Allt oviktigt och viktigt

Den känslan har jag fått av omständliga köpare på tradera. Hur svårt är det att bara betala och sedan vänta på sin vara? Nu har jag i alla fall fått betalt för det mesta så snart slipper jag köpare. Jag får nog acceptera att jag inte längre har tålamod och ork för att sälja på tradera. Hittar jag några mer saker i någon låda som jag vill bli av med så ger jag hellre bort det till någon secondhand butik.

Första koppen kaffe för dagen är lite helig och den vill jag dricka i lugn och ro. När jag satt med första koppen kaffe och latade mig gläfste en av hundarna plötsligt till. Det är inget som brukar få mig att hoppa till normalt men det gjorde jag idag och det mesta av kaffet förflyttade sig från koppen till mitt knä. Det enda positiva i det hela var att kaffet hade svalnat så jag brände mig inte. Om det är något tecken på hur den här dagen kommer att bli så känns det som om jag borde gå och lägga mig igen.

Nu hade jag kunnat hitta på något som rubriken hade kunnat vara en förkortning för men det känns för jobbigt. Jag är nöjd för jag har fått in lite pengar tack vare försäljningar på tradera. Inga stora summor men det blir ytterligare några hundra på mitt begravningskonto och det är bra. Annars så är jag bara fruktansvärt trött och orkar inte göra mycket. Skulle verkligen vilja sova för evigt men först finns det lite saker att ta itu med

Om man lyckas med konststycket att hiva iväg sitt linsfodral med linser i så bör man titta lite extra innan man sätter i linserna. Annars kan det bli så att linsen man sätter in i ögat är felvänd. Om det inte känns som vanligt med en lins i ögat så kan det vara bra att ta ut linsen istället för att ge sig ut på en promenad och tro att det ska gå över. Inte så behagligt att ha en felvänd lins

Jag blir helt galen av att inte orka göra allt som jag vill. Idag var jag så pass trött att jag blev tvingad att lägga mig och sova på dagen. Det är inte vettigt att jag i perioder inte orkar vara vaken hela dagar. Om jag inte hade sovit på nätterna så skulle det inte vara konstigt men jag sover runt 8 timmar varje natt. Under helgen fick jag även veta hur onykter den rattfulla var som vi träffade på för några veckor sedan. Personen var riktigt, riktigt onykter och väldigt långt över gränsen för grov rattfylla. Gränsen för grov rattfylla ligger på 1.0 promille i blodet. Nu i efterhand är jag bara glad att den inte fick möte eller körde av vägen och in i ett träd eller nåt. Jag hade nämligen inte velat vara först på plats efter det, föraren hade inte heller bilbälte på sig så det hade kunnat gå riktigt illa

Jag sålde en grej på tradera och efter det har köparen antagligen googlat på mitt namn och hittat min google+ sida. Så långt känns det normalt men efter att den hittat min profil så har personen lagt till mig i sina cirklar. Jag tycker att det är väldigt udda och helt klart lite creepy. Jag har ingen önskan om att ha kontakt med folk jag köper eller säljer något till. Hur skulle du uppfatta ett sådant beteende?

Det förefaller som om jag har äran att ha att göra med en jobbig köpare på tradera. Hade det handlat om mycket pengar så skulle jag nog inte ha så mycket emot att anstränga mig. Nu handlar det om 30kr och då är jag inte riktigt så road av köpare som inte klarar av att läsa. Det är väl bara att bita i det sura äpplet och försöka vara trevlig för varje kr är ett tillskott.

Det börjar kännas som om det är dags att gräva fram vantar igen. Jäkligt trött så det blir en slödag idag och så har jag insett att jag tillbringar för mycket tid framför datorn. Jag gör inget vettigt utan har det bara som tidsfördriv och då känns det inte vettigt. Så länge som jag lever borde jag ägna mig åt vettiga saker istället. Får helt enkelt se till att fylla min tid med andra saker eller vila för det är bättre. Vilar jag mer orkar jag kanske vara lite trevligare mot folk i närheten.

