväll. Lider mest med fåglarna som får det tufft nu. Alltid lika tråkigt när de dör för att de inte kan hitta mat. Det är en del insektsätare som har återvänt från sina vinterplatser och nu finns det ingen mat alls åt dem. Fåglarna som lever på frön och insekter går det att hjälpa med mat men många kommer att gå under. Ska ta och skotta undan snö var vi har fågelmatarna och slänga ut mat på marken om ett tag så att det hjälper några i alla fall.

Jag förstår inte varför jag har så svårt att vänja mig vid en del saker som är normala på landet. I det här fallet gäller det människor som plötsligt bara dyker upp. Vår fd närmaste grannes brors ena barnbarn dök upp plötsligt. Viktigt att ha koll på alla omöjliga släktförhållande också när man bor på landet, det är jag inte så duktig på men en del har jag koll på. Att jag har koll på människan som dök upp beror på att hon och hennes bror skötte försäljningen av huset vår fd granne ägde. När de rensade huset och försökte sälja det så blev det normalt att prata med dem. Det var för ca 5 år sedan och efter det har jag inte sett till någon av dem. Nu dök hon plötsligt upp och här på landet är det normalt att folk bara dyker upp oavsett hur lång tid det har gått. Jag se en viss charm i det men ändå kan jag inte låta bli att tycka att det är udda. Nu tror jag att det har att göra med att jag växte upp och bodde i en stad i så många år och blev formad av det. En riktig bybo kommer jag nog ...

Hade terrorister varit ute efter att ha ihjäl så många som möjligt och komma undan med det så skulle det logiska målet i Sverige vara att angripa en by. Ska man vara krass så skulle två-tre personer med vapen med största sannolikhet lyckas ha ihjäl merparten av invånarna i en by och hinna undan innan någon räddningspersonal överhuvudtaget skulle hinna fram. Det enda som skulle kunna skydda byinvånare är deras egna jaktvapen. Frågan är väl bara om ett dåd i en liten by skulle få så stor uppmärksamhet i världspressen?

Känns lika bra att ha det som rubrik så ingen tror att det är så här mörkt här nu. Precis som de hotade med så faller det snö nu och det känns rätt onödigt. Lutar åt att jag får ta och fylla på fågelmaten, lite onödigt om fåglarna dör nu när jag hållit många av dem vid liv under vintern. Det mest spännande jag planerar att ägna mig åt idag är nog att så lite solrosor och när det är gjort tror jag att alla sorters blommor som behöver förgro är sådda. Hur mycket som sedan kommer att klara sig ut är en helt annan sak. I stort sett varje fönsterbräda är fylld med små plantor som ska flytta ut om ca en månad. I år har jag sått många fleråriga blommor så i framtiden kommer den delen av trädgården inte kräva mycket arbete

Kändes lika bra att försöka njuta av solen på promenaden fast det blåser något jäkligt. Resten av veckan ska det nämligen snöa och nästa vecka har jag att se fram emot -10 i några dagar. Känns skoj med vinter igen, jag lär få en paus från allt trädgårdsarbete ett tag. Kan bli intressant att se hur de lite lätt udda personerna i byn kommer hantera snön, bra att vara lättroad när man bor i en liten by

Varför i helskotta kan jag inte få in det i mitt huvud. Nyttan med att lära sig vad rådjur heter på latin är jag lite tveksam på men har jag fått för mig att jag ska få in det i huvudet så är det det som gäller. Ser att min meningsbyggnad idag lämnar mycket att önska igen men så blir det när jag är trött. Misstänker att det har att göra med skadorna min hjärna fått när jag försökt ta livet av mig. Oftast ser jag att jag skriver/stavar konstigt men jag kan inte klura ut vad som är fel och värst är det när jag är riktigt trött. Jag har vid det här laget accepterat att det är så men det stör mig ändå. Känns inte som om jag kan göra något åt det bortsett från att inte skriva när jag är för trött men då lär den här bloggen dö för trött är jag ofta

Jag hade målet klart för mig vad jag ville hinna med idag. Men ännu en gång blev det inte så. Känns alltid lika surt när jag inte orkar göra allt jag tänkt mig utan blir tvingad att bara ge upp. Jag hatar verkligen att inte fullfölja vad jag tänkt mig och då spelar det ingen roll att jag vet att jag fysiskt inte skulle orka en minut till. Det vettigaste jag kan göra är att sänka mina mål men det är lättare sagt än gjort. Jag är nog inte så formbar längre

Nu är jag av åsikten att människor får göra precis som de själva vill så länge det inte skadar någon men det hindrar inte mig från att ibland bli fundersam över hur det är ställt med en del. För någon vecka sedan när det fortfarande var rätt mycket snö kvar kunde jag se hur ett par ett par hus bort skottade snö på framsidan av sitt hus som de sedan dumpade på baksidan av huset. Att skotta snö är inget udda men det var inte snö från uppfarten de flyttade på utan snö från gräsmattan. Varför de inte bara lät snön ligga och lät den smälta bort av sig själv förstår jag inte riktigt. Deras arbete gjorde att det blev en rätt stor snöhög på baksidan av deras hus och igår kunde jag se hur de stod och kastade upp snöklumpar i luften som sedan gick sönder när de träffade marken. I min värld så är det helt klart ett lite udda och rätt onödigt sätt att spendera sin tid men alla gör som de själva vill