Peter Bovide med familj tillbringar en del av sin sommarsemester på samma sätt som de gjort i flera år.  Nämligen i en husvagn på en campingplats på Fårö. Det inte många vet om Peter är att han har problem med panikattacker och att det är hans fru som hjälper honom på fötterna igen. Innan Peter träffade sin fru Vendela höll han på att supa bort sitt liv. Efter att Vendela kom in i hans liv bytte han spriten mot springturer. För att fungera så är löpningen ett måste och det gäller även under semestern. Han ger sig ut ur husvagnen på morgonen för att ta en löptur och säger åt Vendela att han ska sätta på kaffe när han kommer hem. När han har sprungit så långt som han har tänkt sig och vänder om så ser han en figur som kommer gående. Peter når fram till figuren och inser att det är en person från hans förflutna. Han sjunker ihop och ser en pistol riktas mot sitt huvud. Och det är det sista Peter upplever i det här livet. Inte den mest spännande bok jag läst men jag ger den godkänt. Börj

Jag borde inte bli förvånad att det finns så mycket konstigt folk på nätet men det verkar inte som om jag någonsin kommer att bli van. Det är tur att man kan ha kommentarsgranskning på bloggar så att de i alla fall inte får helt fritt spelrum. Jag tycker ju att trollen ska hålla sig i skogen var det inte finns någon uppkoppling. Då blir det lättare att undvika dem helt

Jag förstår inte hur jag alltid lyckas klicka mig in på någon blogg eller någon artikel som bara irriterar mig. Handlar det inte om att man ska vara smal eller tjock så är det den evigt tröttsamma tjatet om att kvinnor inte måste/inte borde raka sig under armarna. Nu bryr jag mig inte det minsta om vad folk väger och vilken storlek de har utan jag bryr mig bara om vad jag väger eftersom jag vill gå ner några kg. När det gäller att raka sig under armarna så är det en självklarhet för mig, jag tycker inte att det är snyggt med hår under armarna när man har linne och liknande. Det innebär inte att jag bryr mig det minsta om hur andra gör eller känner behov av att läsa propaganda för att man inte ska raka sig. Det enklaste skulle bara vara om alla kan acceptera att det som är rätt för en är kanske inte det för någon annan. Så länge som beteendet inte är skadligt för individen så har inte jag eller någon annan med det att göra (syftar på ätstörningar)

Jag hittade äntligen en flugsvamp och jag provåt inte den.

Inte ute då alltså utan i kaminen. Det blir så jäkla rått och kallt inne när det regnar hela tiden. Det enda som fattas nu är en Irish coffee och en massa nybakade bullar. Försöker hitta lite motivation att göra något vettigt men har ingen lust

Nu längtar jag efter en fin höstdag utan regn. I vanlig ordning så är jag trött och rätt less på allt

Och med min vanliga tur blir det säkert ännu fler gånger. Tre gånger har jag blivit uppringd hittills idag av något/några pucko/n från Indien/Pakistan eller något liknande land. Det handlar alltså om genierna som med dålig engelska försöker få en att tro att de ringer från Microsoft. Mycket troligt att Microsoft skulle anställa människor med så knagglig engelska om de av någon bisarr anledning skulle få för sig att ringa upp random människor. Tyvärr så har de blivit lite smartare för nu ringer de från skyddat nummer. Så jag kan inte spärra dem från hemtelefonen och med tanke på att läkare och poliser brukar ringa från skyddat nummer så känns det som om jag måste svara. Polisen skulle kunna ringa för att få min version igen av hur den rattfulla körde för några veckor sedan. Bortsett från det finns det ingen anledning för dem att höra av sig. Genierna från "Microsoft" lär fortsätta ringa i någon veckas tid för så har det varit tidigare och efter det är det lugnt igen i några må

Vill man fota humlor så är det rätt tid för det nu. Kylan gör att de är sega och förflyttar sig långsamt. Rubriken syftar på att jag idag började fundera över hur många gånger i år som jag har varit inlåst på dårhuset. Jag kom aldrig fram till något svar och kände inte att det var så pass viktigt att jag orkade försöka ta reda på det. Det känns inte direkt som en merit för mig så därför bryr jag mig nog inte. Jag vet att jag har varit inlåst och det räcker

Det är inte ofta som jag lägger pengar på mig själv. Det beror givetvis på mitt tradiga tänkande att jag ändå inte ska leva så länge till så varför ska jag slösa pengar. Nu har jag beslutat mig för att skita i det tankesättet. Vill jag ha något som jag har råd med så kommer jag att köpa det. Hinner jag använda prylen en vecka så är det bra. Att sluta leva innan jag har tagit mitt sista andetag är bara korkat. Tänker givetvis inte röra mitt begravningskonto, någon gräns får det allt vara. Därför kontaktade jag en säljare av ett objektiv som jag vill ha, det är äldre och manuellt så det passar i min prisklass. Och nu väntar jag bara på att säljaren ska höra av sig så jag vet att objektivet finns kvar och om han kan tänka sig att skicka det.

Ibland går det bra på tradera och ibland går det sämre. Den här gången går det sämre men lite pengar blir det i alla fall. Och lite pengar för saker som bara legat och samlat damm är bra. Egentligen tycker jag att det är konstigt att jag fortfarande har kvar så mycket saker. Det känns som om jag har rensat hur många gånger som helst och jag köper inte ofta saker. Mest pengar lägger jag på hundarna och då handlar det mest om ätbara saker. Ska väl ta och rota igenom mina ägodelar igen och se om jag har mer saker att sälja. Finns ingen anledning att ha kvar saker som jag inte använder. Om jag dör så blir det mindre saker för de efterlevande att ta hand om och det är bara positivt

Egon Wallin har tröttnat på sitt liv och har beslutat sig för att göra en drastisk förändring.Innan han kan börja sitt nya liv så ska han bara ha en sista vernissage i sitt galleri. Ingen i hans närhet vet om planerna han har för sitt nya liv utan alla även hans fru tror att allt är som vanligt. Vernissagen blir ovanligt lyckad och på kvällen går de ut och firar. När Egon och hans fru kommer hem senare på kvällen är Egons tanke att han ska gå ut igen så fort frun har somnat. När hon har somnat ger han sig ut och dagen efter hittas han upphängd i en av portarna i Visby ringmur. Anders Knutas och hans kollegor får ta hand om utredningen. Den här boken var riktigt seg i början, det blev lite bättre men det var nog bara runt de sista 40 sidorna som var spännande. Boken lämnade mig lite med känslan att den antingen skrevs för att förlaget tjatade eller för att författaren behövde pengar. Karaktärerna i boken förs inte fram något från boken före utan det känns mest som en upprepning. Efte

Till min glädje så är det nu Ice Age på tv så här sitter jag och glor

Men lyckades inte hitta några alls. Nu letade jag givetvis inte efter flugsvampar i syfte att äta dem. Även jag har några spärrar. Det skulle garanterat se rätt roligt ut om jag satt ute i skogen och mumsade på flugsvampar men jag skippar det ändå. Jag spanade efter flugsvampar för att jag tycker att de är roliga att fota. Det är säkert också lite rubbat men inte lika rubbat som att äta dem i alla fall.

Och det var den bästa rubriken jag kunde komma på idag. Det har varit en dag när jag mest har suttit och stirrat rakt fram. Orkar inte ta itu med saker mest för att jag har svårt att se något syfte med att göra något alls. Så därför är det enklare att bara sitta och stirra

I morgon är det två veckor sedan jag tog blodprov och än har jag inte fått något resultat. Nu är min erfarenhet att läkare är snabba på att höra av sig om något är tokigt och att det tar lång tid om allt är okej. Därför förutsätter jag att inget syntes i proverna och det håller jag fast vid till jag får något annat besked eller sjukvårdspersonal dyker upp här iförda skyddsdräkter. Dyker någon upp här i skyddskläder kommer jag att bli nervös men det lär inte ske så därför oroar jag mig inte