Mina motiv flyr från mig

Det är alltid frågan i mitt huvud efter en terrorattack. Och vad finns det egentligen att skriva om det som inte redan skrivits? Att det är hemskt och fruktansvärt tragiskt för de drabbade och deras anhöriga är så självklart. Det är nog så att jag inte skriver om liknande händelser för att jag inte har något att tillföra

Mitt begravningskonto har jag på en bank som påför ränta varje månad. Det är trevligt att se att saldot ökar lite varje månad fast jag inte har möjlighet att sätta in pengar varje månad. Nu handlar det bara om några kr i ränta varje månad men det är pengar det med. Det bästa är nog att pengarna ökar utan att jag behöver göra något.

De senaste dagarna har jag dragit på mig stövlar när jag ska ut. Inte för att det är så blött ute att det behövs utan för att jag helt enkelt inte har orkat ta kängor/skor eftersom jag då behöver knyta skosnören. Det är verkligen helt vettigt

Jag tyckte mig se något underligt när jag tittade ut genom ett fönster. Avståndet var så pass långt att jag fick leta fram en kikare för att kunna se vad det var. Då kunde jag konstatera att det jag såg var en vinge i en väldigt underlig vinkel så mycket av tranans kropp kunde jag inte se. Att den var stendöd kunde jag dock avgöra utan problem. Jag och döda fåglar är inte någon bra kombination så jag kände inget behov av att promenera dit. Misstänker att den råkat komma åt en elledning som går över var den låg. Jag hade räknat med att någon i byn/markägaren skulle ta bort den men så har inte skett. Rävarna lär nog passa på och äta av den i natt

Så känns det att nu ha ett datorbatteri som räcker en vettig tid. Jag kan titta igenom bilder jag har tagit och surfa. Lite ovant att kunna sitta vid datorn och kunna göra det jag har tänkt mig utan att stressa. Nu kan jag skriva blogginlägg och fundera på vad jag skriver utan att bara få ner bokstäver så fort som möjligt. Det borde vara mängder av ord som flyger runt i mitt huvud och vill komma ut men det är tomt

Loggade in i min journal för att se om det hade gjorts några ändringar i anteckningen från mitt senaste besök men nej. Nu kan jag inte påstå att det direkt förvånade mig. Antingen så viftade verksamhetschefen bort informationen om att läkaren skrivit in felaktigheter eller så ljög läkaren gör henne. Tyvärr så blir jag inte ett dugg förvånad om det är så att läkaren har sagt att jag har fel och han visst lyssnade på mitt hjärta. Vid det här laget är jag rätt van vid att ingen tar ens åsikter/klagomål på allvar bara för att jag har varit inlåst på dårhuset. Det enda jag känner att jag kan göra är att försöka vara nöjd med att jag i alla fall har gjort vad jag har kunnat

Jag har börjat läsa en bok som heter Psyksnack, stick hål på självhjälpsmyterna . Nu har jag inte kommit så långt i den än vilket beror på att det är en bok som får en att tänka och då behöver jag lägga ifrån mig den ibland. Boken handlar i stort sett om att se på alla myter som vi matas med på ett annat sätt och reflektera över dem. En av myterna som tas upp är att roten till alla dina problem är dålig självkänsla. I det fallet vill författaren få oss att tänka "om du nu har så fruktansvärt låga tankar om dig själv, kanske du bör fråga dig varför det är så, och om det finns något du borde göra för att rätta till situationen." "Har fulländad självkänsla blivit ännu en konstruktion i de psykologiska rättigheternas fritt svävande tempel, något vi automatiskt är berättigade till, oavsett hur vi handlar och väljer?" Nu brukar jag vara väldigt anti allt som påminner om flum och det här är verkligen i gränslandet men det är intressanta tankar och frågor som författare...

I år har sambon tydligen fått för sig att en massa saker ska göras i trädgården. Än går det inte ens att kratta för det är snö kvar och var det inte är snö är det dyngsurt. Jag har försökt få honom att förstå att han har tänkt sig på tok för mycket. En anledning till att jag försöker bromsa honom är att jag vet att inte mycket kommer bli klart om inte jag tar itu med det. Och att lämna saker halvfärdiga är inte min stil. Min plan är att om allt går som jag har tänkt mig, sambon får vara frisk och lite annat så borde jag kunna få dö om ca 2 mån. Det är det hoppet jag lever på och då har jag ingen lust att dra igång/fullfölja en massa projekt i trädgården och stressa för att hinna klart det