Lade märke till en del udda besök till bloggen. Eller jag klassar det i alla fall som udda för andra är det kanske normalt. De senaste dagarna har någon från rikspolisstyrelsen och domstolsverket varit in här och läst. Synd bara att de inte lämnar några kommentarer, hade varit kul. Ett tag fick jag besök ofta av totalförsvarets forskningsinstitut på en annan blogg. Utgår från att det bara är anställda som sitter och slösurfar på arbetstid för det är inte så att jag skriver något som borde intressera dem. Jag publicerar inte kommentarer med mailadresser i. Vill inte utsätta den som lämnar sådana kommentarer för risken att bli översvämmad av spam. Tackar dock för omtanken

Har en riktigt seg dag, vilket som bekant inte är så ovanligt. I perioder tycker jag bara att det kan vara så motigt att göra allt tråkigt som behöver bli gjort. Nu gör jag oftast de tråkiga sakerna ändå, golven torkade jag på fm. Det var verkligen behövligt för det blir skitigt med hundar, Jag skulle verkligen önska att jag skulle se fram emot något men jag gör ju inte det. Till viss del tror jag att det hänger ihop med att jag har gett upp. Att sträva framåt handlar ändå om att man vill nå något och när det inte finns något man vill nå så står man bara stilla. Ungefär som svamparna på bilden men de kommer att förmultna på sikt.

Får satsa på att få ut lite tradera annonser idag. Hittade lite saker som jag kan sälja och förhoppningsvis kan jag få ihop pengar till ett par billiga kängor. Det är något som jag verkligen behöver för det enda vattentäta jag har är stövlar. Skulle behöva något smidigare att ha på fötterna. Det skulle utan tvekan vara trevligt att ha lite mer pengar att röra mig med men jag klarar mig i alla fall.

Börjar väl med den mindre vackra bilden. Det är alltså vargskit på bilden om någon funderar. När man hittar det i närheten av byn så känns det inte så kul men så är det att bo här. Och så den något vackrare bilden. Satsar på att ta itu med att rota fram lite saker som jag kan försöka sälja på tradera idag. Skulle inte direkt skada att få in några tior/nån hundralapp på kontot. Saker som bara ligger i lådor och som jag inte använder finns det ingen mening att spara på, de tar bara upp plats. Jag hoppas hitta en del saker och att någon vill köpa dem.

Vi beslutade oss för att ta bilen en bit för att promenera med hundarna utanför byn. När vi hade kommit en bit utanför byn kom vi ikapp en bil som inte kördes på ett vettigt sätt. Enda alternativen var att föraren var sjuk eller full. Som tur var blev det inga möten medan vi körde efter bilen och vid ett vägskäl körde den av vägen. Vi passerade och det syntes att något var tokigt med föraren så vi vände så fort det gick och körde tillbaka. Det var inte någon tvekan om att föraren var riktigt onykter så fort förardörren öppnades. Föraren vägrade ge upp sina bilnycklar men det gick att prata med den. Medan sambon höll igång ett samtal med föraren så ringde jag efter en person i byn som jag gissade att föraren kände. Den personen kom rätt fort och fick föraren att ge upp bilnycklarna och sedan blev det ett samtal till polisen. Att jag inte ringde polisen först beror på att jag vet att det tar tid innan de kommer och det kändes viktigast att få bilnycklarna från föraren. Det tog runt en

Astrid Sammils liv kretsar runt hennes stressiga jobb på UD och gården hon ärvde i Dalarna. Nyår ska firas i London hemma hos Astrids pojkvän och en av Astrids gamla vänner Amanda med man ska komma dit. Astrids vän dyker upp och berättar att hennes man ska komma senare. Plötsligt plingar Amandas mobil till och hon får bråttom iväg men säger att hon hoppas komma tillbaka. Hon kommer inte tillbaka utan istället är det så att hennes man tar livet av sig på deras hotell. Efter det försöker Astrid komma i kontakt med Amanda men hon är uppslukad av jorden. Jag uppskattade första boken om Astrid, Bortfall och hade höga förväntningar på Måltavla. Nu infriades inte mina förväntningar helt. I början kändes boken seg men efter ca 80 sidor sög den tag i mig. Bitvis kändes det lite för osannolikt men jag gillade ändå boken och blir det en tredje del om Astrid Sammils så kommer jag att läsa den. Hade jag däremot inte läst första delen och plockat upp Måltavla av en slump så skulle omslaget ha f

Är det tydligen idag. Inget jag hade den mista koll på och om jag inte hade tittat in på SR dalarnas sida hade jag inte fått veta det. Det känns väl vettigt att man uppmärksammar självmord men någon större skillnad har jag svårt att se att det gör. Vill man förebygga självmord krävs det mer än att några har beslutat att en dag ska vara suicidpreventiva dagen. Det krävs insatser inte tomma ord för att förhindra att någon väljer att ta sitt liv.

Jag vet inte varför hjärnan plockar fram gamla minnen igen och det känns rätt onödigt. I natt drömde jag att jag slogs med poliser och det slutade med att jag hade ett par poliser som satt på mig. Det var många år sedan som jag ägnade mig åt det och det har jag inga planer på att prova igen. Så kul är det inte att ha ett knä i ryggen och några poliser som sitter på ens ben. Lite underligt känns det milt uttryckt att sådana minnen dyker upp på nytt. Jag har inte haft några problem med poliser på många år. Enda kontakten jag har haft med poliser de senaste åren är att de har kört mig till dårhuset. Och de flesta har varit trevliga och vettiga.

Har väntat i några timmar på att posten ska dyka upp och nu har den gjort det så jag kan få gå och lägga mig. Jag är som jag tidigare nämnt galen men än har det inte gått så långt att jag känner något behov av att ha koll på när posten kommer om man bortser från gångerna hundmat ska dyka upp. Jag måste kvittera hundmaten och då skulle det kännas lite pinsamt att bli väckt av posten mitt på dagen. Enklare helt enkelt att inte ligga i sängen på dagen när hundmat borde dyka upp. Riktigt fint väder idag så det känns som om jag borde vara ute men orkar inte

Ytterligare en promenad avklarad. Jag undrar hur många promenader som jag har tagit i mitt liv. Känns som rätt många. Det enda som förstör promenaderna nu är bärplockare som lämnar kvar skräp i naturen. Orkar man ta med sig plastpåsar och annan skit från sin bil så kan man gott ta med det tillbaka till bilen när man har ätit klart. Så road är jag inte heller av att de lämnar kycklingben och liknande efter sig. Är inte så sugen på att betala någon veterinär för att operera ut skit som fastnar i magen/tarmarna på hundarna.

Blir bara så jäkla irriterad på att jag ska bli så slut. Det är inte vettigt att bli så här trött bara för att man har varit igång en dag. Det enda jag har orkat göra idag är att kliva upp,äta frukost, äta lunch och duscha. Nu ligger jag i sängen igen och tänker läsa en stund. Anar att jag kommer att somna strax. Det är inte vettigt

Fy fan vad det var skönt att få komma hem. Jag var så jäkla trött tidigare att min sambo var orolig för att jag skulle ramla ihop och då är det illa. Kan verka lite underligt också om man står och pratar med någon och plötsligt bara rasar ihop. Nu värmer jag mig med en kopp te och hör hur sängen ropar på mig. Får se om jag får veta resultaten av blodproverna imorgon

Svaret på den frågan är rökpaus och trycka i sig smörgås. Nu vill jag bara hem efter en dag som gjort mig tröttare än jag trodde var möjligt

Jag sitter mest och gäspar efter en promenad och överväger att resa på mig och ta en kopp kaffe. Så jäkla trött idag. Jag borde inte vara det men en del saker kan man inte styra över.

Av en slump såg jag en banner för en nationell konferens om suicidprevention. Nyfiken som jag är klickade jag mig in på sidan, den här . Klickade mig in på föreläsare och när jag läste namnen fastnade jag på ett. Nämligen ett riktigt pucko som jag blev drabbad av för ca 20 år sedan. Bara jag såg namnet och en bild på kärringen väcktes avsky i mig. Jag har svårt att tänka mig att hon på något sätt har fått någon att avstå från självmord. Risken känns betydligt större att någon tagit livet av sig efter att ha träffat henne. Jag vet att jag skrev om henne i min bok och det hade varit rätt komiskt att skicka ett ex till henne och förklara att det är så hon påverkade mig. Nu kommer jag självklart inte att göra det för hon är inte värd portot och en del människor kommer aldrig förstå och att hon tillhör den kategorin är jag övertygad om. Av alla stolpskott jag har träffat på inom psykiatrin så är det nog bara två personer som riktigt väcker avsky i mig och som jag med nöje hade konfrontera

Hösten kommer med stormsteg och naturen byter färg. Några fjärilar fladdrade runt utanför trädgården och jag funderar på om det är de sista för i år.

 Två barn beslutar sig en morgon för att åka och bada. På väg till stranden passerar de en hästhage med hästar som de känner lite så de stannar till. Konstigt nog kommer inte en häst fram och de ser honom inte någonstans så de beslutar sig för att gå in i hagen och leta efter honom. När de hittar honom så ligger han död ner och hans huvud finns inte kvar. Polisen kallas in och Anders Knutas får hand om ärendet. En arkeologistudent från Holland som deltar i en utgrävning på Gotland försvinner en kväll. Hon skulle bara gå och hämta cigaretter men efter det kan ingen hitta henne. Polisen kopplas in i letandet. Så där får jag nog lov att säga om den här boken. Jag känner mig lite besviken över att karaktärerna i boken inte utvecklas under den här boken. Sedan är det svårt att låta bli att inte jämföra Mari Jungstedt med Anna Jansson och i den jämförelsen vinner Jansson.  Någon bok till lär jag läsa av Jungstedt men den här boken var utan tvekan sämst av de jag läst av henne. Det mesta k

Väldigt otippat så visade det sig att det var en vettig läkare, det händer inte allt för ofta. Några udda frågor fick jag dock efter att hon hade lyssnat på mina lungor och hjärta. Hon undrade nämligen om jag ägnade mig åt extremsport. Jag är då 35år, halvfet och röker så svaret på den frågan är nej. Fick även frågan om jag har haft feber och infektion/inflammation i kroppen nyligen. Gissar att hon hörde något som var skumt. Jag tog upp att jag är väldigt trött i kroppen och inte har någon kraft i musklerna och för första gången fick jag inte höra att det beror på depression. Första läkaren som lyssnar på vad jag säger och hon blev fundersam på om jag har något autoimmun sjukdom. Kan vara så att min kropp av någon anledning angriper mina muskler. Det blev så att en sjuksköterska fick ta några rör blod och så får jag veta resultatet när det är analyserat. Visar det något så har jag god lust att trycka ner resultatet i halsen på läkaren på vårdcentralen och läkare Li på dårhuset. Givet

Nu känns det verkligen inte som om det borde kunna gå att sätta vårdintyg på mig imorgon men jag tar inga chanser. Utan jag har en plan i huvudet vad jag ska säga och göra om läkaren mot förmodan säger något om vårdintyg. Gör hon det ska jag helt enkelt säga att jag åker in frivilligt på fre, givetvis skulle jag inte göra det. Om jag minns rätt så måste läkaren ha träffat patienten inom 24h för att kunna utfärda ett vårdintyg. Så då kommer hon inte kunna skriva det i efterhand och om de skickar en jourläkare på mig så håller jag mig bara undan. Jag har helt enkelt inga planer på att tillbringa något mer dygn på dårhuset.

Jag uppskattar alltid när man får ett sms dagen innan man ska till tandläkare,läkare och liknande. Det är inte alltid som jag har riktigt koll på vilken tid jag ska vara på plats. Antar att det är fler som har problem med det. För en stund sedan fick jag en påminnelse och ja det känns kanske som om de har missat lite information i sms:et. Det borde kanske stå vilket sjukhus/mottagning som man ska till. Eller så är det bara jag som är petig... Nu vet jag var jag ska så det är inget problem men om man har flera läkarbesök på en vecka kan jag tänka mig att påminnelsen inte är till så stor nytta.

Har haft/har en riktigt värdelös dag. Trött och sliten och känner inte för att göra något. Sov bort någon timme för att jag helt enkelt behövde det men känner mig inte piggare